Om ekologisk leverpastej igen

Jag skrev i ett tidigare inlägg om att jag saknade Scans ekologiska leverpastej i min butik, den har varit slut ett tag. Igår mailade jag till Scan och frågade varför och fick idag följande svar:

"Hej, jag vet att det är brist på råvara. Det är inte så många som föder upp ekologiska grisar. Jag vet dessvärre inte när den kommer att finnas i butik igen.

med vänlig hälsning
matforum"

Jag tycker det är tråkigt, jättetråkigt när ekologoska produkter försvinner ur sortimentet, oavsett varför de gör det. Om en butik slutar ta hem en vara kan man ligga på och fråga efter produkten så de märker att det finns en efterfrågan, men när det inte finns hos producenten är det värre. Möjligen kan man köpa svenskt ekologiskt griskött för att visa att det finns efterfrågan, och absolut inte köpa importerat griskött eller charkprodukter gjorda på sådant.

Ironiskt nog var det en insändare i vår dagstidning idag som handlade om just hur svårt det är att vara grisbonde i Sverige. Det är riktigt trist, vi har de bästa djurskyddslagarna i världen så vi borde producera vårt eget kött.

Att vara en aktiv konsument

Idag var jag återigen en aktiv, lite påstridig konsument. Jag tror man måste vara det för att kunna förändra något, och jag tror faktiskt att det gör nytta. Det är förstås ännu bättre om många vågar vara det, och gör sig besväret.

Idag gällde det leverpastej. Jag brukar köpa Scans ekologiska men det har varit lite si och så med tillgången senaste tiden, ofta är det helt slut. Idag också och eftersom jag inte var så stressad passade jag på att fråga personalen. De var mycket tillmötesgående, kollade upp med varandra, och sa att de skulle kolla upp om det var slut pga ökad efterfrågan. I så fall skulle de öka på mängden de beställer.

Jag har haft många samtal med butikspersonalen i de två affärer jag oftast handlar. Det skulle inte förvåna mig om de känner igen mig vid det här laget. Jag har diskuterat ris, mjöl, tortillabröd, kikärter, Bosarpskyckling, ursprungsland för mjölk i mejeriprodukter, ursprungsland för köttråvaran i pålägg för att nämna några saker.

Så, om vi vill ha mer och fler ekologiska produkter i butiken ska vi fråga efter dem och tala om att vi vill ha dem! Det lönar sig. Ju mer vi tjatar, desto mer händer. Det tar en del tid men det är det värt.

Nyårsfirande

Det har blivit juluppehåll på bloggen ett tag nu, men ett sista inlägg för året ska det bli. Temat blir såklart nyårsfirande. Vi ska fira nyår med några vänner och miljötänket finns i bakhuvudet precis som alltid i livet för oss.

Maten är en viktig del på nyråsafton, lite extra festligt och lyxigt är kul. För vår del blir det rådjursfilé med rotfrukter och vi tänker oss små köttportioner, mer som tillbehör. Till efterrätt blir det hemgjord glass gjord på ekologiska råvaror. Förra året valde vi nötkött till huvudrätten, då från Skönero kött som är närproducerat  naturbeteskött, se hemsida här och ett tidigare blogginlägg här. Det går såklart också att välja helt vegetariska rätter om man vill det.

Kläder bryr vi oss inte så mycket om i vår familj så det blir något vi redan har i garderoben. Det spelar ingen roll alls för oss att vi haft plaggen många gånger förr. Men vill man ha något nytt kan man med fördel välja ett begagnat plagg. Finare kläder slits ju inte så mycket, de används sällan så det är miljösmart att byta sådant med varandra på något sätt, antingen direkt eller på Blocket, Tradera eller någon andrahandsbutik.

Sen kommer vi till fyrverkerierna. För vår del räcker det gott att se på de fyrverkerier som andra skjuter upp, behovet av att ha egna finns inte. Egentligen skulle det räcka med några få fyrverkerier per stad för att alla som vill ska kunna titta, för miljön vore det bra om det kunde bli så:

• Enligt Naturskyddsföreningen 2012 innehåller sex av åtta fyrverkeripjäser det livsfarliga ämnet hexaklorbensen. Forskning visar att hexaklorbensen bland annat kan orsaka cancer, skador i hjärnan samt störa hormonbalansen.
• Enligt tidningen Illustrerad Vetenskap (länk till artikeln här)innehåller röken inga gaser som skadar ozonlagret, men den kan innehålla en del kemiska föreningar av natrium, barium, koppar, aluminium, titan och strontium. Även tungmetallerna bly, kvicksilver och kadmium används i fyrverkeripjäser för att färgsätta fyrverkeriet. Enligt tidningen orsakade fyrverkerierna vid Vattenfestivalen ett nedfall på ca 1 procent av det årliga nedfallet av tungmetaller, vilket de inte tycker är så mycket, men jag kan tycka att om det är en procent som går att undvika så ska man göra det.
• Kemikalieinspektionen analyserade fyrverkeripjäser 2010, bl a undersöktes förekonsten av tungmetaller. Analysresultatet visar att sex av de undersöta pjäserna innehöll HCB och alla åtta innehöll en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom.

Ett bra alternativ till fyrverkerier är Khom Loy-ballonger men välj så fall en sort som är helt biologisk nedbrytbar. Vissa sorter har ståltråd i konstruktionen och de kan bli farliga för djur när de blir liggande ute i naturen. Nu finns sorter som i stället för ståltråd har bambu.

Gott nytt år!

 

 

Julmat

Julmat känns som ett givet tema i dessa tider. När julmaten ska planeras är det också lämpligt att försöka tänka ur ett miljö- och klimatperspektiv, den traditionella julmaten består ju till stor del av olika slags kött.

