Om att byta batteri på en Goodwheel elcykel

Jag har haft ett längre uppehåll från bloggskrivandet, det var inte lika kul längre helt enkelt och jag tycker att skrivandet ska vara kul. Jag har ju fortfarande en massa tips och annat att blogga om så kanske kommer jag igång nu i vinter igen.

Ett inlägg ska det i alla fall bli. Jag fick en fråga på ett gammalt inlägg om min elcykel (finns här) så jag bestämde mig för att lägga upp svaret här, alltid kan någon ha nytta av det. Jag kan tillägga att min elcykel fortfarande funkar finfint, den här sommarsäsongen har den gått nästan 300 mil.

Jag har lånat in min man för att skriva mer ingående hur det gick till när han bytte mitt cykelbatteri. Här kommer det:

Jag bytte ut det gamla batteriet mot ett nytt men det var ganska komplicerat. Jag återanvände drivkretsen från det gamla batteriet men det behövdes också en kopplingsbox för att innesluta alla kontaktdonen.

Det nya batteriet köpte jag direkt från Kina från www.bmsbattery.com. Det är av typen LiPO4 som sägs klara fler laddningscykler och klara överladdning bättre vilket är bra om det laddas när det är kallt. Jag köpte 36V 11Ah: http://www.bmsbattery.com/36v/326-24v-lithium-ion-little-frog-abs-shell-ebike-battery-pack.html Du behöver också fästplattan. Batteriet är inte så dyrt jämfört med svenska priser men för att inte bli besviken bör du räkna med att det blir förtullat. Alltså moms + 300 kr tillkommer. Idag kanske du kan hitta någon i Sverige som säljer liknande batterier, i andra hand ebay i Tyskland eller England. Då slipper du moms och tull.

Enklaste sättet att koppla ihop kalaset är att ta bort den gamla gröna kontakten från batteriet men behålla alla kontaktdonen. Finns det inga kontaktdon fungerar det bra med kabelskor. Sätt fast kontaktdonet i en stadig men liten låda med samma höjd som batteriet. (Annars går det inte att montera batteriet). Det blir trångt, för både kopplingslåda och drivenhet måste få plats framför batteriet. Du kan också välja en större låda där både drivenhet, kontaktdon och alla sladdar får plats. Det nya batteriet har en apparatkontakt. Samma som vi har för 230V. (Den med tre pinnar). Jag satte dit en för apparatmontage direkt i lådan men det går också att köpa en förlängningskabel och använda den. Då skulle du också kunna sätta lådan på något annat ställe om du vill. Jag tätade anslutningen mellan  de båda lådorna med silikon och de är dessutom skyddade med tejp.

Slutligen kommer då monteringen. Plattan monterade jag genom att gänga två stadiga skruvar i ramen längst fram där batteriet satt. Resten fästs i pakethållaren. Diverse distanser går åt för att få rätt höjd. Sedan var jag tvungen att bredda pakethållaren genom att sätta dit distanser på sidofästena. Plåtens kanter måste bockas lite lagom så att batteriet sitter stadigt, sitter det och skramlar kommer bara allting att gå sönder med tiden. Några rejäla gummibitar som stötdämpning hjälpte också till.

När jag ändå höll på och kopplade om alla elektronik passade jag på att dra ut två kablar till ett antal vita lysdioder fram och röda lysdioder bak. Ett motstånd i serie för att få rätt ström. R=U/I. Lysdioderna lyser inte upp vägen men gör att lyse bara behövs om det blir riktigt mörkt. Det ger också ökad säkerhet att ha varseljus på dagen också. Jag monterade lysdioderna i reflexer som jag borrade hål i så får man reflexerna på köpet. (Det satt ju en röd reflex bak på det gamla batteriet).

Fram ( 6 vita lysdioder): R = (36-8*3V)/20mA = 600 ohm. Välj 750 ohm.

Bak (4 röda lysdioder): R = (36-4*1,2V)/20 mA = 1560 ohm. Välj 1,8 kohm

Köp högeffektiva lysdioder, annars blir det för svagt. Lysdiodernas påverkan på cykelns räckvidd är helt försumbar.

Batteriladdaren från Bmsbattery var tyvärr inte så bra, två stycken har gått sönder. Jag köpte en liknande från Ping istället: http://www.pingbattery.com/servlet/the-25/Charger-for-36V-39.6V/Detail

Tala i så fall om att du vill ha en annan kontakt.

Klimatriksdag 2014 trailer

Nu finns en trailer för Klimatriksdag 2014. Se den, och anmäl er, det gör skillnad!

Om textil av bambu

Det var länge sen jag hann blogga, det kommer nog bli lite glesare med inläggen nu under våren. Mycket annat händer som tar mycket av min tid.

Idag tänkte jag skriva ett inlägg om det alldeles utmärkta materialet bambu, som borde få mer publicitet än det får. För ett tag sen köpte jag fyra bambuhanddukar, de jag köpte var i 40 % bomull och 60% bambu. Det gick att hitta handdukar av enbart bambu men jag hittade inga som passade i storlek och färg just den här gången. Handdukarna är jättemjuka och sköna, även efter tvätten. De blev inte alls så hårda som vanliga handdukar brukar bli. De är också bra på att suga upp vattnet. Bambu hart fördelen att det är naturligt antibakteriellt och det tyckte jag var en poäng för just handdukar som lätt kan få en mögellukt som biter sig fast även efter varm tvätt.

Bambu är ett miljöbra material. Det är snabbväxande, odlas helt utan kemikalier och behöver inte konstbevattnas. När bambu växer binder det mer koldioxid än bomull och det ger ca 10 gånger mer skörd per odlingsyta jämfört med bomull.

