Matsvinn

I vår dagstidning fanns i helgen ett reportage från en av de större matvarubutikerna i stan. En av reportrarna hade "jobbat " i butiken under en dag. Så här skriver hon:

"Drivor av frukt och grönt åker i containern och mals. De blir till biogas. Och jag blir ledsen. .....  Lassar yoghurtsorter som jag aldrig sett eller hört. Här slängs allt som går ut idag, imorgon och övermorgon. Likadant är det med köttet. Kunderna vill inte ha sånt. Vi konsumenter har drabbats av bäst före-sjuka och har inte fattat att datumet är en rekommendation från producenten, som gärna ser att vi slänger och köper nytt, i stället för att lukta och smaka. Matsvinnet är galet, det tycker alla i butiken, men vad ska man göra? Likadant överallt ju."

Enligt artikeln slängs hälften av all mat som produceras i Sverige. Det är ju inte klokt! Varför får galenskapen fortsätta?

I Sveriges Natur (Naturskyddsföreningens medlemstidning) läser jag att matspill står för ca 14% av matens klimatpåverkan. Spillet sker i alla led från odling till hushåll men detaljhandel och hushåll är de som står för den största andelen. (uppgifterna har de hämtat från en rapport från Arhus universitet i Danmark).

Jag blir upprörd när jag läser. Men det finns också de som tar initiativ för att göra något åt det, det kan man bli glad av.

Jag läste en artikel i NVP om en butik som tagit initiativ till att skänka bort utgången mat (läs här). En annan riktig hjälte i sammanhanget är Simon Eisner som startat företaget Allwin som har som affärsidé att ta hand om utgången mat och ge den till behövande, t ex hjälporganisationer (läs här). Sen har vi ju förstås containerdykning (dumpstring). Örebro tidning har skrivit om det (här) och Fria tidningen (här). Jag måste säga att jag stöder sådana påhitt fullt ut, även att det är olagligt. Klart att maten ska ätas, inte slängas.

Jag blir också glad när butikerna sänker priset på varor som närmar sig bäst-före-datum. Det borde de göra mer konsekvent på alla olika matvaror. Ganska många handlar ofta och äter maten idag eller imorgon, inget problem att maten inte håller flera dagar till.

En del kan man göra själv för att minska matsvinnet också. Jag har skrivit ner några saker jag brukar försöka göra som kan vara bra tips:

• Inte köpa mer än som går åt innan det blir dåligt.
• Frysa in sådant som inte går åt tillräckligt fort. Mycket går att frysa kortare eller längre period. Även bananer, kan användas i smoothie. När jag bakar bröd fryser jag in i lagom små bitar som går åt innan det blir torrt och mögligt. Även pålägg och smårester hamnar i frysen vid behov.
• Ha koll på det som ligger i kyl och frys och ät upp innan det blir för gammalt. Det går att kombinera de mest knasiga middagar av en hög med olika rester.
• Utnyttja möjligheten till "doggybag" om du äter ute och inte orkar äta upp allt på tallriken. Det kan räcka till nästa dags lunchlåda eller ett mellanmål. Det är inte pinsamt, det är klimatsmart!
• När jag handlar brukar jag inte bara ta varor med längst tid kvar till bäst-före-datum utan även sådant som snart går ut. T ex mjölk, jag handlar för en hel vecka åt gången och kan blanda sådana med bäst-före-datum imorgon med sådana som varar längre. Sen se till att sortera dem i kylen hemma förstås.
• Jag handlar gärna sådant som affären märkt med "kort datum" och sänkt priset på.
• Släng inget bara för att bäst-före-datum passerat. Lukta och smaka, lita på dina sinnen!

Så till sist en länk till sidan "Släng inte maten" (här). En toppensida med bland annat  information om hur länge olika livsmedel håller, hur de olika datummärkningarna fungerar och hur man bäst lagrar olika sorters livsmedel.

Om skärbrädor av trä

Det skrivs mycket om plast just nu. På Ekofamiljens blogg finns ett inlägg om alternativ till plast när man väljer matprylar till barnen (läs här). Naturskyddsföreningen kör sin kampanj 10 sätt att slåss mot plasten i haven (läs här). Bara som ett par exempel. Universalmaterialet som man tycket var så bra och praktiskt var inte så bra när allt kom omkring.

Idag har jag köpt nya skärbrädor. Vi hade en hög med välanvända plastskärbrädor och de var dags att byta ut några av de sämsta. Plasten har börjat bubbla sig, och på grund av det och allmänt mycket skärande så ger de ifrån sig små plastsmulor. Med tanke på små plastbitar i avloppsvatten och förstås även i maten så känns det inte så fräscht att använda dem längre.

