Lamm till påsk - välj rätt

Det är vanligt att äta lamm till påsk. För miljöns och djurens skull är det bästa att välja svensk fryst lamm som slaktades i höstas. De lammen har fått gå ute under sommaren medan lamm som slaktas på våren aldrig har fått vara utomhus. Får i sig är bra för miljön, de håller hagarna öppna genom sitt betande och det behövs för den biologiska mångfalden.

Bara ca en tredjedel av det lammkött som äts i Sverige är svenskt, resten importeras, främst från Nya Zeeland och Irland. Där har de inte alls samma lagar om djurskydd som vi har. T ex är följande förbjudet i Sverige men inte i andra länder:

• Kastrering utan bedövning. I Nya Zeeland kastreras baggar genom att en gummisnodd sätts runt pungen så att blodtillförseln stryps och pungen ruttnar.
• Slakt utan bedövning.
• Svanskupering. Görs för att förebygag parasitangrepp.
• Mulesing: hud klipps bort kring analöppningen. Görs för att förebygga flugangrepp.

I Sverige krävs också att fåren får daglig tillsyn och att lamningen övervakas så att djuren inte ska behöva lida i onödan om förlossningen blir svår. Kastrering sker bara i undantagsfall ochi så fall används bedövning.

Så gör ett klokt val i påsk och köp svenskt fryst lamm, även om det kostar lite mer.

Ekologiskt påskgodis

Mina barn är stora nu men vill ändå att vi har godis till påsk. I år bestämde jag mig för att bara köpa ekologiskt godis. Eftersom jag inte är så intresserad av godis själv hade jag ingen koll på det ekologiska utbudet men jag blev riktigt positivt överraskad. Jag besökte Coop Forum och Ica Maxi i vår stad och hittade ett antal olika sorter, det här är vad jag fick med mig hem:

Änglamark hade tre olika sorter: sura pinnar, lakritsbjörnar och vingummibjörnar. Jag hittade också Ekorrens "klassisk blandning". Sedan blev det ett antal olika chokladkakor med olika smaker. Utbudet var med andra ord riktigt bra, mycket bättre än jag trodde.

En stor poäng med att välja just smågodis ekologiskt är innehållet. Här är innehållsförteckningen för Änglamarks vingummibjörnar:

Istället för konstgjorda smakämnen är de smaksatta med fruktjuicekoncentrat, och den glansiga ytan har de fått med solrosolja och karnaubavax. Det låter betydligt trevligare än de långa listor av skumma ingredienser som finns på vanligt smågodis, läser man dem tappar man lätt godissuget.

För chokladen är ju vinsten också hur arbetarna på kakaoplantagen har haft det, alla chokladkakorna utom Coop Prima är förutom ekologiska även rättvisemärkta. Det är ju också så att enbart att de är ekologiska gör att man sluppit bekämpningsmedlen.

Ett hett tips inför helgen är alltså att satsa på ekologiskt godis!

Miljövänlig skovård

I många år använde jag vanlig läderimpregnering hemma till våra skor, sådan man kan köpa överallt och som är gjord på mineraloljor och något lösningsmedel. De är inte särskilt miljövänliga och luktar dessutom så starkt av lösningsmedlet att de är obehagliga att använda inomhus. Anledningen till att jag köpte dem var att jag inte såg något bättre alternativ.

Sedan kom det sig att jag googlade på miljövänliga alternativ och hittade detta förträffliga medel:

Man kan läsa om det och köpa det här. Det finns även andra nätbutiker som säljer det.

Nu var det så att jag tyckte det var för dyrt så jag bestämde mig för att göra något eget liknande. Det på bilden är gjort av kokosfett, bivax och lanolinolja (som är gjort på ullfett). Eftersom lanolinolja visade sig vara dyrt och svårt att hitta på nätet (jag hittade bara ullfett på Crearome i liten förpackning) så gjorde jag en variant på bara kokosfett och bivax. Jag gör det genom att helt enkelt lägga fetterna i en skål och värma i vattenbad tills allt har smält, blanda och hälla upp i en glasburk. Inte svårt alls. Den fungerar bra tycker jag, man får bara värma den lite före användning för i rumstemperatur blir den ganska hård.

På Skogshuldrans blogg hittade jag en annan variant baserad på bivax och några olika oljor, kan läsas här. Fördelen med att ha i olja är att det blir mjukare så nästa gång ska jag pröva att blanda i lite oliv- eller rapsolja. Blir det för hårt går det alltid att smälta om och ta mer olja.