Jag skulle inte vilja ta bort köttet, för mig är julskinka och julkorv viktiga. Men jag drar gärna ner på mängderna och har köttet och korven mer som tillbehör. Om det finns köper jag förstås ekologist. På julmarknader har jag köpt närproducerad viltkorv och viltpastej av hög kvalitet med få tillsatser som var supergod! Dyr som bara den men det är det värt, man behöver som sagt inte äta så stora mängder.

Vi har också upptäckt en del "nya" grönsaker som är goda till jul och som även släkten uppskattar. Grönkål är en favorit, jättegod i stekta strimlor med lite örtsalt på. Jag saknar verkligen grönkålen resten av året (vinterhalvåret), jag har bara sett den i butik någon vecka runt jul. Som tur är har jag fått en liten skörd av egen grönkål men behöver komplettera med köpt. Rödkål och apelsin är också en jättegod blandning. Behöver knappt någon dressing, det räcker med apelsinsaften. Jag har inte hittat ekologisk rödkål tyvärr, däremot apelsiner, de köper vi alltid ekologiska.

Här är två av våra favoritgrönsaksrecept till julbordet:

Det viktigaste är ändå som alltid att inte slänga mat! Det är lätt att köpa hem för mycket som sen står och blir dåligt. Blir det rester så går mycket att frysa in. Julskinka kan t ex skivas eller tärnas och sen tas upp och användas i pajer, pytt-i-panna, på pizza. Frukt och grönsaker är värre men man kan alltid fixa en paj, sallad, soppa eller något annat på det som är mest akut. Det gäller att ha lite koll i skafferi och kylskåp. Mellandagarna kan med fördel bli "restdagar".

Julgodis gör vi i år på ekologisk choklad istället för vanlig blockchoklad. Det får alltså bli chokladkakor från godishyllan, någon ekologisk choklad i bakhyllan har jag inte hittat. Konstigt egentligen.

Bland Naturskyddsföreningens 10 bästa knep för en grön jul (finns att läsa i sin helhet här), innehåller två tips runt maten, Båda är bra och ganska lätta att följa.

"Lyxa med eko 
Ett julbord fullt av ekologiskt ger dig inte bara lyxiga råvaror av hög kvalitet. Du bidrar också till en god jul för naturen, djuren och människor i andra delar av världen. De hårdbesprutade julklassikerna ananas och citrus är extra viktiga att byta till eko. 

Njut av fina julfisken
Svenska julbordsklassiker som sill och ansjovis är toppen. De är inte hotade och innehåller heller inte så mycket miljögifter. Håll däremot koll på lutfisken som ofta görs på långa, en fisksort som är illa ute. Välj lutfisk gjord på MSC-märkt sej eller torsk istället. För laxdiggaren är det odlad Krav-lax som gäller, så slipper du riskera att bidra till utfiskade hav. Och kom ihåg: den mystiska ålen är på randen till utrotning. Självklart förtjänar den ett bättre öde än våra julbord."

Något som är konstigt är att restaurangjulborden fortfarande har så lite grönsaksrätter. Det saknar jag verkligen nu när jag är van vid mindre köttmängder.

 

Så till sist en sammanfattning av mina tips för grönare och nyttigare julmat:

• Släng inte mat - köp lagom mängder och ta hand om resterna
• Dra ner på köttet och öka istället på med olika slags grönsaker
• Köp ekologiskt och närproducerat av bra kvalitet utan en massa tillsatser

Lussebullar på nytt sätt

Jag bakar ofta fast inte så ofta fikabröd. Jag har fastnat för att baka med surdeg och fördegar, det blir mindre smuligt bröd och det smakar mer. De metoderna har jag inte funderat på att använda till fikabröd förrän nu när det är dags för lussebullebak. Lussebullarna har jag alltid bakat traditionellt.

Det började med att jag hittade en workshop med Saltå Kvarns bagare Manfred Enoksson på nätet. Han är en expert på de här bakmetoderna och håller kurser om det. En vän till mig har gått en kurs hos honom och jag har fått en del recept av henne. Resultatet blir bra ibland, dåligt ibland, det är svårt att bli riktigt duktig för det är en hel vetenskap och man vet ju inte riktigt vad som gick fel. Det blir lite experimenterande och jag tycker det är kul.  Hursomhelst var det givande att lyssna på workshopen, i synnerhet som jag har hållit på själv ett tag och känner igen den del men även för en nybörjare är det helt klart intressant, det bli mycket nya idéer om hur man kan baka godare och nyttigare bröd.

Länk till Workshop del ett finns här och till del två här.

Jag bestämde mig för att baka årets lussebullar enligt hans recept. Recept på lussebullar finns på Saltå kvarns blogg (här). Jag utgick från det receptet men gjorde följande ändringar:

• Eftersom vi allmänt drar ner sockermängden i allt vi bakar så tog jag bara hälften av sockermängden i receptet, alltså 100g.
• Fettet drog jag ner till 150g.
• Av mjölet dag 1 tog jag ca 150g fullkornsdinkel och ca 100 g dinkelsikt, resten vete special.
• Mjölet dag 2 bestod av ca 100g dinkelsikt, resten vete special.

Degen var lös och lättarbetad utan att vara kladdig, mer lättarbetad än vanlig deg. Den jäste bra men man får räkna längre jästid av bullarna än vid traditionellt bakande. Inget problem om man är beredd på det.

Resultatet blev jättelyckat! De jäste upp fint i ugnen och smakade mycket bra. En "mustig" smak utan att för det skull smaka fullkornsmacka. Kan rekommenderas!