När man framställer tyg av bambu används ofta natriumhydroxid och används slutna system i fabrikerna så är det inte farligt vare sig för miljön eller arbetarna. Dock ska det inte släppas ut hur som helst i naturen. Själv använder jag natriumhydroxid när jag gör olivoljetvål, det är alkaliskt och därför starkt frätande men inte giftigt på annat sätt (cancerframkallande, hormonstörande etc). 

Jag har även ett underställ i bambu. Det är mjukt och superskönt och håller sig fräscht mycket längre än syntetiska funktionsmaterial (eller bomull för den delen). Även till andra träningskläder är det ett bra material tack vara de antibakteriella egenskaperna och för att det är skönt att ha på sig. Tyvärr finns inte så mycket i butikerna ännu, det är mest på nätet jag har hittat lite. Bambustrumpor hart jag också, kan rekommenderas.

Mitt tips är alltså att köpa handdukar och kläder av bambu nästa gång. Det är ett betydligt miljövänligare alternativ än bomull och har massor av andra fördelar. Finns det inte så fråga efter det så kanske butikerna utökar sortimentet av bambuprodukter.

Miljöbra kattsand

Vi har haft katt i 7 år nu, dvs sedan innan skriverierna om det omiljövänliga i att ha husdjur som katter.Vi började köpa en kattsand som verkade bra, klumpbildande, av sandtyp. Det har verkat bra och klumparna har vi slängt ut i ett buskage på tomten, tänkte att det väl blandar sig med jorden och löven och återför näring till jorden. Att blanda in någon form av sand i jorden verkade inte fel på något sätt. Ändra fram tills nu i vår när jag bestämde mig för att röja lite i busgatget och klippa grenar. Efter att ha trampat i en lerig sörja flera gånger tröttnade jag och började kolla hur sanden egentligen betett sig. Det visar sig att det inte alls blandar sig med jorden och löven, rinner ner i marken eller ens stelnar, det är och förblir en mjuk lera, jätteäckligt att trampa i.

Jag började googla på det och det verkar som fler gjort samma misstag, ibland har folk haft problem med att det stelnat som cement, inte heller kul. Så vad gör man? Slänger till deponi verkar vara det enda alternativet. Det verkar inte klokt så jag googlade runt mer på "miljövänlig kattsand" och liknande. Ett krav vi har är att et ska vara klumpbildande, annars blir det för omständigt att göra rent. Annars har vi bekanta som använder vanliga träpellets men då får man byta alltihop. Träpellets är ju bra på andra sätt, komposterbart, miljövänligt, förnyelsebart material.

Till slut hittade jag den här: Klumpbildande och komposterbar, träbaserad. Perfekt.

Efter ett par veckors användande funkar det superbra! Klumpar sig fint, skräpar inte ner lika mycket inne, det som sprätter ut är så stora träflagor att det är lätt att sopa upp, den gamla sanden blev som en matt beläggning på golvet runt lådan. Vi tänker kompostera det men i en egen kompost, jag är fortfarande lite tveksam att hälla det bland grönsaker som äts färska med tanke på parasiter som katter kan ha. Kattkomposten kan jag hälla på annat, t ex bärbuskar och sådant som inte är i direkt kontakt med det som ska ätas. Men det kanske inte är någon fara, tipsa gärna om ni vet.

Det enda lilla problemet är att den ena katten inte har förstått poängen med att byta sand i lådan. Hon vägrar använda lådan! Så just nu har vi två lådor. Tanken är att börja blanda in det nya ströet i den gamla sanden lite i taget. Hoppas det funkar...

Mjällschampo

För ett år den skrev jag om schampo (här). Om ni har läst det så vet ni att jag gör eget schampo. Det fungerar jättebra för mannen och mig men sonen klagar på mjäll och tycker inte att det duger. Jag har gjort en variant på nässelavkok också, det ska vara bra mot mjäll, men han är inte nöjd med den heller. Han vill ha storsäljaren Head&Shoulders men det vägrar jag köpa eftersom det innehåller zinkpyrition, en vanlig ingrediens i mjällschampo.  Naturskyddsföreningen skriver följande:

"Zinkpyrition, ett svampdödande och giftigt ämne, fanns i var tredje mjällschampoflaska
i föreningens stickprovsundersökning. Ämnet löser sig inte lätt i vatten och kan därför stanna kvar i hårbotten efter sköljningen. Zinkpyrition används också i båtbottenfärger för att minska algpåväxt och är extremt ­giftigt för ett antal vattenlevande organismer, som alger, fisk, kräft- och blötdjur. "

Apoteket har ett mjällschampo (röd flaska) som inte innehåller zinkpyrition. men det tyckte inte sonen var bra, vi har testat det tidigare. Nu har jag gjort en ny undersökning av schamposortimentet på nätet och i butiken och hittat två alternativ som sonen får testa.

Enden hittade jag på Coop, det innehåller inte zinkpyrition. Enligt sonen är det ok (han har inte testat mer än någon vecka ännu dock). För övrigt innehåller schampot det man kan förvänta sig av ett vanligt "industrischampo", se mitt tidigare inlägg. Inget jag skulle använda men vi slipper i alla fall värstingen zinkpytrition.

I en nätbutik (länk här) hittade jag Urtekram mjällschampo, ett betydligt trevligare schampo, mer likt sådant jag gör själv hemma. Även det med brännässla, i övrigt baserat på bl a försåpad kokosolja och andra naturliga ingredienser. Sonen har inte testat det ännu.