Bivaxet köpte jag på Biredskapsfabriken, de har bra pris.

Det är synd att miljövänliga produkter av den här typen sällan finns i de vanliga butikerna. Man handlar ofta i sin vanliga butik, t ex Ica Maxi, och har inte de något bra alternativ i hyllan tar man det minst dåliga av de dåliga alternativen. Det finns ofta bra alternativ men man får leta på nätet och vara aktiv och det kanske inte alla tänker på eller har tid med. Det tar tid att vara en medveten konsument.

Earth hour och elförbrukning

Ikväll är det Earth hour, se inlägg från Naturskyddsföreningen här och ett inlägg från 365eko här. Hemma hos oss ska vi släcka lamporna och sätta oss i soffan framför kakelugnen, tända några ljus och läsa en bok. Det brukar kännas mysigt, man varvar ner på något sätt. Det kändes på liknande sätt när vi var utan ström i tre dygn under stormen Gudrun, jag minns att vi satt på golvet framför kakelugnen och spelade spel med något av barnen, i det ljus som den gav. Mitt i stressen att vara utan el och vatten så var det ändå ett lugn över det hela.

Grejen med Earth hour är att vi behöver alla tänka till över vårt slöseri med el. Det finns mycket man kan ändra på, små saker men tillsammans och om många gör det så gör det skillnad.

Saker vi har gjort och gör för att spara el:

• Vi har det ganska kallt inomhus. Vi försöker sikta på ca 18 grader men i ett hus med flera olika värmekällor blir det ganska ojämnt, över 20 i rummet med kakelugn när vi eldar, 16-17 i sovrummet. Nu med varma dagar och kalla nätter kan det vara 16-17 grader på morgonen i stora delar av huset. Men det är ok, man kan ha en tjockare tröja och solen värmer på dagen. Vi har också alltid tofflor på oss, då känner man inte kalla golv. Rum som vi inte använder för tillfället värmer vi inte alls.
• Duschar snabbt och låter inte vattnet rinna medan vi tvålar och schamponerar in oss. Vi står inte i duschen längre än vad som behövs för att få bort tvålen. Det kan bero också på att man vill göra pinan så kort som möjligt när rumstemperaturen inte är så hög ens i badrummet.
• Tänker på att snåla med varmvattnet i allmänhet. Man måste inte vrålspola massor av vatten för att tvätta händerna eller diska en kastrull.
• Fyller disk- och tvättmaskin inna vi kör dem och väljer låga temepraturer. Undantag för tvättmaskinen ibland när kläder tar slut. Den maskinen är dock bra på att dosera vatten efter tvättmängd. Tvätt skrev jag mer om för ett tag sen, kan läsas här.
• Vi har grenkontakter med strömbrytare vid TV:n och datorn. Då kan vi enkelt knäppa av alltihop när vi går därifrån. De är alltid av om vi inte använder maskinerna.
• Släcker onödiga lampor.
• Köper numera bara LED-gödlampor, har en del lågenergilampor kvar som vi använder upp också.  LED finns också numera för ersättning av en del halogenmodeller, t ex på Clas Ohlson.
• Tar alltid ur mobilladdare ur kontakten när de inte används. Visserligen drar de inte lika mycket ström som det ibland påstås (min man har mätt) men det är ändå onödigt.
• Använder inte köksfläkten speciellt ofta, bara när vi steker riktigt osande mat. Fläkten drar ut mycket av värmen på vintern och det är lätt att slå på den av gammal vana även om det inte behövs egentligen.

Ett tips är att köpa (eller låna) en enenergimätare, finns t ex på Clas Ohlson. Det finns modeller som inte kostar mer än ett par hundalappar. En sådan sätter man mellan apparaten man vill mäta och vägguttaget. Man kan alltså gå igenom och mäta både standbyförbrukningen på sin TV, dator, mobilladare, frys, kyl mm och även vad de förbrukar under använding. Ett sätt att hitta energislukarna i hemmet med andra ord.

Om man har hus är det också intressant att se om man kan byta värmekälla. Vi har direktverkande el i vårt hus, inte så elbesparande uppvärmning. Det vi har gjort sen vi flyttade in för ca 20 år sedan är att sätta in en kakelugn (Cronspisen) och en luft-luftvärmepump. De gör att vi inte behöver ha elradiatorer i så många rum längre. De behövs nu bara i rum i ändarna på huset och bara de kallaste vinterveckorna.

Vårsådd inomhus

Jag har fått hem lite nya fröer jag har beställt från Runåbergs.

