Mer plastrensning

Jag har fortsatt utrensningen av plastredskap i köket. Fokus ligger på sådana prylar som är tillsammas med varm mat. Det här är vad som åkte ut den här gången:

Grejorna ersattes med dessa:

Faktiskt är det inte mycket av ersättningsprylarna som är köpta nu, nya. Antingen har jag hittat begagnade alternativ eller så hade vi dubbelt innan och tycker att vi klarar oss på det som är kvar. Durkslaget (IKEA) köpte jag tidigare för att kunna ångkoka grönsaker. Glassleven hade vi också innan. Stekspaden hittade jag på loppis, den är jättebra! Hålslev hade vi flera så vi klarar oss med den som är kvar. Spagettislev och visp hittade jag inte på loppis så det fick bli nya (IKEA).

Än så länge sysslar jag inte med någon helt hysterisk utrensning. I huvudsak är det dubbletter jag har rensat ut, som här. När det gäller lunchlådor och bunkar har jag framförallt slängt de som började bli slitna, där man ser att de till och med släpper ifrån sig små plastflisor, och ersatt med lådor i glas och rostfritt. 

Det man allmänt kan tänka på tycker jag är att när man handlar något köksredskap (av anledningen att behöver prylen förhoppningsvis), väljer ett bra material som rostfritt eller glas. Det är glädjande att se att det finns många bra alternativ i olika butiker numera, och mer och mer kommer. I lunchrummet på jobbet idag såg jag två personer förutom mej själv som hade lunchlådor i glas. Det är positivt!

Nya och nygamla matbyttor

Jag fortsätter plastjakten och nu har turen kommit till matförvaringsbyttorna. Vi har använt gamla glassbyttor, kesoburkar och liknande tidigare, kompletterade med en del köpta bra staplingsbara plastburkar som passar bra i frysen och som har funkat även i mikro. Nu har vi rensat ut de som uppenbart är fel sorts plast och har just nu bara kvar de som ska vara ok för matförvaring (PP).

Vi gör ofta storkok och fryser in många portioner som vi sedan tar med till jobbet. Därför behövs många ganska små täta burkar. Vi fryser inte in hela måltiden utan bara köttet/såsen/grytan eller vad det nu är. Potatis/matkorn/pasta/ris och de grönsaker som ska vara färska gör vi  i ordning på morgonen och då kan man ta vilken sorts bytta som helst. I kylskåpet hamnar diverse rester och där finns heller inte så mycket krav på att burkarna ska vara tåliga eller täta.

I ett första steg bestämde vi att fortsätta använda våra plastlådor för frysta matportioner och i första hand byta ut de som används för rester i kylskåpet och till lunchportioner som inte hamnar i frysen. Vi har också helt slutat värma mat i något av plast.

Dessa fina och billiga glasburkar med tätt lock av bra plast hittade jag på Biltema.

De finns i tre olika storlekar, jag köpte 2 av varje storlek. Eftersom det inte står något på hemsidan om vad det är för plast så mailade jag en fråga till dem innan köpet. Jag fick svar dagen efter, ett plus i kanten för det och för att plasten var ok:

"BPA(bisfenol A)-fri och ftalat-fri.
Locket är PolyPropylen. Tätning är silikon.
Matlådorna är testade för livsmedelskontakt.

De innehåller inga kandidatämnen (SVHC) i en koncentration över 0,1% w/w och ligger under gränsvärdena i testerna för material i kontakt med livsmedel.
Matlådorna är inte behandlade med något antibakteriellt ämne."

Jag har haft dem i jobbväskan, i kylen, och värmt dem i mikro och är helnöjd. Fryst dem har vi inte gjort ännu men det kommer. Glas är helt perfekt för kylskåpsförvaring, däremot lite tungt att ha med till jobbet men har man en lunch bestående av mat där allt ligger i samma burk går det bra tycker jag.