Så, behöver du ett mjällschampo så välj ett utan zinkpyrition, det finns bra alternativ.

Miljövänliga bygg- och målartips

Det är mycket att tänka på om man ska vara en miljövän. Vi är på gång att måla om huset och byta ytterdörr, jag tänkte även måla om ett furuskåp.  Eftersom vi har börjat få in rutinen att alltid fråga oss om det vi tänker köpa är ett bra miljöval så har vi gjort det även nu och därmed har vi hamnat i en värld vi inte visste jättemycket om. De val av material och färger vi gjort vid tidigare tillfällen visar sig nu vara ganska fel i många fall. Men bättre sent än aldrig, det vi gör från och med nu ska vara med miljötänk.

Jag vill tipsa om en jättebra sida med massor av fakta och tips, Ekobyggportalen. Färg, byggmaterial, ja allt man kan tänka sig vilja veta när man bygger och renoverar. Det finns även delar som handlar om trädgård och uppvärmning. Det finns även länkar till nätbutiker som säljer miljövänliga alternativ, det är bra. Jag rekommenderar ett besök på sidan, även om man bara ska göra något litet projekt som att måla om en stol.

Jag har lärt mig en hel del om olika färgtyper. De Svanenmärkta inomhusfärger och snickerifärger som säljs i färgbutikerna kan avge ohälsosamma ämnen till luften under lång tid, Svanenmärkningen betyder tydligen enbart att den inte innehåller lösningsmedel. Det var nytt för mig. Nu när jag ska handla färg till mitt furuskåp blir det nog en färg från Auro. Deras färger hittade jag också på  Byggfabriken som är en intressant butik med miljövänligt sortiment. Deras hemsida innehåller också mycket bra information. Här är en länk till information om väggfärger, så fina nyanser de har också, passar perfekt i ett gammalt hus.

Jag inser nu att jag tidigare sett så enkelspårigt rakt fram och bara köpt och gjort på konventionellt vis, det som serveras i reklamen och i butikerna. Det finns så mycket mer, så mycket bättre men det krävs att man aktivt letar reda på det. Det tar tid, och ofta är det lite (eller mycket) dyrare. Men jag tycker det är spännande att upptäcka alla smarta alternativ som finns, allt nytt att lära sig. Det är en ny värld. Och ett nytt sätt att leva rent ekonomiskt med andra prioriteringar, vissa saker måste få kosta mer än innan medan andra delar faller bort helt. Intressant, och kul att se att det fungerar.

Växelbruk

I helgen har jag planerat upp vilka grönsaker jag ska odla var i landen. Sedan 2011 har jag ritat upp på papper vilka grödor som ska sås var, det är bra att göra för att ha koll bakåt i tiden. Jag använder en A5 anteckningsbok där jag skriver allt möjligt om odlingen som kan vara bra att veta nästa år: vad som funkade bra och vad som inte funkade, tider före när jag sår olika grödor, skördens storlek mm. Den är riktigt användbar.

I år ska jag till slut på allvar börja följa en 4-årig växtföljd i landen. Fram tills nu har jag flyttat om grödorna lite på måfå men nu vill jag ha mer ordning på det. Bönor och potatis har jag flyttat runt lite mer strukturerat men resten har jag inte tagit så stor hänsyn till hittills.

Att tillämpa växelbruk är bra på flera sätt, det blir svårare för sjukdomar att få fäste och man utarmar inte jorden eftersom olika växter har olika näringsbehov. När det gäller sjukdomar så är det potatis som är allra viktigast att inte odla oftare än vart 4:e år på samma plats, de sjukdomar som drabbar potatis kan ta 4 år på sig att förvinna ur jorden.

Man rekommenderar en minst 4-årig växtföljd. Gruppindelningen görs efter näringsbehov (gör det lätt att gödsla i rätt mängd) och vilka familjer växterna tillhör (eftersom samma sjukdomar och skadeinsekter drabbar grönsaker inom samma familj). Rotera grupperna 1-2-3-4-1 osv på varje del av landet.

Grupperna med innehåll:

1.       Bönor ärter, gröngödslingsväxter – tillför näring

2.       Kål, purjolök, vitlök, selleri, gurka, squash, pumpa – stort näringsbehov

3.       Lök, rotfrukter, dill, persilja, sallad, mangold – medelstort näringsbehov

4.       Potatis, jordärtskocka – litet näringsbehov

För min del har jag inte fått ihop det med 4 sammanhängande ytor utan det blir flera olika mindre i varje fas. Med lite pappersplanering ska nog det också fungera.

Växelbruk fungerar även i ett litet land.

Energiförbättra sitt hus - fönster

Vi bor i ett hus från senare delen av 1800-talet, rejält byggt med tjocka timmerstockar i väggarna. Sen dess har det genomgått diverse renoveringar och utbyggnader i flera omgångar så nu sitter det isolering utanpå timret och i vissa rum även ett lager isolering på insidan också. Den svaga punkten när vi flyttade in var fönstren, det var tvåglasfönster. Ett antal år fick det vara så med var men för 6 år sen bestämde vi oss för att göra något åt saken, de var husets egergimässigt svagaste punkt.