Tomaten Green Zebra är jag nyfiken på, en randig tomat. Sen blev det ett par andra tomatsorter och en sorts slanggurka, jag har siktat på tidiga sorter. Aubergine, också en tidig sort blev det, jag provade en sort jag hittade på Coop förra året men de var så sena att de inte hann bli färdiga innan hösten kom. Jag prövar också ett par sorters asiatiska bladgrönsaker men det är inget jag sår nu, det får bli direktsådd ute.

Det är lite svårt att tänka sig att det nånsin blir vår i år, det är full snöstorm ute och svinkallt. Undrar när jorden blir så pass tinad att det går att odla. Det blir nog en extremt sen odlingsstart i år.

I fönstren har jag lite plantor som börjar växa till sig riktigt bra, de som jag berättade om här. Så här stora har de blivit:

 

Det ger åtminstone lite känsla av vår att se plantorna gro och växa. Igår sådde jag de nya sorterna också så nu är snart alla söderfönster i huset fyllda med plantor i olika stadier. Krukväxterna har blivit förpassade till norrsidan. Men så ska det vara när odlingssäsongen startar.

Rensning av badrumsskåpet

 

Jag har aldrig haft massor av prylar i badrumsskåpet men betydligt mer än jag har nu. För ett par år sen gick jag över till att köpa miljömärkt (främst Svanen eller Bra Miljöval), det blev bland annat en del tvålar och schampon från Änglamark. Det trodde jag var jättefina grejor, snälla mot hud och miljö. Då rensade jag också ut sådant som jag hade börjat tycka var onödigt och som jag ändå aldrig använde ex balsam, smink och nagellack.

Ett tag efter det började en kompis till mig intressera sig för att göra egna tvålar, schampon och hudkrämer och jag hängde på. Jag lärde mig om vad som finns i produkterna man köper och hur man själv tillverkar sådant baserat på naturliga ingedienser (det skriver jag om en annan dag). Det blev också att jag läste Badskumt av Katarina Johansson, hon beskriver på ett roligt och instruktivt sätt vad hygienrodukterna vi använder innehåller. Hon berättar vilka ingredienser man ska försöka undvika och vilka som är bättre val. Det är en väckarklocka, definitivt.

2009 spenderade vi i Sverige 12 miljarder kr på hygienprodukter, en siffra som ökat 60% på 10 år. Behöver vi allt det kan man fråga sig? Jag tvivlar. Det mesta hamnar ute i naturen och hos fiskarna, vad tycker de om alla dessa kemikaler? Och vad tycker våra kroppar?

Några tips:

• En värsting är zinkpyrition som finns i mjällschampo. Kolla gärna innehållsförteckningen och välj ett mjällschampo utan detta ämne. Ämnet är mycket giftigt för vattenlevande organismer.
• Vanliga hårfärger är också riktiga värstingar, både förmänniskor och natur. Det finns dock örtfärger som är betydligt trevligare.
• Fast tvål tillverkas av oljor och fetter och lut. I processen bildas glycerin som är bra på att återfukta huden. Ofta tar tillverkaren bort glycerinet ur tvålen och säljer det för sig till hudkrämstillverkare som blandar in det i sina hudkämer, hudkräm som man behöver köpa till sin hud som torkat ut av en uttorkande tvål. Ett tpis är att istället köpa olivoljetvålar från någon mindre tillverkare.
• Schampon och flytande tvålar innehåller ofta någon av de billiga tensiderna natriumlaurylsulfat (SLS) eller natriumlauryletersulfat (SLES). De är mycket uttorkande för hud och hår och innebär också miljörisker när de kommer ut i naturen. Bättre är att välja produkter med mildare tensider t ex sockertensid (heter något på -glucoside) eller möjligen cocamidopropyl betain.
• Undvik krämer med mineraloljor (heter något med paraffin, petrolatum, petroleum eller liknande). Dessa oljor lägger sig utanpå huden medan vegetabiliska oljor (t ex oliv, raps, mandel, jojoba) går ner i huden. Mineraloljorna belastar dessutom naturen, det är ju fossilbaserade.

Jag har hittat nätbutiken Biologica  som säljer egentillverkade biologiska ekologiska hudvårdsprodukter. Jag har provat en del av deras produkter innan jag började tillverka egna och de är riktigt bra. Olivoljetvålar kan jag också rekommendera, inte alls lika uttorkande som annan tvål. De säljs ofta på julmarkander och liknande, finns även på Söderköpings tvål & hantverksmakeri. Är man mycket torr i huden går det bra att smörja in sig med lite kallpressad olja från matbutiken, t ex mandelolja eller olivolja, istället för hudkräm.