Energibars

Det här inlägget har ingen direkt miljökoppling men jag är ju också intresserad av att äta mat lagad från grunden på bra råvaror och här passar det in att skriva om energibars. Jag tränar mycket och tycker att energibars är bra, både före och efter träningspassen. Det är också praktiskt på utflykten, skidturen, vandringen eller vid andra tillfällen då man snabbt behöver lite extra energi.

Att köpa har jag aldrig ens funderat på, de är ganska dyra och innehåller ofta väldigt mycket konstiga och industriellt processade ingredienser. Här är några exempel på innehållsförteckningar:

"Ingredienser: Mjölkprotein, glukossirap, överdrag (socker, fullhärdad vegetabilisk palmkärnolja, skummjölkpulver, inulin, yoghurtpulver, emulgeringsmedel (sojalecitin, sorbitantristearat)), krisp (rismjöl, vassle från mjölk, emulgeringsmedel sojalecitin), fruktossirap, kokos- och palmkärnolja, färgämnen (rödbetsextrakt, betakaroten)."

"Ingredients: Havreflingor(19,7%), russin, glukossirap, invert socker sirap, kornstärkelse(Vitargo 9%), riskrisp (8,8%) [rismjöl, vetegluten, vetemalt, socker, dextros,salt], karamellbitar (6,6%) [glukossirap, socker, fuktgivare (glycerol), vetefiber, skummjölkspulver, äppelpuré-koncentrat, vegetabiliskt fett, konsistensgivare (pektin), aromer, surhetsreglerande medel (mjölksyra), risextrakt.], socker, hydrolyserat vetegluten(glutaminpeptid), vegetabiliskt fett, kreatinmonohydrate, aromer, emulgeringsmedel (sojalecitin), salt, koffein(0,13%)."

Inget jag skulle välja att stoppa i mig.

Att göra egna energibars är lätt och man kan göra många på en gång och frysa in och sen ta upp när man behöver. Det finns massor med recept på nätet man kan experimentera med. Här är ett recept jag har skapat utifrån ett recept i en tidning. Receptet går enkelt att variera beroende på vad man har hemma för stunden. Jag använder såklart bara ekologiska ingredienser.

1 dl kokosflingor
1 dl solroskärnor
2 dl havregryn
1 dl hasselnötskärnor eller sötmandel eller blandat
1 dl russin eller torkade äpplen eller blandat
2 ägg, endast vitorna

Mixa alla ingredienser i en matberedare.
Forma massan till långa "korvar" på en plåt med bakplåtspapper. Korvarna ska vara i lagom bar-tjocklek.
Skär sedan "korvarna" i lagom långa bitar.
Baka i ugn 175 grader ca 15 min.

Bättre kyckling

Jag har aldrig fallit i fällan att köpa utländsk kyckling, trots det låga priset. Svenskt känns bättre, svenska djur har det bättre medan de lever. Bättre. Inte bra.

Kyckling är något som har blivit mer och mer prisdumpat. Kycklingarna förds upp i stora anläggningar där de får leva tätt, 23 kycklingar per kvadratmeter är normalt i Sverige. En svensk konventionell kyckling får leva i 30 dagar, och det innebär förstås att de är extremt snabbväxande. Det ger i sin tur problem när benstommen inte hänger med i tillväxten och djuret får svårt att röra sig normalt och att orka hålla upp sin vikt. Mats-Eric Nilsson har skrivit om kyckling på sin sida Äkta Vara (här). En annan sida som handlar om kycklingar, Djurskyddet Sverige, finns här.

Ekologiska kycklingar lever minst 70 dagar innan slakt. De ska också få gå utomhus och de ska äta ekologiskt foder. Problemet för oss konsumenter är att det inte alltid är så lätt att få tag i ekologisk kyckling.

Jag har börjat köpa Bosarpskyckling, den enda ekologiska kycklingproducent som finns i Sverige vad jag vet. Den är kravmärkt och affärsidén är kycklingar som får leva enligt sina naturliga beteenden, och med så lite stress som möjligt. Den är dyr, ca 100 kr/kg för hel fryst kyckling, men det är det värt. Förutom att jag vet att kycklingarna haft det bra så smakar den mer än vanlig kyckling. I vår stad finns den både på Ica Maxi (fryst) och Coop Forum (färsk), och enligt hemsidan ska den finnas allmänt i ICA och Coop-butiker. Den säljs även under märket Änglamark, dock vet jag inte om Änglamark ekologisk kyckling alltid är just Bosarpskyckling. Mer om Bosarpskyckling kan läsas på deras hemsida här.

Så, för att göra ett bra kycklingval, köp ekologisk kyckling!

Har du för lite eller för mycket frukt?

Förra inlägget handlade om äpplen. Det jag glömde skriva om då är hur man får tag i äpplen om man inte har några, det skriver jag om idag istället. Givetvis handlar det inte bara om äpplen utan om frukt i allmänhet.

Det finns några som har kommit på den jättesmarta idén att skapa en sajt där man kan lägga in sitt fruktträd på en karta om man har mer frukt än man hinner använda. Vill man ha frukt kollar man bara på kartan om någon i närheten har frukt att skänka bort. Jag känner till tre sådana sajter:

• Äkta Varas fruktförmedling
• Palla frukt
• Fruktkartan (är fruktträd på allmänna platser)

Lägg gärna in en annons om du har frukt över. Och kolla sajterna om du vill ha frukt. Och tipsa gärna om du känner till fler sajter.

Lite om äpplen

I trädgården har vi ett antal äppelträd, tyvärr mest sommaräpplen men vi jobbar på att få upp några vinteräppelträd också. De äldre träden är höga och det har varit lite krångligt att plocka äpplena. Vi har alltid saknat en bra äppelplockare och blev därför jätteglada när vi hittade den här bra plockaren, precis det vi önskat oss:

 

Det är teleskopskaft så den blir mycket längre än vad det ser ut som på bilden. Den finns att köpa på Biltema (se här). Funkar riktigt bra och kan rekommenderas!