Eftersom fönstren var ganska gamla var de gjorda av kvalitetsträ (kärnvirke) och därför i mycket gott skick i själva trädelarna. Jämfört med några av fönstren i en tillbyggd del, ca 15 år gamla, var de i betydligt bättre skick. Därför kändes det väldigt dumt att byta ut hela fönstren, dessutom skulle det blivit jättedyrt, både i material och jobb. Efter lite undersökande kom vi fram till att det finns firmor som säljer 2-glas isolerrutor till befintliga fönster. Idén går ut på att man monterar bort den inre glasrutan i sitt befintliga fönster och istället monterar dit en ny 2-glas isolerruta. Den firma vi köpte rutorna av var Mistralfönster, de finns än idag med samma produkt som då, "Mistral Thermo".

Eftersom vi (åtminstone mannen) är händig gjorde vi hela jobbet själva. Det tar tid så man få ta hela sommaren på sig och ta ett fönster då och då. Smart kan vara att förbättra målning och fönsterkitt på fönstren när man ändå håller på.

Arbetsgången i stort är:

1. Ta loss fönstret och lägg på t ex en arbetsbänk.
2. Peta loss kitt och de små stift som fäster innerglaset.
3. Ta loss innerrutan.
4. Skrapa rent kanten och måla med impregneringsolja och färg vid behov. Låt torka.
5. Lägg dit den nya isolerrutan. Den är förstås tjockare än den gamla rutan så fönstret kommer inte att se likadant ut som tidigare.
6. Spika fast den list som följde med, för att dölja kanten. Det fanns olika varianter av list beroende på hur ursprungsfönstret såg ut.
7. Häng tillbaka fönstret.
8. Njut av mindre kallras,varmare fönsterruta och mindre energiåtgång nästa vinter.

Hur det ser ut när det är klart

 

För ett hur med tvåglasfönster i gott skick är det här en bra investering för att få ett energisnålare hus. Det är resurseffektivt på flera sätt eftersom man behåller det mesta av det ursprungliga fönstret. Rent allmänt tycker jag det är viktigare att prioritera energisparåtgärder på sitt hus framför att göra mer "kosmetiska" renoveringar. 

 

Mer plastrensning

Jag har fortsatt utrensningen av plastredskap i köket. Fokus ligger på sådana prylar som är tillsammas med varm mat. Det här är vad som åkte ut den här gången:

Grejorna ersattes med dessa:

Faktiskt är det inte mycket av ersättningsprylarna som är köpta nu, nya. Antingen har jag hittat begagnade alternativ eller så hade vi dubbelt innan och tycker att vi klarar oss på det som är kvar. Durkslaget (IKEA) köpte jag tidigare för att kunna ångkoka grönsaker. Glassleven hade vi också innan. Stekspaden hittade jag på loppis, den är jättebra! Hålslev hade vi flera så vi klarar oss med den som är kvar. Spagettislev och visp hittade jag inte på loppis så det fick bli nya (IKEA).

Än så länge sysslar jag inte med någon helt hysterisk utrensning. I huvudsak är det dubbletter jag har rensat ut, som här. När det gäller lunchlådor och bunkar har jag framförallt slängt de som började bli slitna, där man ser att de till och med släpper ifrån sig små plastflisor, och ersatt med lådor i glas och rostfritt. 

Det man allmänt kan tänka på tycker jag är att när man handlar något köksredskap (av anledningen att behöver prylen förhoppningsvis), väljer ett bra material som rostfritt eller glas. Det är glädjande att se att det finns många bra alternativ i olika butiker numera, och mer och mer kommer. I lunchrummet på jobbet idag såg jag två personer förutom mej själv som hade lunchlådor i glas. Det är positivt!

Om ekologisk leverpastej igen

Jag skrev i ett tidigare inlägg om att jag saknade Scans ekologiska leverpastej i min butik, den har varit slut ett tag. Igår mailade jag till Scan och frågade varför och fick idag följande svar:

"Hej, jag vet att det är brist på råvara. Det är inte så många som föder upp ekologiska grisar. Jag vet dessvärre inte när den kommer att finnas i butik igen.

med vänlig hälsning
matforum"

Jag tycker det är tråkigt, jättetråkigt när ekologoska produkter försvinner ur sortimentet, oavsett varför de gör det. Om en butik slutar ta hem en vara kan man ligga på och fråga efter produkten så de märker att det finns en efterfrågan, men när det inte finns hos producenten är det värre. Möjligen kan man köpa svenskt ekologiskt griskött för att visa att det finns efterfrågan, och absolut inte köpa importerat griskött eller charkprodukter gjorda på sådant.

Ironiskt nog var det en insändare i vår dagstidning idag som handlade om just hur svårt det är att vara grisbonde i Sverige. Det är riktigt trist, vi har de bästa djurskyddslagarna i världen så vi borde producera vårt eget kött.

Att renovera en kontorsstol

Sonens skrivborsstol, en vanlig modell i någon form av konstläder, började bli väldigt sliten. Tyget ("lädret") i sitsen och på armstöden var helt utslitet. Eftersom stolen i övrigt var i gott skick var det inte något alternativ för oss att slänga stolen och köpa ny.

Istället gick jag till en tygaffär och köpte nytt liknande tyg. Det luktade starkt och jag frågade om de visste vad det innehöll, sådant som ftalater t ex. Det hade de ingen aning om. Eftersom jag hade bråttom (sonen skulle flytta) så fick jag ta tyget ändå men det skulle varit intressant att vänta de dagar de hade tagit på sig för att kolla upp tygets innehåll. Jag hängde det åtminstone ute över natten för att vädra ur det värsta.

Stolen var en modell med armstöd, ungefär som denna (glömde ta en egen bild innan jag började):

Vi skruvade bort armstöd och ryggstöd. Det räckte med vanliga verktyg som skruvmejslar och skiftnyckel. En lagom stor bit tyg klipptes till och sedan häftade vi fast tyget under sitsen, ovanpå det gamla. Hörnen är lite svåra att få bra, man får experimentera en stund med hur man ska vika in tyget. Det gäller också att spänna tyget ordentligt åt alla håll.