 

För ett tag sen skrev jag om tandkräm, kan läsas här.

Vaniljsås på äkta råvaror

Vi älskar vaniljsås i vår familj. Vi har fruktträd och bärbustkar i trädgården och plockar även ganska mycket blåbär på somrarna som vi sedan fryser in. Det finns alltså gott om råvara till goda pajer. Och till det äter vi förstås vaniljsås, mycket vaniljsås. Först var det snabbmarsan som gällde men när ja började intressera mig för matens innehåll och läste innehållsförteckningen tröttande jag på den och bytte till kokmarsan. Den var betydligt trevligare och hade dessutom fördelen att man kan välja sockermängd själv (för vår del betyder det ca hälften av mängden de föreslår på förpackningen).

Kokmarsanpulvret består till största delen av modifierad stärkelse, sedan följer vaniljarom och färgämne. Modifierad stärkelse är ett förtjockninsmedel. Det utvinns ur stärlelse från t ex majs som sedan förändras kemiskt med olika syror, enzymer och oxidationsmedel. Det är inte tillåtet i ekologisk produktion. (källa: "Den hemlige kocken" av Mats-Eric Nilsson). Se för övrigt hemsidan Äkta vara där det bland annat finns en lista där alla E-nummertillsatser är beskrivna. Jag kan verkligen rekommendera böckerna "Äkta Vara" och "Den hemlige kocken"  till den som vill veta vad maten egentligen innehåller. Jag kan lova att det blir vissa förändringar på matsedeln hemma efter att ha läst dem.

Så nu till vaniljsåsen igen. Marsansåsen var en av de saker jag rensade ut när jag läst Mats-Eric Nilssons böcker. Jag började pröva att göra egen vaniljsås efter en massa olika recept men jag blev inte nöjd med något. Jag började experimentera och hittade till slut ett recept som jag är helnöjd med. Här kommer det, det är en stor sats, jag vet, men då blir det jämna och bra siffror.

Recept på vaniljsås

8 dl mjölk
3 äggulor
1 msk socker
6 tsk maizena
Blanda ingredienserna ovan i  en kastrull. Koka upp under ganska intensiv vispning. Koka någon minut, vispa hela tiden.
Låt svalna till ättemperatur. Häll sedan i:
3 tsk vaniljsocker
3 tsk vanillinsocker

Jag väljer medvetet att ta vanillinsocker och vaniljsocker istället för vaniljstång eftersom jag tycker om vanillinsmak men inte äkta vaniljsmak. Vill man ha en fullt ut äkta sås tar man vaniljstång, kan dock inte mängderna på det.

Mejeriprodukter, Arla och lite till

Det hela började med att jag av en händelse vände på Bregottpaketet (blå Bregott) och läste på undersidan att grädden kunde komma från Damnark och Finland. När vi bytte ut margarin mot Bregott för några år sedan stod det inte så, då var det svensk grädde i Bregott.  Jag läste också någonstans att Arlas Yoggi kan vara gjord på dansk mjölk ( tillverkad i Danmark dessutom), beroende på vilken smak det är på yoghurten.

När jag var och handlade i förrgår tänkte jag extra på att kolla mejerivarorna jag brukar köpa, och även titta på alternativa märken. Jag besökte både en ICA-butik och en COOP-butik och tittade på olika sorters grädde (visp, mellan och matlagning), några olika sorters fruktyoghurt och Bregott inklusive ICA stek o bak som är en Bregottkopia.

På ICAs grädde står inte mjölkens ursprungsland. Ingen i affären kunde svara på mjölkens ursprungsland, de påpekade bara att den ovala märkningen där det står SE visar att den är tillverkad i Sverige. Men det säger inget om varifrån råvaran kommer.

På Arlas produkter står det oftast inte ursprungsland för mjölken, bara var produkten är tillverkad. Inte här heller kunde affären ge svar.

På Coops yoghurt stod att den var svensk men den innehöll tyvärr så mycket aromer, färgämnen och annat tåkigt att den föll bort som alternativ. På Coop mellangrädde stod inget om mjölkens ursprung.

När jag kom hem mailade jag kundtjänst på ICA, Coop och Arla. Här är delar av svaren.

Coop:
"De flesta produkterna produceras av svenska mejerier och har då mjölk från Sverige. På förpackningarna står det var de produceras."

ICA:
"ICA Mellangrädde och ICA Matlagningsgrädde kommer från Sverige".

