Mjällschampo

För ett år den skrev jag om schampo (här). Om ni har läst det så vet ni att jag gör eget schampo. Det fungerar jättebra för mannen och mig men sonen klagar på mjäll och tycker inte att det duger. Jag har gjort en variant på nässelavkok också, det ska vara bra mot mjäll, men han är inte nöjd med den heller. Han vill ha storsäljaren Head&Shoulders men det vägrar jag köpa eftersom det innehåller zinkpyrition, en vanlig ingrediens i mjällschampo.  Naturskyddsföreningen skriver följande:

"Zinkpyrition, ett svampdödande och giftigt ämne, fanns i var tredje mjällschampoflaska
i föreningens stickprovsundersökning. Ämnet löser sig inte lätt i vatten och kan därför stanna kvar i hårbotten efter sköljningen. Zinkpyrition används också i båtbottenfärger för att minska algpåväxt och är extremt ­giftigt för ett antal vattenlevande organismer, som alger, fisk, kräft- och blötdjur. "

Apoteket har ett mjällschampo (röd flaska) som inte innehåller zinkpyrition. men det tyckte inte sonen var bra, vi har testat det tidigare. Nu har jag gjort en ny undersökning av schamposortimentet på nätet och i butiken och hittat två alternativ som sonen får testa.

Enden hittade jag på Coop, det innehåller inte zinkpyrition. Enligt sonen är det ok (han har inte testat mer än någon vecka ännu dock). För övrigt innehåller schampot det man kan förvänta sig av ett vanligt "industrischampo", se mitt tidigare inlägg. Inget jag skulle använda men vi slipper i alla fall värstingen zinkpytrition.

I en nätbutik (länk här) hittade jag Urtekram mjällschampo, ett betydligt trevligare schampo, mer likt sådant jag gör själv hemma. Även det med brännässla, i övrigt baserat på bl a försåpad kokosolja och andra naturliga ingredienser. Sonen har inte testat det ännu.

Så, behöver du ett mjällschampo så välj ett utan zinkpyrition, det finns bra alternativ.

Miljövänliga bygg- och målartips

Det är mycket att tänka på om man ska vara en miljövän. Vi är på gång att måla om huset och byta ytterdörr, jag tänkte även måla om ett furuskåp.  Eftersom vi har börjat få in rutinen att alltid fråga oss om det vi tänker köpa är ett bra miljöval så har vi gjort det även nu och därmed har vi hamnat i en värld vi inte visste jättemycket om. De val av material och färger vi gjort vid tidigare tillfällen visar sig nu vara ganska fel i många fall. Men bättre sent än aldrig, det vi gör från och med nu ska vara med miljötänk.

Jag vill tipsa om en jättebra sida med massor av fakta och tips, Ekobyggportalen. Färg, byggmaterial, ja allt man kan tänka sig vilja veta när man bygger och renoverar. Det finns även delar som handlar om trädgård och uppvärmning. Det finns även länkar till nätbutiker som säljer miljövänliga alternativ, det är bra. Jag rekommenderar ett besök på sidan, även om man bara ska göra något litet projekt som att måla om en stol.

Jag har lärt mig en hel del om olika färgtyper. De Svanenmärkta inomhusfärger och snickerifärger som säljs i färgbutikerna kan avge ohälsosamma ämnen till luften under lång tid, Svanenmärkningen betyder tydligen enbart att den inte innehåller lösningsmedel. Det var nytt för mig. Nu när jag ska handla färg till mitt furuskåp blir det nog en färg från Auro. Deras färger hittade jag också på  Byggfabriken som är en intressant butik med miljövänligt sortiment. Deras hemsida innehåller också mycket bra information. Här är en länk till information om väggfärger, så fina nyanser de har också, passar perfekt i ett gammalt hus.

Jag inser nu att jag tidigare sett så enkelspårigt rakt fram och bara köpt och gjort på konventionellt vis, det som serveras i reklamen och i butikerna. Det finns så mycket mer, så mycket bättre men det krävs att man aktivt letar reda på det. Det tar tid, och ofta är det lite (eller mycket) dyrare. Men jag tycker det är spännande att upptäcka alla smarta alternativ som finns, allt nytt att lära sig. Det är en ny värld. Och ett nytt sätt att leva rent ekonomiskt med andra prioriteringar, vissa saker måste få kosta mer än innan medan andra delar faller bort helt. Intressant, och kul att se att det fungerar.

Växelbruk

I helgen har jag planerat upp vilka grönsaker jag ska odla var i landen. Sedan 2011 har jag ritat upp på papper vilka grödor som ska sås var, det är bra att göra för att ha koll bakåt i tiden. Jag använder en A5 anteckningsbok där jag skriver allt möjligt om odlingen som kan vara bra att veta nästa år: vad som funkade bra och vad som inte funkade, tider före när jag sår olika grödor, skördens storlek mm. Den är riktigt användbar.

I år ska jag till slut på allvar börja följa en 4-årig växtföljd i landen. Fram tills nu har jag flyttat om grödorna lite på måfå men nu vill jag ha mer ordning på det. Bönor och potatis har jag flyttat runt lite mer strukturerat men resten har jag inte tagit så stor hänsyn till hittills.