 En rejäl häftpistol är bra att ha:

Tyget på armstöden var löstagbara (blixtlås). Jag valde att klippa nya remsor nytt tyg och sy på mitt på där det var trasigt. Först tänket jag sy på ett nytt lager tyg på hela tygbiten men det föll på att det blev för tjockt att sy i med min symaskin. Av samma skäl kunde inte heller den nya remsan gå ända ut i kanten i ändarna.

En ny tygremsa

 

 

Armstödstyget innan reparation

 

 

Jag sydde fast remsan med sicksacksöm. Precis att maskinen orkade.

Sen var det bara att montera ihop stolen igen. Nästan som ny. Hörnen blev som sagt inte perfekta den här gången pga tidsbrist inför flytt, det går att få jämnare och snyggare.

Det här var inte första gången vi klädde om en kontorsstol. Förra stolen fick även ett nytt tyg på ryggstödet. Då får man sy i etapper och prova så man få så bra rundning som möjligt i överkanten.

Sådant här kan vara bra att kunna om man vill spara naturens resurser och undvika att slänga och köpa nytt. Mest gäller det att våga försöka. Om stolen redan är oanvändbar förlorar man inget på att försöka.

Att vara en aktiv konsument

Idag var jag återigen en aktiv, lite påstridig konsument. Jag tror man måste vara det för att kunna förändra något, och jag tror faktiskt att det gör nytta. Det är förstås ännu bättre om många vågar vara det, och gör sig besväret.

Idag gällde det leverpastej. Jag brukar köpa Scans ekologiska men det har varit lite si och så med tillgången senaste tiden, ofta är det helt slut. Idag också och eftersom jag inte var så stressad passade jag på att fråga personalen. De var mycket tillmötesgående, kollade upp med varandra, och sa att de skulle kolla upp om det var slut pga ökad efterfrågan. I så fall skulle de öka på mängden de beställer.

Jag har haft många samtal med butikspersonalen i de två affärer jag oftast handlar. Det skulle inte förvåna mig om de känner igen mig vid det här laget. Jag har diskuterat ris, mjöl, tortillabröd, kikärter, Bosarpskyckling, ursprungsland för mjölk i mejeriprodukter, ursprungsland för köttråvaran i pålägg för att nämna några saker.

Så, om vi vill ha mer och fler ekologiska produkter i butiken ska vi fråga efter dem och tala om att vi vill ha dem! Det lönar sig. Ju mer vi tjatar, desto mer händer. Det tar en del tid men det är det värt.

Klimatriksdagen igen

Jag har skrivit om Klimatriksdag 2014 förut, se inlägg här. Eftersom jag är så involverad i det nu så är det svårt att inte skriva om det igen. Det känns jätteviktigt att få politikerna av alla partifärger att vakna och inse att klimat- och miljöfrågor är viktiga nu när det är valår dubbelt upp. Jag engagerar mig gärna i saker jag brinner för så nu har jag flera uppgifter i arbetsgrupper inför evenemanget.

Ni som läser detta är förmodligen också intresserade och engagerade i de här frågorna så gå in på Klimatriksdags hemsida och se om det finns något just du kan bidra med. Ett medlemskap för 200 kr t ex, det är ju inte så mycket pengar för den som har ett jobb. Har man någon fråga som man tycker politikerna ska ta tag i, eller förslag till dem på förbättringar på klimatområdet så skriv en motion, det kostar inget och kräver inte medlemsskap. På hemsidan finns instruktioner om hur man kan formulera en motion. Vill man göra ännu mer kan man hjälpa till i någon arbetsgrupp (finns flera på några olika ställen i landet och en del uppgifter går att göra på distans) eller ställa upp som volontär på själva evenemanget den 6-8 juni i Norrköping. Eller förstås besöka evenemanget, anmälningsformulär kommer snart på hemsidan.

Något som alltid är svårt med sådana här evenemang är att sprida information om att det finns. Hjälp gärna till, prata om Klimatriksdag på jobbet, bland släkt och vänner mm. På hemsidan finns en pdf-affisch (länk här) att ladda hem och skriva ut, kan sättas på diverse ställen där det går förbi mycket folk.

Semlor med surdeg och dinkel

I brist på bild på egen semla blir det
lånad bild.

I julas bakade jag lussekatter enligt nytt recept från Saltå Kvarn (se inlägg här). Nu när det är dags för semlor kände jag för att prova samma metod även på dessa. Inte för att det är farligt att äta en och annan semla eller lussekatt om året bakad på 100% vitt mjöl men jag tycker det är en kul utmaning att göra det onyttiga jag vill äta lite nyttigare. Det är intressant att se hur långt jag kan gå och fortfarande få ett resultat som behåller sin karaktär och är lika gott eller till och med godare än det mindre nyttiga ursprunget. Faktum är att jag t ex tycker att dinkelmjöl i kaffebröd gör bullarna godare, inte tvärtom.

För semlorna utgick jag från ett recept från Saltå kvarns blogg, kan läsas här. Som vanligt gjorde jag lite justeringar:

• I fördegen tog jag 100 fullkornsdinkelmjöl och 150 g dinkelsikt, resten vetemjöl special. Det blev mindre än 550g mjöl totalt, kanske 50-75g mindre, man får kolla på degen så att den blir lagom lös. En fördeg ska vara lösare än en färdig deg.
• Jag halverade sockermängden. Vi har vant oss vid mindre socker och tycker normal sockermängd känns äckligt sött.
• Jag hade i en knapp msk surdegsstart från min rågsurdegsstart jag har till matbröd. Egentligen ska man ha en surdegsstart baserad på vete men det hade jag ingen. Det gick bra det också.