Arla:
Här var det svårt att få tydliga svar, hon gick runt frågorna hela tiden. Här är det som gick att få fram:
 "Yoggi Fri är tillverkad i Linköping och är tillverkad med svensk mjölk."
"Alla produkter från Arla som har den röda Arla-kon på förpackningen är till 100 % tillverkade av svensk mjölk." 
"Bregott Ekologisk innehåller alltid svensk grädde."
"Svenskt Smör från Arla innehåller alltid svensk mjölkråvara"

På förpackningen ska det finnas en oval märkning som är märkt SE 10.. EC. Numret visar viken fakrik som tillverkat råvaran, en lista på dessa finns här.

Om det står SE betyder det att det är tillverkat i Sverige. Men observera att den här märkningen inte säger någonting alls om varifrån råvaran (i detta fall mjölken eller grädden) kommer från!!

Min känskla är att företagen, speciellt Arla, försöker smyga in utländsk mjölk och grädde i sina produkter. Frågan är hur länge Arla Ko garanterar svensk råvara, ingenstans på nätet hittar jag någon text som garanterar det. Tittar man på Arlas hemsida och går in på olika produkter skulle jag vilja se där varifrån mjölken kommer men de nämner inget någonstans på hemsidan om mjölkens ursprung.

För min del så fortsätter jag att köpa ICA mellangrädde och matlagningsgrädde. Också Yoggi Fri, som vi brukar köpa för att den inte innehåller några onödiga tillsatser. Däremot får det från och med nu bli ekologisk Bregott (gul) istället för grön och blå. Några alternativa märken har jag inte hittat, ICAs variant tillverkas inte i Sverige. När det gäller ost får det bli Arla Ko eller ännu hellre ost från något annat svenskt mejeri som använder svensk mjölk, det finns ibland mer lokala ostar i vår butik. Jag ska också hålla ögonen öppna för andra mindre kända märken på yoghurt och se om jag hittar någon som både är helsvensk och inte innehåller onödiga tillsatser.

Jag längtar verkligen efter en dag då jag kan se på alla livsmedel varifrån råvarorna kommer, och även var de tillverkats och förädlats. Först då kan jag göra val på riktigt.

 

Alternativa banker

Det var ganska nyligen som jag började ifrågasätta storbankerna och det var egentligen två olika skäl till mitt ifrågasättande. Det första var att jag började ifrågasätta hela vårt ekonomiska system som är uppbyggt på ränta och tillväxt, det är ganska lätt att förstå att oändlig tillväxt på ett ändligt jordklot inte fungerar i längden. Lite av det här fick jag insikt om genom två studiecirklar om alternativ ekonomi som omställningsgruppen på min ort höll. Det andra skälet var att jag faktiskt vill veta vad mina pengar används till. Storbankerna kan använda privatpersoners sparpengar till att ge lån till precis vilka verksamheter som helst, t ex vapen, tobak och olika former av mijöförstörande verksamhet. Det ville jag inte att mina pengar skulle användas till.

I Sverige finns, som jag känner till, två alternativa banker: JAK och Ekobanken. Än så länge är ingen av dem tillräcklig som enda bank, t ex kan man inte ha ett betalkort knutet till kontot. Vi har gjort så att vi har lönekonto (med minsta möjliga summa på) på en vanlig bank men buffertsparande och sparande till barnen i Ekobanken och JAK. Det går ganska lätt att flytta pengar mellan bankerna så det fungerar bra för oss.

JAK är en medlemsägd räntefri bank, dvs man får ingen ränta på sparande utan istället sparpoäng som gör det möjligt att låna pengar räntefritt utifrån hur mycket sparpoäng man har sparat ihop. Om man inte har tillräckligt med sparpoäng innan lånet tas får man spara ihop sparpoäng genom eftersparande medan lånet löper. Man betalar också en låneavgift för att täcka administrativa kostnader. Fördelen med JAK är att idén med räntefri ekonomi är sund. Nackdelen är att det kan bli ganska dyrt om man tar ett stort lån, t ex huslån, månadsinbetalningarna blir väldigt stora om man inte har så mycket sparpoäng innan. Det passar nog bäst för lite mindre lån. Vi har ett mindre sparande till barnen där så det ska finnas en del sparpoäng när det är dags för bostadsköp och sådant i framtiden.