Min första tanke var att köpa skärbrädor i bambu, det är naturligt antibakteriellt och det verkade smart. Problemet var att jag inte hittade någon där jag kunde få reda på vilken sorts olja den var behandlad med och ifall bambun var schysst producerad. Det kanske finns om man letar mer men jag gav upp. Istället hittade jag helt obehandlade skärbrädor i björk på IKEA. Bra, då kan jag själv välja hur jag ska behandla dem.

Paraffinolja, som är det man oftast får om man köper en färdig olja för skärbrädor eller annat, vill jag inte ha. Jag ville hitta en vegetabilisk olja att använda istället men problemet med många av dem är att de fort härsknar och därför inte passar att olja in t ex skärbrädor med. Efter lite letande på nätet kom jag fram till att kokosolja är det bästa alternativet, den härsknar inte lika lätt som många andra oljor. Blandas den med lite bivax blir det en bra, inte så genomsläpplig yta på träet. Det tipset, tillsammans med en del andra bra tips om hur man sköter en träskärbräda, hittade jag på den här sidan. Där finns också en instruktion i hur man ska olja in den första gången.

Kokosolja hittade jag på ICA Maxi. Bivax hade jag innan. Det jag inte visste var hur mycket bivax i förhållande till olja jag skulle ta så det fick bli ett experiment. Jag tog knappt halva burken olja och en ungefär 3x5 cm bit av en bivaxplatta. Jag fick känslan av att det kanske var lite för mycket bivax. Oljan tränger in bättre, bivaxet lägger sig mer på ytan.

Innan

Efter en oljebehandling

Nu ligger mina skärbrädor och torkar efter en första oljebehandling. Det ska bli kul att använda dem, jag vet att det är helt ofarliga oljor på dem, dessutom förnyelsebara och miljövänliga. Aldrig tidigare har jag funderat över materialet i en skärbräda, eller vilka oljor (köks)prylar av trä är impregnerade med så nu har jag tagit ytterligare ett steg mot större medvetenhet om de produkter jag köper och använder. Det känns bara bra! Men jag kan bli lite irriterad på t ex IKEA att de inte kan svara på vilka oljor deras inoljade skärbrädor är behandlade med.

En film alla borde se!

Det handlar om plasten i haven, det som inte reningsverken lyckas ta hand om, som går rakt igenom dem och ut i havet. Det kan komma från material vi använder som t ex fleece eller från hygienprodukter av olika slag. Peelingprodukter och slipande tandkräm är några bovar.  På Naturskyddsföreningens blogg finns en artikel om det här problemet med några tips på vad man själv kan göra för att minska platsen i haven, läs här.

Det är också ett problem med alla större plastbitar och andra sopor som vi sprider omkring oss, och som hamnar bl a i haven. På Naturskyddsföreningens sida finns en riktigt hemsk kortfilm som alla verkligen borde se. Det handlar om vad plasten och annat skräp i haven får för följder. Se filmen, och tänk till. Länk till filmen här. Den talar för sig själv.

Tidningar i omställningsanda

Idag tänkte jag tipsa om några bra tidningar/tidskrifter för de som är intresserade av omställning. Själv läser jag ganska mycket, både på nätet och på papper och jag har prövat några olika tidningar och tidskrifter. Om man tycker prenumeration är dyrt kan man gå till biblioteket, har man tur finns de där. Finns den inte kan man lämna ett inköpsförslag, jag har lyckats få in åtminstone en tidning på vårt bibliotek på det sättet.

Min favorit är klimatmagasinet Effekt, det är alltid lika roligt när den dimper ner i brevlådan. De finns också som blogg (se här). Den utkommer med 4 nummer per år och då får man en ganska tjock tidning full med riktigt intressanta artiklar. De är ofta av det lite djupare och mer analyserande slaget och handlar om allt möjligt som rör omställning, t ex mat, sophantering, energi, odling, tillväxt. Mycket lärorik läsning, jag gillar djupet, det är seriöst och genomarbetat. Här är utsidan på senaste numret.

En annan liknande tidning är Camino, finns som blogg här. På sidan kan man också provläsa lite ur senaste numret. Jag prenumererade en tid på den men gick sedan över till Effekt för jag tyckte den passade mina önskemål bättre. Camino är också en intressant och bra tidning men den har inte riktigt samma djup i artiklarna. Man kan å andra sidan se den som mer lättsam. Inriktningen är mer mot resande, restauranger, kläder och konsumtion, dock förstås "miljövänlig" sådan. Det är blandat med en del lite djupare artiklar om olika omställningsämnen. Här är utsidan på senaste numret.