Jag ville också ha några rostfria matlådor. De är inte täta i det klassiska utförandet men som kylskåpsförvaring verkar de smarta, även för torrare lunchrätter och mackor kan de vara bra. Jag har kollat Tradera ett tag men de blir oftast jättedyra, dyrare än nypris. I veckan hade jag en fantastisk tur och hittade två stycken på Stadsmissionens second-hand-butik för 10 resp 15 kr.

På nätet har jag hittat rostfria matlådor med tättslutande ftalatfria plastlock, "Lunch bot". Säkert blir det några sådana också framöver.

Det finns alltså en del vettiga alternativ till plastlådor, bra att de börjar bli populära (igen).

Smartare vattenflaska

Jag har ju börjat plastbanta i köket och i veckan kom turen till sportflaskorna. Vi hade en del PET-flaskor som det varit kolsyrat vatten eller läsk i, de åkte ut direkt. PET kan avge små mängder ftalater enligt plastlistan (se tidigare inlägg här) och det är onödigt när det finns alternativ. Sen hade vi en hög riktiga sportflaskor, alltså sådana som är tillverkade för ändamålet. De var märkta antingen typ 2 eller typ 4, dvs plaster som inte ska innebära några kända miljörisker så de fick vara kvar tillsvidare.

Jag brukar dricka mycket vatten ur sportflaska flera gånger i veckan eftersom jag ofta tränar. Oftast fyller jag flaskan på morgonen hemma och låter den stå i bilen till lunchen då jag tränar. Vi är även ute en hel del och vandrar och har då vatten i flaska hela dagen. Om jag bara hade använt vattenflaska någon gång ibland kan det väl vara ok med plastflaskorna vi har men jag är ju storförbrukare så då tyckte jag det var befogat att investera i en bra flaska.

Jag köpte en Klean Kanteen Classic. Svindyr var den men jag räknar med att ha den livet ut. Korkar går att köpa separat ifall den skulle slitas ut. Själva flaskan är tillverkad av livsmedelsklassat rostfritt stål och sportkorken som jag köpte är av polypropylen, (fri från BPA, ftalater och andra gifter). De hade även andra korkar av rostfritt och bambu men jag ville ha sportvarianten. Flaskorna finns i diverse olika storlekar och utföranden, se hemsidan här.

Det jag märkte redan efter första användningen var att vattnet smakade helt annorlunda. Det var helfräscht även efter en halv dag. Jag har inte reagerat på att vatten i plastflaska tar till sig så mycket smak från flaskan förut, innan jag hade det här att jämföra med. Jag vet ju förstås inte vad det är för ämnen som har avgetts till vattnet men trevligt känns det inte! I fortsättningen använder jag definitivt min nya rostfria flaska. Plastflaskorna får vara kvar som reserver och för de i familjen som hela tiden slarvar bort sina flaskor.

Snygg är den också, och förvånansvärt lätt och liten. Kan helt klart rekommenderas.

Om plaster, framför allt de i köket

Som jag skrev i förra inlägget så ska jag se över plastföremålen här hemma och göra mig av med de värsta. Det jag gjort senaste året är att slänga skärbrädor, degbunkar och plastbyttor där plasten är sliten och där det börjar lossna plastflagor. Jag har också helt slutat värma mat i plastbyttor eller värma inplastad mat. Det gäller även vid upptining i mikro, plasten ska av först. Det beror ju på typen av plast om det läcker ut några ämnen i maten men det är dumt att ta risken när det finns bra alternativ, som att lägga upp maten på en tallrik t ex.

Det här inlägger fokuserar på plastfakta, framöver kommer jag att skriva mer om vad jag byter ut och till vad (andra material än plast), och hur det går att ta sig fram i djungeln av plastprylar och okunniga försäljare.