Ekobanken är mer lik en vanlig bank, räntan är dock något lägre än i storbankerna. Det är också en medlemsägd bank och man kan köpa andelar i banken. All utlåning är transparent, dvs de talar om vilka de ger lån till. När man öppnar ett konto väljer man ett eller alla områden som man vill att pengarna ska användas till: ekologi, kultur, barn och ungdom, hälsa och vård, rättvis handel. De flesta som får lån är små företag/föreningar med en alternativ inriktning t ex alternativa förskolor, ekobutiker, miljövänlig energiproduktion. Det är precis som jag vill ha det, jag vet att mina sparpengar är med och skapar ett hållbart samhälle. Jag vill också gynna små företag och verksamheter hellre än storföretagen. Vi har vår buffert på Ekobanken, allt utom det som måste stå på lönekontot. Vi flyttar lite fram och tillbaka och det fungerar bra.

Om tvätt

Idag handlar det om tvätt. Jag har tänkt skriva om det  och så läste jag ett inlägg på 365 eko om just detta, inlägget kan läsas här. En del av det jag tänkte skriva finns redan där så jag tänkte mer fylla ut med lite erfarenheter och tankar från mitt eget tvättande. Ett annat intressant tvättinlägg finns här.

Klart är ju att vi tvättar alldeles för mycket och att naturen inte mår bra av de tvättmedelsrester som släpps ut. Kläderna slits också hårt av allt tvättande. Därför är det lämpligt att tänka efter hur ens tvättvanor ser ut och kanske ändra på en och annan vana till det bättre.

I vår familj gäller följande:

• Bara sådant som är smutsigt tvättas, dvs har fläckar eller dålig lukt.
• Kläder som använts men inte uppfyller kraven för tvätt vädras utomhus. Jag har krokar i taket på uteplatsen så kan galgar med kläder hängas ut även vid dåligt väder.
• Allt utom underkläder, haddukar och lakan tvättas i 40 grader.
• Inte köra för långa och tuffa tvättprogram på tvätt som inte är hårt smutsad. De flesta maskiner har olika kortprogram som för det mesta är fullt tillräckliga. Likaså förtvätt är onödigt utom för rejält smutsig tvätt. Onödigt tvättande sliter på kläderna.
• Aldrig sköljmedel, i mina ögon en onödig produkt.
• Allt hängtorkas utan extra värme, inne eller ute beroende på säsong

Vi köpte ny tvättmaskin förra vintern när den gamla gick sönder. Viktigt var en bra energiklassning, men också att maskinen kunde anpassa vattenåtgången efter tvättmängden. Av miljöskäl har vi inte så mycket kläder, vill hinna slita ut kläderna innan de är hopplöst omoderna, och då måste man ju tvätta lite oftare, innan maskinen kan fyllas helt. Hur som helst så har jag tittat på vattenmängden när jag kör bara lite tvätt och den är klart godkänd.

Då och då drabbas vi av att handdukar får en lukt av mögel, likaså träningskläder kan lukta svett och ofräscht även efter tvätt. Något som hjälper bra då är att blötlägga i vatten och ättika några dagar, sedan tvätta som vanligt i maskin. Jag tar uppskattningsvis någon dl ättika till ca 4 l vatten.

Vi har använt diverse miljömärkta tvättmedel men har nu fastnat för Ocean. Det är miljömärkt och svensktillverkat, dessutom verkar företaget ha en bra inställning till miljöarbete, se följande text hämtad från deras hemsida:

Miljöpolicy

• Produktsortimentet skall verka för optimal effekt med minimal miljöpåverkan i produktens hela livscykel.
• En miljöinriktad produktutveckling skall ständigt vara i fokus.
• Miljöutvecklingen skall ligga före myndigheternas krav

Framtidsvision

• Att utveckla nya miljöanpassade produkter.
• Att genom unika miljökoncept alltid ligga steget före i konkurrensen med multinationella företag.

Tvättmedlet är lätt parfymerat  och det passar oss perfekt, de flesta med parfym brukar annars lukta förfärligt mycket för mycket. Jag har märkt att lite parfym i tvättmedlet han vara en fördel just på handdukar och träningskläder, annars går oparfymerat precis lika bra.

Man kan också fundera på när det är viktigt att ha helt rena kläder och när det faktsikt inte har så stor betydelse. Om man t ex har en söndag i grönsakslandet framför sig måste man ju inte ta på sig rena kläder den dagen. Jag brukar också alltid byta om när jag kommer hem från jobbet eller stan, då räcker jobbkläderna fler dagar. Hemma går jag oftast i slitna jeans eller mjukisbrallor och någon säckig tröja eller reklam t-shirt, och de behöver absolut inte vara perfekt rena varje dag.