Vi har ytterligare en arbetsbesparande pryl för äppelhantering:

 

Den kallas äppelsvarv och den både skalar och kärnar ur. Urkärningen kan man välja bort och bara skala om man vill. Vi köpte den på Clas Ohlson för några år sedan, de har en ungefär likadan nu också (se här). Den funkar bra, robust och hållbar konstruktion i metall som lär hålla länge. Den är väldigt effektiv jämfört med handskalning om man ska skala många äpplen.

Vi försöker ta vara på så mycket äpplen som möjligt, mycket torkade äppelskivor har det blivit (se ett tidigare inlägg om torkning här). Jag kan också rekommendera det här receptet på äppelchutney:

Ingredienser:
4 st stora äpplen
1 st stor gul lök
2 st pressade eller rivna vitlöksklyftor
3 dl socker
1,5 dl äppelcidervinäger
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 msk sweet chilisås
2 cm färskriven ingefära

Gör så här:
Hacka lök i små bitar och äpplen i lite större.
Lägg alla ingredienser i en gryta och sjud långsamt i ca 55 min.
Häll upp i rena burkar.

Den påminner tillräckligt mycket i smaken om mangochutney för att fungera som ersättning för det i olika recept.

Om skillnaden på glass och glass

I helgen har det varit Östgötadagarna. Med det menas att ett antal ställen, framförallt på landsbygden, runt om i länet har haft öppet hus för besökare. Det kan t ex vara olika typer av lokal matproduktion eller hantverk som visas upp. Vi passade på att besöka en lokal glasstillverkare, Stafsäter Gårdsglass, och köpte varsin kulglass. Det var nog den godaste glass jag någonsin ätit! Jordgubbsglassen smakade just jordgubbar och inget annat. Inte socker, inte jordgubbssylt, inte kostgjort utan bara riktigt äkta jordgubb.

Glassen görs på mjölk från den egna gården och innehåller bara "äkta" ingredienser som en glass ska innehålla. Förutom att sälja glass i en egen gårdsbutik säljs den även till några caféer, krogar och butiker i Linköping med omnejd.

I  Östergötland finns som jag känner till ytterligare en producent av äkta glass, dessutom kravmärkt sådan, och det är Sänkdalens glass. Också denna glass är gjord på gårdens egna mjölk och grädde. Den finns att köpa in ett antal butiker runtom i landet, se här. Den här glassen händer att vi köper och den är också jättegod.

Efter att ha börjat äta riktig glass har jag slutat nästan helt att köpa "vanlig" glass (kulglass på stan, GB:s olika pinnar och strutar, 2-literslådor , ...) den är helt enkelt inte alls god längre. Smakerna känns konstgjorda, glassen är för söt och smakar bara sylt, konsistensen är läskig och isig. Jag tycker det känns bättre att äta glass mer sällan och istället kosta på sig riktig glass någon gång då och då. Sen vill jag också gynna de som tillverkar riktig glass såsom den ska tillverkas.

Jag har också köpt en glassmaskin, det var lätt att få tag i billigt begagnat, många har en som köptes in när det var populärt för några år sen och har sen bara ställt den i förrådet. Den fungerar ganska bra men man får experimentera lite med recept och man får göra små satser så att glassen lyckas bli tillräckligt frusen. Bästa receptet hittills är ett från boken Majas Klimatmat av Maja Söderberg. Jag vill av hänsyn till henne inte skriva det direkt här på bloggen men låna gärna boken på biblioteket och testa.

 

 

Till sist ett par länkar från Aftonbladet (här) och Äkta vara (här) som båda handlar om glass.

Torka grönsaker, frukt och bär

Jag har gjort ett antal mer eller mindre lyckade försök att torka frukt, bär och grönsaker. Nu har jag fått till ett par metoder som verkar fungera riktigt bra, utan att köpa någon dyr torkmaskin. Torkning är en bra metod, bra att kunna minska ner på mängden fryst mat.

Om vi börjar med bär, i mitt fall röda och svarta vinbär som jag har väldigt gott om, så har det varit svårt att fixa något som fungerar. Hela bär har jag kommit fram till att det inte fungerar att torka, det tar för lång tid även i varmluftsugnen. Jag hittade ett tips på nätet att man kan mosa bären, t ex genom att köra dem i matberedare, och sedan sprida ut massan ganska tunt på en ugnsplåt med bakplåtspapper. I tipset stod att man föst skulle olja pappret, gör INTE det, resultatet blev kladdigt och otrevligt. För övrigt fungerade metoden bra.


Svarta vinbär innan torkning

Kör i ugnen, gärna varmluftsläge eller torkläge om sådant finns, på 35-40 grader. Lägg något mellan ugnsluckan så det blir en liten glipa för fukten att ta sig ut. När det verkar ganska torrt (efter ca 1-1 1/2 dygn), vänd hela kakan och torka några timmar med baksidan upp, det brukar vara kladdigt i mitten. Kör tills hela kakan är seg och inte kladdig. Resultatet kan man dela i mindre bitar och lägga i en burk med lock. Kan användas t ex på flingor eller att äta som de är. De blir sura i smaken, vill man göra dem mer godisliknande är det fritt fram att hälla socker i bärmassan.

Svarta vinbär efter torkning

För frukt och grönsaker har mannen byggt en fin torkställning som har visat sig fungera superbra. Den består av en ställning och ett antal hyllplan med myggnät. Under det ligger en gammal datorfläkt kopplad till en nätadapter, jag lägger fläkten löst under ställningen. Det sitter skruvar i hörnen på fläkten, som "fötter". Torktiden blir ca 1-2 dygn beroende på vad och hur mycket man torkar, men det är betydligt strömsnålare än ugnen. Jag har hittills torkat paprika, squash och äpplen med gott resultat. Senare ska jag försöka med päron och purjolök. Viktigt är att man skär strimlorna/skivorna tunt.