Nyligen har en ny e-tidning startats, Om Omställning, finns här. Ett gratis provnummer finns, och än så länge har även ett riktigt nummer kommit ut. Den köps för 25 kr per nummer och läses på nätet, eller om man vill skriva ut den själv. Det är en intressant tidning som skriver innehållsrikt om bra ämnen, jag tycker den påminner lite om Effekt i stilen och val av ämnen. Läs gärna det gratis provnumret för att få en uppfattning om tidningen.

Sen ska jag inte glömma de tidningar man får som medlem i olika organisationer, Jag får WWF Eko som medlem i WWF (se här) och Sveriges Natur (se här) som medlem i Naturskyddsföreningen. Båda är mycket läsvärda. WWF Eko innehåller ganska mycket om projekt som WWF driver runt om i världen, både när det gäller djur, natur, människor och miljöfrågor. Sveriges Natur innehåller också en hel del om djur och natur men även bra artiklar och tester som är intressanta för oss som konsumenter som vill konsumera mer miljövänligt.

Weekendresor på olika vis

Efter några intensiva månader kom jag och mannen fram till att vi behövde en minisemester. Man påverkas ju också när folk runtomkring pratar om weekendresor till diverse städer runt om i Europa. Oftast med flyg då förstås för att hinna med resan över en helg. Det låter ju trevligt men inte alls särskilt miljövänligt, i synnerhet inte om det upprepas varje år eller kanske till och med flera gånger om året.

Även om man försöker leva klimatsmart är man ju i samma behov av avkoppling och nya intryck som alla andra. Grejen är att komma hemifrån, oftast nödvändigt för att kunna koppla bort alla vardagens måsten. Men tänker man efter är det inte avståndet hemifrån som spelar roll, det går att hitta trevliga ställen kanske bara några få mil bort. Många pensionat, herrgårdar och hotell har weekendpaket av olika slag, ibland kombinerat med någon aktivitet. God mat, mysig eller lyxig miljö beroende på hur man väljer. Stad eller landsbygd. Det finns mycket att välja på. Och stad behöver ju inte betyda shopping av plagg och prylar man inte behöver utan god mat och gott fika, museer, konserter, teater eller något annat.

För vår del tänkte vi en stund på vad vi egentligen ville ha. Båda ville ha avkoppling och att kunna stressa ner. Samtidigt kan ingen av oss kan sitta still någon längre stund så någon form av aktiviteter måste det vara. Vi är inga stadsmänniskor och dessutom inte intresserade av shopping så stadsweekend föll bort. Det ställe vi varvar ner på bäst är i naturen, så fritt från människor som möjligt, så valet föll på en kombination av vandring och romantisk weeekend på ett mysigt, lite gammaldags lantligt inrett pensionat. Platsen blev Kolmården (inte djurparken utan området) någon timmes bilresa hemifrån, ett område med fin och omväxlande natur där det finns många vandringsleder.

Ett riktigt mysigt pensionat

Bråviken en lördagsmorgon, bara naturen och vi

 

Efter denna alltigenom lyckade helg känner jag mig skönt avslappnad, med lite lagom träningsvärk i vaderna, och fortfarande mätt av all den goda maten. Och utan miljösamvete!

Några höstträdgårdstips

Nu är sista rycket i trädgården inför vintern. Vi har gott om löv och jag tar vara på allt. Det mesta hamnar på landen som täckning och det som blir över blir fint material i komposten. Någonstans läste jag ett tips om att man kan lägga löv i en plastsäck, knyta ihop och göra några hål här och var i säcken, låta ligga över vintern, och vips har man jättefin jord till våren. Värt att pröva:

 

Till våren kommer en rapport om hur det gick. Löv brukar ta ett par säsonger för att bli jord när det bara ligger i en hög så går det att snabba upp vore det värt en del.

Ett annat kul tips jag läste i vår dagstidnings trädgårdsspalt var att klippa bort topparna på tomatplantorna och sätta i en kruka. Ställ inne ljust och svalt så kan de planteras ut till våren och ge riktigt tidig skörd. Jag tog både tomater och physalis och de lever fortfarande efter ca 2 veckor i kruka så jag hoppas de klarar hela vintern. Just nu står de vid fönstret i ett rum som vi sällan värmer upp, det brukar bli ner till ca 12 grader när det är som kallast ute.