Städning

I helgen är det dags för storstäding, eller varannanveckasstädning som det egentligen är, hemma hos oss. Då är det dammtorkning, dammsugning, våttorkning som gäller. Men vi har tagit bort mycket av rengöringsmedlen ur städskåpet, det finns bättre sätt. Mikrofiberdukar och moppar med mikrofiber t ex. Städfirman på jobbet har tagit del av en undersökning som visade att mikrofiberdukar tar bort smuts och bakterier helt utan rengöringsmedel och de har nu gått over till att städa mer utan några medel även på arbetsplatser. Så mikrofiberdukar gör alltså rent från bakterier, och de är också bra på att få med sig fett.

Till våttorkning använder jag en mikrofibermopp. Jag blöter den lite, gärna med en sprayflaska. Är golvet mycket smutsigt, t ex vid spisen eller precis vid ytterdörren, tar jag lite såpa eller miljövänligt diskmedel också, men på de flesta ytor funkar det med bara lite vatten. Mellan dammsugningarna använder jag moppen torr för att få bort de värsta i kök och hall. Jag har ett antal mikrofiber"dukar" till den så att jag kan slänga dem i tvätten när jag använt dem.

 

Jag har också köpt en hög mikrofiberdukar i olika färger. En färg till toalettstolar, en till köket, en till andra ytor typ handfat och kakel i badrummet. I köket funkar det bra med bara lite vatten på den för att få rent runt handtagen på luckor, kylskåpsdörr och mikro t ex. När jag torkar runt spisen tar jag lite såpa också, det löser fettet jättebra, minst lika bra som starka rengöringsmedel.  Ugnen blir också enkelt ren med såpa. Blanda såpa och vatten i en sprayflaska och spraya alla ytor inuti ugnen. Värm ugnen, 100-150 grader räcker, och låt stå en stund, kanske ungefär en kvart. När ugnen svalnat, torka rent med vatten och trasa.

 

 

 

I toalettstolen använder jag fortfarande Tomik WC-pulver (märkt med Bra Miljöval) men jag har även använt citronsyra ibland. Ättika eller bakpulver ska också fungera men det har jag inte prövat. Det skulle vara helt ok för mig att gå över helt till citronsyra men då måste jag hitta något ställe där man kan köpa det i storförpackning, att köpa det från kryddhyllan i matbutiken blir alldeles för dyrt.

Till speglar och fönster har jag köpt en speciell mikrofiberduk som är gjord just för det. Dock tycker jag fortfarande att fönsterputs (miljömärkt sådant förstås) har behövts när jag putsat fönster men jag ska se nu till våren om jag kan klara mig utan det. På utsidan brukar jag ta ljummet vatten och lite diskmedel eller såpa men på insidan är det ju inte lika smutsigt och man kan inte blaska på samma sätt. Det blir en rapport från vårens fönsterputsning på bloggen framöver. Duschhörnans glasdörrar och speglar funkar i alla fall utmärkt att få rena helt utan medel.

Vår städning är alltså skapligt miljövänlig men två saker ska jag alltså förbättra: sluta med Tomik WC-pulver och fönsterputs.

Matångest

Idag fick jag matångest när jag var och veckohandlade. I fäskt minne hade jag ett inlägg från Karins miljöblogg (kan läsas här) som handlar om hur mjölkkor lever och att allt inte är så bra som reklamen vill visa. Sen tittade jag på min inköpslisa och på maten i butiken, på hur mycket som fanns där som egentligen alls var bra att köpa. Inte blev det mycket...

Vi är storförbrukare av mejeriprodukter i vår familj. När jag minskar på köttmängderna så har det blivit så att jag nog dricker lite mer mjölk och tar ost som pålägg istället för leverpastej eller prickig korv. Det har kännts okej att äta sådant som kommer från djur som lever, man förbrukar inte djur så att säga. Nu vet jag varken ut eller in.

Det är samtidigt viktigt för mig att inte äta en massa högprocessad industrimat och konstiga tillsatser, jag vill ha mat gjord på äkta råvaror,och utan onödiga tillsatser. Alltså inget lättmargarin, inget som innehåller konstgjorda sötningsmedel, färgämnen eller konstgjorda aromer, inga köttersättninsgprodukter som t ex quorn,  inga lättprodukter över huvud taget, så lite charkprodukter som möjligt (innehåller nitrit), ingen färdigmat, ingen sojamjölk. Inte heller vill jag äta för mycket av mat som har transporterats hit från andra sidan jordklotet t ex ris och exotiska frukter. Sen ska maten vara nyttig också enligt vad man nu tror på av alla populära dieter: inte för mycket spannmålsprodukter, minimalt med vitt mjöl, inget socker, inte för mycket icke-vattenlösliga fibrer, inget mättat fett osv. För att inte tala om miljöaspekten: ingen fisk från utfiskade bestånd, enbart ekologiskt, helst vegetariskt eller veganskt, och förstås närproducerat.