Bullarna blev luftiga och smakrika, inte riktigt lika extremt  luftiga som en perfekt bakad bulle på bara vitt mjöl men absolut godkänt. Vill man ha en medelväg så kan man dra ner lite på mängden grovt dinkelmjöl.

Nya och nygamla matbyttor

Jag fortsätter plastjakten och nu har turen kommit till matförvaringsbyttorna. Vi har använt gamla glassbyttor, kesoburkar och liknande tidigare, kompletterade med en del köpta bra staplingsbara plastburkar som passar bra i frysen och som har funkat även i mikro. Nu har vi rensat ut de som uppenbart är fel sorts plast och har just nu bara kvar de som ska vara ok för matförvaring (PP).

Vi gör ofta storkok och fryser in många portioner som vi sedan tar med till jobbet. Därför behövs många ganska små täta burkar. Vi fryser inte in hela måltiden utan bara köttet/såsen/grytan eller vad det nu är. Potatis/matkorn/pasta/ris och de grönsaker som ska vara färska gör vi  i ordning på morgonen och då kan man ta vilken sorts bytta som helst. I kylskåpet hamnar diverse rester och där finns heller inte så mycket krav på att burkarna ska vara tåliga eller täta.

I ett första steg bestämde vi att fortsätta använda våra plastlådor för frysta matportioner och i första hand byta ut de som används för rester i kylskåpet och till lunchportioner som inte hamnar i frysen. Vi har också helt slutat värma mat i något av plast.

Dessa fina och billiga glasburkar med tätt lock av bra plast hittade jag på Biltema.

De finns i tre olika storlekar, jag köpte 2 av varje storlek. Eftersom det inte står något på hemsidan om vad det är för plast så mailade jag en fråga till dem innan köpet. Jag fick svar dagen efter, ett plus i kanten för det och för att plasten var ok:

"BPA(bisfenol A)-fri och ftalat-fri.
Locket är PolyPropylen. Tätning är silikon.
Matlådorna är testade för livsmedelskontakt.

De innehåller inga kandidatämnen (SVHC) i en koncentration över 0,1% w/w och ligger under gränsvärdena i testerna för material i kontakt med livsmedel.
Matlådorna är inte behandlade med något antibakteriellt ämne."

Jag har haft dem i jobbväskan, i kylen, och värmt dem i mikro och är helnöjd. Fryst dem har vi inte gjort ännu men det kommer. Glas är helt perfekt för kylskåpsförvaring, däremot lite tungt att ha med till jobbet men har man en lunch bestående av mat där allt ligger i samma burk går det bra tycker jag.

Jag ville också ha några rostfria matlådor. De är inte täta i det klassiska utförandet men som kylskåpsförvaring verkar de smarta, även för torrare lunchrätter och mackor kan de vara bra. Jag har kollat Tradera ett tag men de blir oftast jättedyra, dyrare än nypris. I veckan hade jag en fantastisk tur och hittade två stycken på Stadsmissionens second-hand-butik för 10 resp 15 kr.

På nätet har jag hittat rostfria matlådor med tättslutande ftalatfria plastlock, "Lunch bot". Säkert blir det några sådana också framöver.

Det finns alltså en del vettiga alternativ till plastlådor, bra att de börjar bli populära (igen).

Smartare vattenflaska

Jag har ju börjat plastbanta i köket och i veckan kom turen till sportflaskorna. Vi hade en del PET-flaskor som det varit kolsyrat vatten eller läsk i, de åkte ut direkt. PET kan avge små mängder ftalater enligt plastlistan (se tidigare inlägg här) och det är onödigt när det finns alternativ. Sen hade vi en hög riktiga sportflaskor, alltså sådana som är tillverkade för ändamålet. De var märkta antingen typ 2 eller typ 4, dvs plaster som inte ska innebära några kända miljörisker så de fick vara kvar tillsvidare.

Jag brukar dricka mycket vatten ur sportflaska flera gånger i veckan eftersom jag ofta tränar. Oftast fyller jag flaskan på morgonen hemma och låter den stå i bilen till lunchen då jag tränar. Vi är även ute en hel del och vandrar och har då vatten i flaska hela dagen. Om jag bara hade använt vattenflaska någon gång ibland kan det väl vara ok med plastflaskorna vi har men jag är ju storförbrukare så då tyckte jag det var befogat att investera i en bra flaska.

Jag köpte en Klean Kanteen Classic. Svindyr var den men jag räknar med att ha den livet ut. Korkar går att köpa separat ifall den skulle slitas ut. Själva flaskan är tillverkad av livsmedelsklassat rostfritt stål och sportkorken som jag köpte är av polypropylen, (fri från BPA, ftalater och andra gifter). De hade även andra korkar av rostfritt och bambu men jag ville ha sportvarianten. Flaskorna finns i diverse olika storlekar och utföranden, se hemsidan här.

Det jag märkte redan efter första användningen var att vattnet smakade helt annorlunda. Det var helfräscht även efter en halv dag. Jag har inte reagerat på att vatten i plastflaska tar till sig så mycket smak från flaskan förut, innan jag hade det här att jämföra med. Jag vet ju förstås inte vad det är för ämnen som har avgetts till vattnet men trevligt känns det inte! I fortsättningen använder jag definitivt min nya rostfria flaska. Plastflaskorna får vara kvar som reserver och för de i familjen som hela tiden slarvar bort sina flaskor.