Förra sensommaren sådde jag asiatiska blad (se tidigare inlägg här) och kunde skörda och äta hela hösten. I år missade jag det, det blev höst innan fröna kom ner, tyvärr. Dock sådde jag i växthudset den här gången och det har varit en solig höst än så länge så de har åtminstone tittat upp. Återstår att se om de växer till sig tillräckligt för att ge mat. Jag har haft en del annat att tänka på i höst och vissa moment i odlingen har fått stå tillbaka. Såhär ser de i alla fall ut nu:

Grönkålen har jag täckt med fiberduk. Den klarar sig bra ute långt in på vintern om inte djur äter upp den.

Sticka och virka ekologiskt

Jag har alltid tyckt om att sy, sticka och virka. På senare tid har det blivit mest lappa och laga, inte så mycket nytt. Mycket för att behovet av nya plagg och annat inte är speciellt stort och då känns det inte så meningsfullt och framförallt inte miljövänligt, så intresset har fått stå tillbaka för annat. Nu har jag kommit på att jag behöver en sjal eller halsduk, lite lagom tunn, och det vore ett perfekt tillfälle att få sticka eller virka något som jag faktiskt behöver.

Gratis mönster finns gott om på nätet, jag hittade ett på Drops (Garnstudio) . De har massor av olika mönster helt gratis. De säljer också garn men tyvärr inget ekologiskt.

För mig var det själklart att använda ekologiskt garn. För att tvätta och färga garn vid tillverkningen går det åt gifter som många gånger hamnar rakt ut i naturen. Tittar man på bomullsgarn är även processen att producera bomull både gift- och vattenkrävande. När det gäller ull är den icke-ekologiska ofta behandlad med insektsgifter. Därför drar jag mitt står till stacken och köper ekologiskt.

Marks&Kattens har flera sorters ekologiskt garn, både bomull och ullgarn. Det brukar säljas i de flesta garnbutiker. Se deras hemsida här, klicka på de garn som heter M&K Eco så finns bra beskrivning. Det finns även annat ekologiskt garn att hitta, jag har letat runt en del nu och här är några trevliga webbutiker jag hittat som säljer ekologiska garner:

• Garnasinne
  En butik med enbart ekologiska garner. Här handlade jag mitt garn! Kul att de bara säljer ekologiskt.
• TexTera 
  Har ett antal olika sorters ekologiskt och/eller rättvisemärkt garn. Bland annat garn av bambu, silke och mjölkfiber.
• Vartofta garn
  Har två sorters ekologiskt garn, alpacka och ullgarn.

På Stickamera finns en lista över garnbutiker och webbutiker där man kan se vilka som har ekologiskt, kravmärkt och rättvisemärkt garn. Länk här.

Så mitt tips är att välja ett ekologiskt garn till nästa stickning eller virkning!

Bättre kyckling

Jag har aldrig fallit i fällan att köpa utländsk kyckling, trots det låga priset. Svenskt känns bättre, svenska djur har det bättre medan de lever. Bättre. Inte bra.

Kyckling är något som har blivit mer och mer prisdumpat. Kycklingarna förds upp i stora anläggningar där de får leva tätt, 23 kycklingar per kvadratmeter är normalt i Sverige. En svensk konventionell kyckling får leva i 30 dagar, och det innebär förstås att de är extremt snabbväxande. Det ger i sin tur problem när benstommen inte hänger med i tillväxten och djuret får svårt att röra sig normalt och att orka hålla upp sin vikt. Mats-Eric Nilsson har skrivit om kyckling på sin sida Äkta Vara (här). En annan sida som handlar om kycklingar, Djurskyddet Sverige, finns här.

Ekologiska kycklingar lever minst 70 dagar innan slakt. De ska också få gå utomhus och de ska äta ekologiskt foder. Problemet för oss konsumenter är att det inte alltid är så lätt att få tag i ekologisk kyckling.

Jag har börjat köpa Bosarpskyckling, den enda ekologiska kycklingproducent som finns i Sverige vad jag vet. Den är kravmärkt och affärsidén är kycklingar som får leva enligt sina naturliga beteenden, och med så lite stress som möjligt. Den är dyr, ca 100 kr/kg för hel fryst kyckling, men det är det värt. Förutom att jag vet att kycklingarna haft det bra så smakar den mer än vanlig kyckling. I vår stad finns den både på Ica Maxi (fryst) och Coop Forum (färsk), och enligt hemsidan ska den finnas allmänt i ICA och Coop-butiker. Den säljs även under märket Änglamark, dock vet jag inte om Änglamark ekologisk kyckling alltid är just Bosarpskyckling. Mer om Bosarpskyckling kan läsas på deras hemsida här.

Så, för att göra ett bra kycklingval, köp ekologisk kyckling!