Här kommer några bilder på torkställningen:



Ställningen



Hyllplan

Allt tillsammans

 

Fläkten

Adaptern

 



Om syltning och pektin

Nu har jag semester på hemmaplan och ägnar tid åt att ta vara på allt som finns i trädgården. För första året har vi fått så mycket hallon att det räckte till två syltkok.

 

 

Jag använder pektin i sylt, marmelad och gelé, har aldrig fått det att fungera utan. Pektin finns naturligt i många bär så det känns inte onaturligt för mig att använda det som tillsats. Jag vill dock ha KRAV-godkända ingredienser i det jag gör så jag har undersökt vad som gäller för pektin. Pektin finns både amiderat (kemiskt behandlat) och icke amiderat. Bara det icke-amiderade är KRAV-godkänt (läs här och här). Det var inte helt lätt att hitta något som säkert var icke-amiderat men jag lyckades till slut: Atair pulverpektin, kan köpas här. De säljer även flytande pektin.

 

 

 

I första koket gjorde jag misstaget att ta lika mycket socker som jag brukar och tänkte inte på att hallon är sötare än de bär som jag brukar göra sylt på, oftast krusbär, vinbär och rabarber. Jag tog 3,5 dl socker på ett kg bär och det blev en (enligt oss) för söt sylt, dock tycket barnen den var lagom söt. Andra omgången tog jag hälften så mycket, det blev en frisk och god sylt. Förmodligen delar inte alla vår smak för mindre söt sylt men jag kan verkligen rekommendera att prova att minska sockermängden. Eftersom jag har så lite socker i det ja gör häller jag i konserveringsmedel (natriumbensoat) i det jag vill kunna lagra under hela året.

 

Att torka mat

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag torkat egen friluftsmat inför årets vandringssemester. Det är andra året jag försöker mig på det och i år blev resultatet bättre än förra gången.

Det finns egentligen två skäl till att jag torkar själv istället för att köpa: pris och kvalitet. Priset på köpt frystorkad friluftsmat är jättehögt, den hemtorkade blir samma pris på som övrig hemlagad mat. När det gäller kvalitet så kan jag välja samma råvaror som jag har i all mat hemma, dvs svenskt kött från djur som levt ett gott liv och ekologiska grönsaker, korn, ris och pasta.

Maten krymper ordentligt vid torkning så bli inte förvånad. Vi följde samma portionsstorlek som hemma (i vikt otorkad olagad mat) och det blev lagom. Räknat på vad vi äter en dag då vi är fysiskt aktiva förstås.

Grönsaker torkas på bakplåtspapper i ugnen på 50 grader, över natten brukar vara lagom. Kolla så att det är torrt, torka längre vid behov. Frysta gröna ärter och majskorn och även hackad lök och purjolök och tunt skivade morötter kokar jag inte först utan torkar direkt som de är. Broccoli får koka och rinna av ordentligt och sedan delas i små bitar. Jag brukar inte krydda grönsakerna men det går såklart att göra om man vill, i synnerhet behövs det om man inte tänker ha något kött i måltiden (jag kryddar bara köttet).

För kött gäller att det är bäst att välja magert kött, t ex kycklingfiléer eller magert nöt- eller fläskkött. Skär i så tunna, små strimlor som möjligt. Färs ger allra bäst resultat, vi torkade nötfärs i år, magert och bra. Krydda färsen/finfördelade köttet rejält med valfria kryddor (snåla inte!) och låt stå i kylen över natten. I år kryddade jag t ex en sats färs med tacokrydda, det blev riktigt gott, nästan som hemma. Stek sedan UTAN FETT i stekpanna så att det blir helt genomstekt. Har man riktigt låg värme, framförallt i början, fungerar det utan att bränna fast. Dock kan det bli mer kokt än stekt men det är helt ok, det viktiga är att det blir genomlagat. När det är färdigt brukar jag lägga det på hushållspapper så att ev. fett från köttet sugs upp. Lägg sedan på bakplåtspapper och torka i ugn på 70 grader, även här brukar 10-12 timmar oftast räcka.

Ett tips är att lägga något mellan ugnsluckan och ugnen så att det blir en liten glipa, fukten kan då komma ut och torkningen går snabbare. Kör också ugnen på varmluftsläge eller annat torkläge med fläkt om den möjligheten finns.

Lägg den torkade helt avsvalnade maten i plastpåsar eller burkar med lock. Kött kan man frysa om det ska lagras länge, det kan härskna med tiden annars.

När maten ska ätas, välj de sorter som ska vara med i måltiden och lägg i vatten och koka i ca 10-20 min. Köttbitar tar längre tid än färs, grönsaker går ännu snabbare. Vi brukar låta kött koka lika länge som det tar för ris/pasta/korn att koka, och lägger i grönsakerna efter ca halva tiden.

Vi häller ofta i mjölkpulver i vattnet när maten börjar bli klar, det blir då en lite matigare sås. Ungefär 1-2 matskedar för två personer tror jag vi tog. Man kan också krydda om man har extra kryddor med sig.

När jag torkade mat i början på sommaren tänkte jag förstås inte på att jag ville blogga om det så det blev tyvärr inget fotograferat. Det är väl något man lär sig när man bloggat länge kan jag tänka mig, att ta mycket kort på det man gör. Här är i alla fall en bild på en omgång torkad kycklingfilé som blev kvar efter semestern.