Snygg är den också, och förvånansvärt lätt och liten. Kan helt klart rekommenderas.

Ljuspunkter i möbelaffärerna

I helgen var mannen och jag runt i stans möbel- och sängbutiker. Det var lääänge sen jag besökte en  möbelbutik, vi har ju vad vi behöver hemma och så har det varit ett antal år. Nu är det tyvärr så att mannen har dålig rygg och behöver en säng som är bättre för dåliga ryggar. I sann miljöanda så blir det bara hans sängbotten som byts ut, jag behåller min och såklart behåller vi själva sängramen.

Efter en stund i möbelaffärerna kan man förstå att folk som tillbringar mycket tid i butiker också handlar nya grejer de inte behöver. För visst känns det egna hemmet lätt simpelt när man ser alla nya möbler och provligger jättesköna sängar med lyxiga bäddmadrasser. Vill man slippa lockelsen att byta hela inredningen ska man nog syssla med något annat på helgerna.

Några riktigt positiva överraskningar hittade vi i affärerna:

IKEA har två sängar gjorda huvudsakligen i naturmaterial (Sultan Songli och Sultan Skaun).

MIO har en serie möbler, Cornwall, i återvunnet trä. Rustika, jättehäftiga möbler! Hållbart också, ingen plast i lådorna t ex. (länk till hela serien här).

Det finns Svanenmärkta sängar,  Hildings var de vi hittade.

Mannen valde en sådan säng till slut. Det känns väldigt bra både för miljö och hälsa, man ligger ju och andas in ångorna från materialen i sängen ganska många timmar per dygn och i en Svanenmärkt borde doserna av gifter i alla fall vara betydligt lägre

Det jag tyckte var lite konstigt var att det inte var Svanenmärkningen som det gjordes reklam för på affärens hemsida utan "bara" att den var en testvinnare och att den är rekommenderad av Astma- och Allergiförbundet. Vilket också naturligtvis är bra, men Svanen borde vara ett lika starkt säljargument kan jag tycka.

För den som behöver köpa nya möbler börjar det finnas bra alternativ. Riktigt roligt att se.

Ljusbringare

I julklapp fick jag ett ljusbringar-kit. Ljusbringaren är tänkt att användas i stället för vanliga värmeljus, det man eldar är vanlig matolja vilken som helst. Jag fick tre brännare samt några dm veke. Som behållare kan man ta en värmeljushållare, liten skål eller något annat av lämpligt material och med lämplig form. Jag hittade två fina små glas på fot på loppis som funkar bra.

Såhär ser de ut när de brinner:

Brännarna är hemgjorda av hobbylera, ca 3 cm i diameter, ca 1-1,5 cm hög i mitten. Det är inte så noga hur de ser ut, det viktiga är att de har ett hål i mitten där veken kan träs igenom. Man trär en bit veke (ca 5-10 cm är lagom) genom hålet så den sticker upp ca 5 mm. Resten av veken kan man rulla ihop under brännaren. Sen ställer man brännaren på botten av skålen och fyller på med matolja av valfri sort upp till brännarens överkant. Klart!

Här syns hur brännaren ser ut

Vad är då fördelarna med detta framför vanliga ljus?

• Miljövänlig
• Ryker inte
• Sotar inte
• Lägre uppvärmning än med värmeljus (kan vara både för- och nackdel)

Jag tycker idén var så bra att jag gärna vill sprida den vidare.

Om plaster, framför allt de i köket

Som jag skrev i förra inlägget så ska jag se över plastföremålen här hemma och göra mig av med de värsta. Det jag gjort senaste året är att slänga skärbrädor, degbunkar och plastbyttor där plasten är sliten och där det börjar lossna plastflagor. Jag har också helt slutat värma mat i plastbyttor eller värma inplastad mat. Det gäller även vid upptining i mikro, plasten ska av först. Det beror ju på typen av plast om det läcker ut några ämnen i maten men det är dumt att ta risken när det finns bra alternativ, som att lägga upp maten på en tallrik t ex.

Det här inlägger fokuserar på plastfakta, framöver kommer jag att skriva mer om vad jag byter ut och till vad (andra material än plast), och hur det går att ta sig fram i djungeln av plastprylar och okunniga försäljare.

Plast kan vara av olika typer. Märkningen ser man i en symbol någonstans på föremålet, ser ut så här:

Numret visar vilken sorts plast det är så det är de olika numren man behöver ha koll på för att bli en medveten konsument. Jag har ett urklipp på kylskåpet, av en text som jag hittat på nätet som är en bra guide:

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SIFFROR ATT HÅLLA KOLL PÅ

Plast nr 3: Polyvinylklord (PVC)

Finns i allt från butiksförpackning av kött, hämtmatsförpackningar och leksaker till byggnadsmaterial. Materialet i sig är hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av plastens totala vikt. Ftalater läcker till omgivningen under en produkts hela livstid. De är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns även studier som påvisar risk för barnallergier.

Plast nr 6: Polystyren (PS)

En ganska hård plast som används till leksaker, yoghurtburkar, läkemedelsburkar och engångsbestick; finns även i cellplast/frigolit, exempelvis i köttråg i mataffären och engångsplastmuggar/förpackningar. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel. Svår att återvinna.