Vad blir egentligen kvar? Jag kom, lite tillspetsat, fram till potatis och rotfrukter. Kranvatten att dricka till.

Så vad kom jag egentligen fram till? Jo, man kan nog inte greppa över för mycket på en gång. Man får börja där man står och sen fundera äver vad som känns viktigast att förändra. Är det djurens bästa som är viktigast, eller fiskebestånden, koldioxidutsläppen eller något annat.  Sen kan man göra någon förändring just där, köra på så ett tag tills detta nya läge känns som normalläget. Sen kanske göra någon mer förändring som känns rätt just då. Så blir det nog riktigt bra till slut, bara man inte slutar att göra sina små förändringar till det bättre. Man måste inte vara perfekt. Själv satsar jag nu på bregott istället för margarin på mackan, och jag tänker fortsätta dricka ekologisk mjölk. Lokalproducerat ekologiskt/naturbeteskött i måttliga mängder. Frukt och grönsaker efter säsong med ett och annat undantag. Sen får vi se vad jag förändrar härnäst.

 

EU:s jordbrukspolitik - gör din röst hörd!

Den 1:e mars skickade 276 miljö- och bondeorganisationer ett öppet brev till Bryssel där de uppmanar alla EU-parlamentariker att rösta för en bättre jordbrukspolitik. En länk till det brevet går att hitta på denna sida. Organisationerna uppmanar nu även alla privatpersoner att skriva på ett upprop som skickas till EU-parlamentarikerna, uppropet finns här.

Naturskyddsföreningen har skrivit ett inlägg om det här.

Jag har skrivit under uppropet . EU:s jordbrukspolitik är tokig, kan jag göra något för att påverka så gör jag det och det här är ett tillfälle. Du som läser detta, skriv gärna under och sprid länken till vänner och bekanta.

Bättre kött

Idag har jag varit i en av Skönero Kötts butiker och gjort ett stort köttinköp: en fläskköttlåda och några paket nötfärs. Så här mycket blev det, det räcker nog ett tag även i ett hem med flera tonåringar.

Fläskköttet kommer från Glada utegrisar i Vimmerby. Deras grisar verkar ha ett bra grisliv, får vara ute i naturlig miljö året runt. Vi har inte testat det förrut så det ska bli spännande att se om det är någon smakskillnad mot det vanliga vi har köpt tidigare. Färsen kommer från Sköneros egna gårdar. Djuren får gå och beta på  mark som inte passar för odling och på vintern får de ensilage från den egna gården, inget sojafoder här inte.

Jag väljer att äta kött, jag ser det som en naturlig del av människans kost och vi har ätit kött i alla tider. Djur äter för övrigt varandra också så vi är inte på något sätt unika. Problemet som jag ser det är hur de djur vi äter lever, det känns inte alls bra med "industriproducerat" kött och djuren borde beta på sådana marker som inte lämpar sig för annan odling, t ex skogar och hagmark. Jag har alltid valt svenskt kött och svenska charkprodukter för att sålla bort det allra värsta men inte förrän nu har jag bestämt mig för att ta ett steg till och lägga lite mer pengar för att få kött från djur som haft ett värdigt liv och har hållits på ett miljömedvetet sätt. Här en intressant artikel ur Klimatmagasinet Effekt, om "det goda köttet".

Ett annat problem är den mängd kött vi äter, framförallt i Sverige och andra rika länder. I Sverige har köttkonsumtionen ökat med över 70% på 50 år och nu konsumerar vi ca 85 kg kött per person och år (en siffra där även ben är medräknat).  Man kan tycka att den mängd kött vi åt för 50 år sen borde räcka för oss även nu.

Jag brukar tänka att halva tallriken ska vara grönsaker, sen ganska mycket potatis, korn, pasta eller eventuellt ris, sen lite kött av något slag eller fisk. Köttet behöver inte vara huvudingrediensen. Sen blir det inte alltid så bra men jag jobbar på det i alla fall. För egen del har jag nog minskat min köttkonsumtion till drygt hälften mot för 5 år sedan. Ofta blandar jag kikärter i en sallad att ha till så går det att minska lite på köttportionen. Man måste ju inte ha kött till alla måltider heller, jag gör t ex ganska ofta grönsakssoppor av olika slag, ibland med linser i.