O-ekologisk mat

Naturskyddsföreningen har kört igång en kampanj om o-ekologisk mat. Den kommer att hålla på större delen av året och särskilt uppmärksammas under Miljövänliga veckan som infaller vecka 40. Kampanjsidan finns här och innehåller intressant läsning om problemen som konventionell matproduktion för med sig för oss som äter den, de som producerar den, djuren, biologiska mångfalden m m. Där finns också tips på vad man själv kan göra, små steg som alla kan lyckas med och som gör skillnad. Lättläst och lärorikt.

Naturskyddsföreningen har också gett ut en läsvärd rapport,  "100 % ekologiskt" , som går att ladda hem här. Rapporten handlar om hur man kan ställa om till ett hållbart jordbruk som baserar sig mer på biologisk mångfald och ekosystemtjänster och mindre på monokulturer och fossila bränslen. Mer mat behöver också produceras lokalt hos dem som idag har ont om mat.

Bara 4 procent av maten vi äter i Sverige är ekologisk. Det är lite konstigt med tanke på hur bra sortimentet av ekologisk mat faktiskt har bivit. Samtidigt märks att intresset är lågt, flera ekologiska produkter jag brukar handla har försvunnit pga för dålig efterfrågan.

Ekologisk mat är oftast dyrare än konventionell. Kanske kan man dra in på någon annan konsumtion och låta maten ta en lite större del av pengarna. Kanske kan man gå över till mer vegetariskt, grönsaker är billigare än kött. De som har möjlighet att odla själv kanske kan dryga ut med egenodlade grönsaker på sommaren. Kanske kan man köpa lite mindre av det "onödiga" som lätt hamnar i kundvagnen (godis, läsk, chips och sånt).

Ju mer jag lär mig om konventionell matproduktion, desto mer pengar är jag beredd att lägga på ekologisk mat. Därför tycker jag kampanjer som den här är så bra. Utan kunskap fortsätter man ofta som förut, man behöver väckas, lära sig och börja tänka om. När man väl börjat ställa om fortsätter det, idag skulle jag t ex inte köpa konventionella bananer eller potatis, hellre köper jag något annat om de ekologiska är slut.

Vart tog Yoggi Fri vägen?

När jag köper yoghurt köper jag alltid Yoggi Fri men den här veckan blev det inte så, hyllan där den brukar stå var tom. Jag frågade personalen varför den inte fanns längre och fick svaret att den utgått. Efter ytterligare frågor till tre olika personer framgick att det var Arla som slutat tillverka den, varför visste de inte.

Väl hemma skickar jag ett mail till Arla och dagen efter får jag följande svar:

"Tack för ditt mejl.

produktionen  av Yoggi Fri upphörde vecka 19- 2013 och vi kommer just nu inte att lansera någon likvärdig,  fruktyoghurt.

Det som ofta styr vilka produkter vi väljer att ha kvar i vårt sortiment är efterfrågan. Så även i detta fall, det är för få kunder/konsumenter som väljer att köpa aktuella produkter. "

För att jämföra Yoggi Fri med Arlas originalyoghurt kan man titta på innehållsförteckningarna:

Ingredienser Yoggi Fri:
Mjölk, mango 12%, socker 6%, mjölkprotein, yoghurtkultur.

Ingredienser Yoggi Orginal:
Mjölk, bär 8% (jordgubbar 7 %, smultron 1 %), socker 8 %, mjölkprotein, majsstärkelse, naturlig arom, yoghurtkultur.

Betydligt mindre bär, mer socker, arom för att det är för lite bär för att ge tillräcklig smak. Majsstärkelse antagligen som förtjockning.

I september 2010, när Yoggi Fri lanserades, kan man läsa följande på Arlas hemsida:

"Debatten kring tillsatser är intensiv i Sverige. Tre av fyra konsumenter efterfrågar renare och mer naturliga produkter*). Yoggi Fri är den första fruktyoghurten i Sverige som är helt utan tillsatser, bara yoghurt, frukt och socker."

Om tre av fyra personer vill ha yoghurt utan tillsatser, varför köper då inte tre av fyra personer den yoghurten i affären kan man fråga sig. Prisskillanden vet jag faktiskt inget om, om man som vi gör av med ett par liter per vecka kan det ju inte skilja mer än någon tia totalt, inget som påverkar budgeten. Det är lätt att prata men tydligen svårare att gå från ord till handling. Hur ska världen kunna bli bättre om vi inte hjälps åt att stödja "rätt" produkter?

Jag blev mycket besviken, det är inte första gången bra (ekologiska eller mer nyttiga) produkter försvinner, jag skrev lite om ekologiska produkter som försvinner ur ICAs sortiment i ett tidigare inlägg här.  Sen kan jag tycka att Arla m fl också ett ansvar att tillverka bra produkter, det måste få finnas en del produkter som inte är storsäljare också.

Att göra en hamburgare mer klimatsmart

Idag gjorde jag 7 hamburgare på 200g köttfärs. Det är jag nöjd med, det är mindre färs än tidigare och det påminner fortfarande om en hamburgare i smaken. Så här såg de ut:

Och här är receptet:

200 g nötfärs
1 dl kokta röda linser
100g kokt kall riven potatis
1 ägg
5 tsk potatismjöl
smaksätt med salt, svartpennar, kalvfond
någon tsk soja för färgens skull

Mina tidigare försök har haft samma ingredienser men mer färs i förhållande till resten. Här kan man lägga sig på den nivå man önskar.

Jag har inga planer på att sluta äta kött men jag försöker närma mig lite mer rimliga köttmängder. En mängd att sikta på skulle kunna vara 100 g per dag. Det ger ca 36 kg per år, kanske fortfarande något högt enligt det som rekommenderas som rimlig nivå men det känns som ett lagom mål för oss just nu.