Plast kan vara av olika typer. Märkningen ser man i en symbol någonstans på föremålet, ser ut så här:

Numret visar vilken sorts plast det är så det är de olika numren man behöver ha koll på för att bli en medveten konsument. Jag har ett urklipp på kylskåpet, av en text som jag hittat på nätet som är en bra guide:

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SIFFROR ATT HÅLLA KOLL PÅ

Plast nr 3: Polyvinylklord (PVC)

Finns i allt från butiksförpackning av kött, hämtmatsförpackningar och leksaker till byggnadsmaterial. Materialet i sig är hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av plastens totala vikt. Ftalater läcker till omgivningen under en produkts hela livstid. De är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns även studier som påvisar risk för barnallergier.

Plast nr 6: Polystyren (PS)

En ganska hård plast som används till leksaker, yoghurtburkar, läkemedelsburkar och engångsbestick; finns även i cellplast/frigolit, exempelvis i köttråg i mataffären och engångsplastmuggar/förpackningar. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel. Svår att återvinna.

Plast nr 7: Polykarbonatplast (PC)

Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet Bisfenol A. Kan finnas i gamla nappflaskor, hårda sportflaskor, matlådor, CD-skivor, foder till konservburkar. Plaststekspaden till teflonpannan är gjord av polyamid. Nylon är en annan polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, som i dammsugare. I gruppen finns också bioplaster som inte förknippas med risker. Men märkningen finns också bland annat på polykarbonat, en hård och glasklar plast, vanlig i tillbringare. Observera att sjuan är en övrigt-kategori, även laminat mellan olika i sig ofarliga plaster finns med.

Övriga plaster

Plast nr 1: PET

Dryckesflaskor, för engångsbruk. Det finns en eventuell (låg) risk för läckage av ftalater till drycken i PET-flaskor. En studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.

Plast nr 2: Högdensitetspoluetylen (PE-HD)

Det finns inga kända miljörisker med den här typen av plast, polyetylen, men man ska undvika att hetta upp den.
Är vanlig i förpackningar för flytande produkter som t ex flytande margarin. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nr 4).

Plast nr 4: Lågdensitetspolyetylen (PE-LD)

Den här typen av polyetylen-plast, som vanliga plastpåsar och plastfolie är tillverkade av, innebär inga kända miljörisker, men man ska inte hetta upp den.

Plast nr 5: Polypropylen (PP)

Polypropylen är en förhållandevis ofarlig plast. Plasten är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i mikrovågsugn. Materialet kan finnas i alla typer av livsmedelsförpackningar.

Källor: Naturskyddsföreningen samt boken Förgiftad av Rick Smith och Bruce Lourie.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Som man kan se ovan är det nr 5 som är att föredra för livsmedel.

Observera att äldre plastföremål oftast inte är märkta! Vi hittade ett antal plastmuggar, vikbara kåsor och vattenflaskor hemma som inte var märkta och de åkte i soporna. I fallet muggar och kåsor dricker man ofta varma drycker i dem och då är risken för utfällning av ämnen större. I plastflaskor har man ju ofta vatten en längre tid innan det dricks så det var argumentet för att slänga dem. Det känns dumt att slänga användbara saker men ibland är det faktiskt befogat.

Här är några bra länkar till plastfakta:

• Livsmedelsverket
• Artikel i Sveriges Natur
• Artikel i ETC

Jag kan också rekommendera boken Förgiftad av Rick Smith och Bruce Lourie som jag skrev om här.

En film alla borde se!

Det handlar om plasten i haven, det som inte reningsverken lyckas ta hand om, som går rakt igenom dem och ut i havet. Det kan komma från material vi använder som t ex fleece eller från hygienprodukter av olika slag. Peelingprodukter och slipande tandkräm är några bovar.  På Naturskyddsföreningens blogg finns en artikel om det här problemet med några tips på vad man själv kan göra för att minska platsen i haven, läs här.

Det är också ett problem med alla större plastbitar och andra sopor som vi sprider omkring oss, och som hamnar bl a i haven. På Naturskyddsföreningens sida finns en riktigt hemsk kortfilm som alla verkligen borde se. Det handlar om vad plasten och annat skräp i haven får för följder. Se filmen, och tänk till. Länk till filmen här. Den talar för sig själv.