Plast nr 7: Polykarbonatplast (PC)

Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet Bisfenol A. Kan finnas i gamla nappflaskor, hårda sportflaskor, matlådor, CD-skivor, foder till konservburkar. Plaststekspaden till teflonpannan är gjord av polyamid. Nylon är en annan polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, som i dammsugare. I gruppen finns också bioplaster som inte förknippas med risker. Men märkningen finns också bland annat på polykarbonat, en hård och glasklar plast, vanlig i tillbringare. Observera att sjuan är en övrigt-kategori, även laminat mellan olika i sig ofarliga plaster finns med.

Övriga plaster

Plast nr 1: PET

Dryckesflaskor, för engångsbruk. Det finns en eventuell (låg) risk för läckage av ftalater till drycken i PET-flaskor. En studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.

Plast nr 2: Högdensitetspoluetylen (PE-HD)

Det finns inga kända miljörisker med den här typen av plast, polyetylen, men man ska undvika att hetta upp den.
Är vanlig i förpackningar för flytande produkter som t ex flytande margarin. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nr 4).

Plast nr 4: Lågdensitetspolyetylen (PE-LD)

Den här typen av polyetylen-plast, som vanliga plastpåsar och plastfolie är tillverkade av, innebär inga kända miljörisker, men man ska inte hetta upp den.

Plast nr 5: Polypropylen (PP)

Polypropylen är en förhållandevis ofarlig plast. Plasten är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i mikrovågsugn. Materialet kan finnas i alla typer av livsmedelsförpackningar.

Källor: Naturskyddsföreningen samt boken Förgiftad av Rick Smith och Bruce Lourie.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Som man kan se ovan är det nr 5 som är att föredra för livsmedel.

Observera att äldre plastföremål oftast inte är märkta! Vi hittade ett antal plastmuggar, vikbara kåsor och vattenflaskor hemma som inte var märkta och de åkte i soporna. I fallet muggar och kåsor dricker man ofta varma drycker i dem och då är risken för utfällning av ämnen större. I plastflaskor har man ju ofta vatten en längre tid innan det dricks så det var argumentet för att slänga dem. Det känns dumt att slänga användbara saker men ibland är det faktiskt befogat.

Här är några bra länkar till plastfakta:

• Livsmedelsverket
• Artikel i Sveriges Natur
• Artikel i ETC

Jag kan också rekommendera boken Förgiftad av Rick Smith och Bruce Lourie som jag skrev om här.

Nytt år och nya miljötankar

God fortsättning på 2014 alla bloggläsare! Nytt år och nya möjligheter att göra en insats för miljön och klimatet. Nu har jag bloggat sedan februari, snart ett år med andra ord. Antalet läsare ökar stadigt och det är jättekul, även intressant att läsa era kommentarer som ger nya infallsvinklar. Jag har också själv nytta av bloggen som uppslagsverk, ett smidigt sätt att samla kunskaper på. Jag tänker fortsätta bloggandet och skriva om det jag gör och det jag lär mig om miljövänlig livsstil och  närliggande områden, som t ex mat utan tillsatser. Bloggen blir ju också en anledning att läsa på om olika nya saker, för att få något nytt att skriva om, det är bra på flera sätt.

Om jag ska sammanfatta hur jag och mitt mer miljövänliga liv har utvecklats under året så är det nog följande punkter jag tänker mest på:

• Har lärt mig en del nytt om grönskasodling (jag lär mig av mina misstag och framgångar varje säsong).
• Vet mer om tillsatser i maten och väljer mer mat utan tillsatser.
• Cyklade några fler mil på elcykeln än förra säsongen. Framförallt beroende på en mild höst och en bättre lampa som gjorde att jag kunde cykla några veckor till på hösten. Även bra att ha hittat bra skoskydd för regnväder.
• Minskat köttkonsumtionen, vet inte riktigt hur mycket just i år men med ungefär hälften totalt sen innan jag blev miljömedveten på riktigt.
• Har börjat köpa allt nöt- och fläskkött från Skönero (naturbeteskött) och kanske hälften av kycklingen från Bosarpkyckling.
• Har blivit bättre på att använda i olika sorters grönsaker och bönor och linser i matlagningen.
• Knappt köpt några nya kläder eller skor alls.
• Inte köpt några nya prylar av typ hemelektronik, hem, hushåll, inredning vad jag kan komma på. Någon enstaka begagnad pryl har inköpts.
• Börjat köpa fler ekologiska matvaror.
• Städar med färre kemikalier. Använder nu mest såpa citronsyra och mikrofiberdukar.
• Gör mer miljömedvetna val vad jag än köper. Kollar t ex alltid vad det är för typ av plast om jag köper något av plast, eller om jag kan välja prylen i ett annat mer naturligt material, eller om den finns ekologiskt producerad. Frågar i butiker om innehåll och material och ursprung. Tiden är definitivt förbi när jag ryckte första bästa pryl ur närmaste butik.

Under 2014 kommer jag säkert att utvecklas mer på alla punkterna ovan och några till. Några exempel på saker jag vill göra är:

• Lära mig laga åtminstone några goda helt vegetariska middagsrätter.
• Fler mil på elcykeln.
• Fasa ut mer av plasten i köket, i synnerhet sådant som jag förvarar mat och dryck i.
• Få en ordentlig skörd av grönkål och asiatiska bladgrönsaker som jag får ha i fred för djuren.
• Bygga ett hönshus och skaffa några lantrashönor. Det är inte troligt att vi hinner den här säsongen heller men man kan ju alltid drömma. Kanske hinner vi påbörja bygget i alla fall.
• Göra en rejäl insats för Klimatriksdag 2014.

Framför allt hoppas jag kunna sprida några idéer och lite ny kunskap till er som läser bloggen under året.