Jag kör lite olika taktik till olika måltider. Vi äter ganska ofta någon form av soppa utan kött t ex spenatsoppa med ägg, tomatsoppa med linser, morotssoppa, ärtsoppa. En hel del grytor och köttfärsröror blir det också, där är det lätt att bara öka på mängden grönsaker i recepten. När vi äter helt kött av någon sort tar vi en mindre köttbit och fyller på med mer grönsaker, gärna något med bönor eller ärter.

Man vänjer sig ganska fort vid lite nya matvanor. Så ett tips är att testa att minska köttmängderna lite - för miljöns skull.

Svåråtkomliga ekologiska produkter

När jag var och handlade för några veckor sedan på vårt ICA Maxi som just har byggts om, fann jag att ett antal ekologiska produkter som jag brukar köpa flyttats från en bra hyllplats till att stå allra längst upp, längst in på hyllorna. Jag kunde absolut inte nå dem och ingen stege fanns tillgänglig, inte heller någon i personalen. Jag som är en "miljömupp" köpte inte dessa produkter den här gången men en som inte är lika ekologiskt inriktad skulle förmodligen tagit en annan, mer åtkomlig, icke-ekologisk produkt istället.

Till saken hör att flera produkter i ICA:s ekologiska sortiment försvunnit på sista tiden, saker som jag köpte mycket av, t ex ekologiska tacochips med paprikasmak och torkade kikärter. Det tog jag upp med personalen och de sa att det berodde på för dålig försäljning. Mycket synd tyckte jag, de ekologiska kikärter som finns kvar är betydligt dyrare och smaksatta tacochips får jag numera gå till Coop för att köpa (Änglamark).

När jag kom hem från butiken den här dagen kände jag att det var läge att skriva ett mail till dem. Följande text skickade jag:

"Jag uppskattar verkligen ert ekologiska sortiment. Jag handlar så mycket jag kan ekologiskt. Dock har några bra och prisvärda produkter försvunnit, t ex I Love Eco kikärter och tacochips med paprikasmak. När jag frågade fick jag veta att det var p g a för dålig försäljning.

Sedan ni gjorde om i butiken nu i mars har flera ekologiska produkter flyttats från en bra synlig och åtkomlig plats i hyllorna till att stå längst in, längst upp där man varken ser det eller kan nå det utan stege även om man som jag är av normallängd. Exempel från idag är I Love Eco basmatiris, I Love Eco jasminris, I Love Eco havregryn och ekologiskt strösocker.

Varför har ni gjort så här? Man har ofta bråttom när man handlar och har inte tid att hitta någon som har tid att hjälpa till att få ner varorna och istället köper man något icke ekologiskt. Då minskar försäljningen av det ekologiska ännu mer och till slut tas varan bort ur sortimentet. Är det verkligen det ni vill uppnå?"

Idag fick jag ett svar:

"Hej och stort TACK för din synpunkt!

Det är absolut inte meningen att ta bort varorna ur sortimentet, utan vi har ändrat på vissa produkter
där behovet av större yta, för andra varor funnits. Om man tittar på pastasortimentet tex, så har vi placerat det ekologiska på bästa tänkbara sätt, jusst för att behovet är större där. LikasÍ bland barnmaten.

Jag personligen är mest också intresserad av att köpa ekologiska produkter så därf ör glädjer jag mig lite extra över ditt mejl.

Jag lovar att se över hyllan med ris om vi kan göra en förändring framöver.

Ha en skön dag."

 

Det känns som om de tog mina synpunkter på allvar, bra! Kanske flyttar riset ner till nästa gång jag handlar. Bra i så fall. Det här visar att det är viktigt att vi konsumenter talar om vad vi tycker och vill. Många gånger lyssnar de faktiskt på oss.

 

Vaniljsås på äkta råvaror

Vi älskar vaniljsås i vår familj. Vi har fruktträd och bärbustkar i trädgården och plockar även ganska mycket blåbär på somrarna som vi sedan fryser in. Det finns alltså gott om råvara till goda pajer. Och till det äter vi förstås vaniljsås, mycket vaniljsås. Först var det snabbmarsan som gällde men när ja började intressera mig för matens innehåll och läste innehållsförteckningen tröttande jag på den och bytte till kokmarsan. Den var betydligt trevligare och hade dessutom fördelen att man kan välja sockermängd själv (för vår del betyder det ca hälften av mängden de föreslår på förpackningen).

Kokmarsanpulvret består till största delen av modifierad stärkelse, sedan följer vaniljarom och färgämne. Modifierad stärkelse är ett förtjockninsmedel. Det utvinns ur stärlelse från t ex majs som sedan förändras kemiskt med olika syror, enzymer och oxidationsmedel. Det är inte tillåtet i ekologisk produktion. (källa: "Den hemlige kocken" av Mats-Eric Nilsson). Se för övrigt hemsidan Äkta vara där det bland annat finns en lista där alla E-nummertillsatser är beskrivna. Jag kan verkligen rekommendera böckerna "Äkta Vara" och "Den hemlige kocken"  till den som vill veta vad maten egentligen innehåller. Jag kan lova att det blir vissa förändringar på matsedeln hemma efter att ha läst dem.

Så nu till vaniljsåsen igen. Marsansåsen var en av de saker jag rensade ut när jag läst Mats-Eric Nilssons böcker. Jag började pröva att göra egen vaniljsås efter en massa olika recept men jag blev inte nöjd med något. Jag började experimentera och hittade till slut ett recept som jag är helnöjd med. Här kommer det, det är en stor sats, jag vet, men då blir det jämna och bra siffror.

Recept på vaniljsås

8 dl mjölk
3 äggulor
1 msk socker
6 tsk maizena
Blanda ingredienserna ovan i  en kastrull. Koka upp under ganska intensiv vispning. Koka någon minut, vispa hela tiden.
Låt svalna till ättemperatur. Häll sedan i:
3 tsk vaniljsocker
3 tsk vanillinsocker

Jag väljer medvetet att ta vanillinsocker och vaniljsocker istället för vaniljstång eftersom jag tycker om vanillinsmak men inte äkta vaniljsmak. Vill man ha en fullt ut äkta sås tar man vaniljstång, kan dock inte mängderna på det.

Matångest

Idag fick jag matångest när jag var och veckohandlade. I fäskt minne hade jag ett inlägg från Karins miljöblogg (kan läsas här) som handlar om hur mjölkkor lever och att allt inte är så bra som reklamen vill visa. Sen tittade jag på min inköpslisa och på maten i butiken, på hur mycket som fanns där som egentligen alls var bra att köpa. Inte blev det mycket...

Vi är storförbrukare av mejeriprodukter i vår familj. När jag minskar på köttmängderna så har det blivit så att jag nog dricker lite mer mjölk och tar ost som pålägg istället för leverpastej eller prickig korv. Det har kännts okej att äta sådant som kommer från djur som lever, man förbrukar inte djur så att säga. Nu vet jag varken ut eller in.

Det är samtidigt viktigt för mig att inte äta en massa högprocessad industrimat och konstiga tillsatser, jag vill ha mat gjord på äkta råvaror,och utan onödiga tillsatser. Alltså inget lättmargarin, inget som innehåller konstgjorda sötningsmedel, färgämnen eller konstgjorda aromer, inga köttersättninsgprodukter som t ex quorn,  inga lättprodukter över huvud taget, så lite charkprodukter som möjligt (innehåller nitrit), ingen färdigmat, ingen sojamjölk. Inte heller vill jag äta för mycket av mat som har transporterats hit från andra sidan jordklotet t ex ris och exotiska frukter. Sen ska maten vara nyttig också enligt vad man nu tror på av alla populära dieter: inte för mycket spannmålsprodukter, minimalt med vitt mjöl, inget socker, inte för mycket icke-vattenlösliga fibrer, inget mättat fett osv. För att inte tala om miljöaspekten: ingen fisk från utfiskade bestånd, enbart ekologiskt, helst vegetariskt eller veganskt, och förstås närproducerat.

Vad blir egentligen kvar? Jag kom, lite tillspetsat, fram till potatis och rotfrukter. Kranvatten att dricka till.

Så vad kom jag egentligen fram till? Jo, man kan nog inte greppa över för mycket på en gång. Man får börja där man står och sen fundera äver vad som känns viktigast att förändra. Är det djurens bästa som är viktigast, eller fiskebestånden, koldioxidutsläppen eller något annat.  Sen kan man göra någon förändring just där, köra på så ett tag tills detta nya läge känns som normalläget. Sen kanske göra någon mer förändring som känns rätt just då. Så blir det nog riktigt bra till slut, bara man inte slutar att göra sina små förändringar till det bättre. Man måste inte vara perfekt. Själv satsar jag nu på bregott istället för margarin på mackan, och jag tänker fortsätta dricka ekologisk mjölk. Lokalproducerat ekologiskt/naturbeteskött i måttliga mängder. Frukt och grönsaker efter säsong med ett och annat undantag. Sen får vi se vad jag förändrar härnäst.

 

Bättre kött

Idag har jag varit i en av Skönero Kötts butiker och gjort ett stort köttinköp: en fläskköttlåda och några paket nötfärs. Så här mycket blev det, det räcker nog ett tag även i ett hem med flera tonåringar.

Fläskköttet kommer från Glada utegrisar i Vimmerby. Deras grisar verkar ha ett bra grisliv, får vara ute i naturlig miljö året runt. Vi har inte testat det förrut så det ska bli spännande att se om det är någon smakskillnad mot det vanliga vi har köpt tidigare. Färsen kommer från Sköneros egna gårdar. Djuren får gå och beta på  mark som inte passar för odling och på vintern får de ensilage från den egna gården, inget sojafoder här inte.

Jag väljer att äta kött, jag ser det som en naturlig del av människans kost och vi har ätit kött i alla tider. Djur äter för övrigt varandra också så vi är inte på något sätt unika. Problemet som jag ser det är hur de djur vi äter lever, det känns inte alls bra med "industriproducerat" kött och djuren borde beta på sådana marker som inte lämpar sig för annan odling, t ex skogar och hagmark. Jag har alltid valt svenskt kött och svenska charkprodukter för att sålla bort det allra värsta men inte förrän nu har jag bestämt mig för att ta ett steg till och lägga lite mer pengar för att få kött från djur som haft ett värdigt liv och har hållits på ett miljömedvetet sätt. Här en intressant artikel ur Klimatmagasinet Effekt, om "det goda köttet".

Ett annat problem är den mängd kött vi äter, framförallt i Sverige och andra rika länder. I Sverige har köttkonsumtionen ökat med över 70% på 50 år och nu konsumerar vi ca 85 kg kött per person och år (en siffra där även ben är medräknat).  Man kan tycka att den mängd kött vi åt för 50 år sen borde räcka för oss även nu.

Jag brukar tänka att halva tallriken ska vara grönsaker, sen ganska mycket potatis, korn, pasta eller eventuellt ris, sen lite kött av något slag eller fisk. Köttet behöver inte vara huvudingrediensen. Sen blir det inte alltid så bra men jag jobbar på det i alla fall. För egen del har jag nog minskat min köttkonsumtion till drygt hälften mot för 5 år sedan. Ofta blandar jag kikärter i en sallad att ha till så går det att minska lite på köttportionen. Man måste ju inte ha kött till alla måltider heller, jag gör t ex ganska ofta grönsakssoppor av olika slag, ibland med linser i.