Att tillämpa växelbruk är bra på flera sätt, det blir svårare för sjukdomar att få fäste och man utarmar inte jorden eftersom olika växter har olika näringsbehov. När det gäller sjukdomar så är det potatis som är allra viktigast att inte odla oftare än vart 4:e år på samma plats, de sjukdomar som drabbar potatis kan ta 4 år på sig att förvinna ur jorden.

Man rekommenderar en minst 4-årig växtföljd. Gruppindelningen görs efter näringsbehov (gör det lätt att gödsla i rätt mängd) och vilka familjer växterna tillhör (eftersom samma sjukdomar och skadeinsekter drabbar grönsaker inom samma familj). Rotera grupperna 1-2-3-4-1 osv på varje del av landet.

Grupperna med innehåll:

1.       Bönor ärter, gröngödslingsväxter – tillför näring

2.       Kål, purjolök, vitlök, selleri, gurka, squash, pumpa – stort näringsbehov

3.       Lök, rotfrukter, dill, persilja, sallad, mangold – medelstort näringsbehov

4.       Potatis, jordärtskocka – litet näringsbehov

För min del har jag inte fått ihop det med 4 sammanhängande ytor utan det blir flera olika mindre i varje fas. Med lite pappersplanering ska nog det också fungera.

Växelbruk fungerar även i ett litet land.

Energiförbättra sitt hus - fönster

Vi bor i ett hus från senare delen av 1800-talet, rejält byggt med tjocka timmerstockar i väggarna. Sen dess har det genomgått diverse renoveringar och utbyggnader i flera omgångar så nu sitter det isolering utanpå timret och i vissa rum även ett lager isolering på insidan också. Den svaga punkten när vi flyttade in var fönstren, det var tvåglasfönster. Ett antal år fick det vara så med var men för 6 år sen bestämde vi oss för att göra något åt saken, de var husets egergimässigt svagaste punkt.

Eftersom fönstren var ganska gamla var de gjorda av kvalitetsträ (kärnvirke) och därför i mycket gott skick i själva trädelarna. Jämfört med några av fönstren i en tillbyggd del, ca 15 år gamla, var de i betydligt bättre skick. Därför kändes det väldigt dumt att byta ut hela fönstren, dessutom skulle det blivit jättedyrt, både i material och jobb. Efter lite undersökande kom vi fram till att det finns firmor som säljer 2-glas isolerrutor till befintliga fönster. Idén går ut på att man monterar bort den inre glasrutan i sitt befintliga fönster och istället monterar dit en ny 2-glas isolerruta. Den firma vi köpte rutorna av var Mistralfönster, de finns än idag med samma produkt som då, "Mistral Thermo".

Eftersom vi (åtminstone mannen) är händig gjorde vi hela jobbet själva. Det tar tid så man få ta hela sommaren på sig och ta ett fönster då och då. Smart kan vara att förbättra målning och fönsterkitt på fönstren när man ändå håller på.

Arbetsgången i stort är:

1. Ta loss fönstret och lägg på t ex en arbetsbänk.
2. Peta loss kitt och de små stift som fäster innerglaset.
3. Ta loss innerrutan.
4. Skrapa rent kanten och måla med impregneringsolja och färg vid behov. Låt torka.
5. Lägg dit den nya isolerrutan. Den är förstås tjockare än den gamla rutan så fönstret kommer inte att se likadant ut som tidigare.
6. Spika fast den list som följde med, för att dölja kanten. Det fanns olika varianter av list beroende på hur ursprungsfönstret såg ut.
7. Häng tillbaka fönstret.
8. Njut av mindre kallras,varmare fönsterruta och mindre energiåtgång nästa vinter.

Hur det ser ut när det är klart

 

För ett hur med tvåglasfönster i gott skick är det här en bra investering för att få ett energisnålare hus. Det är resurseffektivt på flera sätt eftersom man behåller det mesta av det ursprungliga fönstret. Rent allmänt tycker jag det är viktigare att prioritera energisparåtgärder på sitt hus framför att göra mer "kosmetiska" renoveringar. 

 

Mer plastrensning

Jag har fortsatt utrensningen av plastredskap i köket. Fokus ligger på sådana prylar som är tillsammas med varm mat. Det här är vad som åkte ut den här gången:

Grejorna ersattes med dessa:

Faktiskt är det inte mycket av ersättningsprylarna som är köpta nu, nya. Antingen har jag hittat begagnade alternativ eller så hade vi dubbelt innan och tycker att vi klarar oss på det som är kvar. Durkslaget (IKEA) köpte jag tidigare för att kunna ångkoka grönsaker. Glassleven hade vi också innan. Stekspaden hittade jag på loppis, den är jättebra! Hålslev hade vi flera så vi klarar oss med den som är kvar. Spagettislev och visp hittade jag inte på loppis så det fick bli nya (IKEA).

Än så länge sysslar jag inte med någon helt hysterisk utrensning. I huvudsak är det dubbletter jag har rensat ut, som här. När det gäller lunchlådor och bunkar har jag framförallt slängt de som började bli slitna, där man ser att de till och med släpper ifrån sig små plastflisor, och ersatt med lådor i glas och rostfritt. 

Det man allmänt kan tänka på tycker jag är att när man handlar något köksredskap (av anledningen att behöver prylen förhoppningsvis), väljer ett bra material som rostfritt eller glas. Det är glädjande att se att det finns många bra alternativ i olika butiker numera, och mer och mer kommer. I lunchrummet på jobbet idag såg jag två personer förutom mej själv som hade lunchlådor i glas. Det är positivt!

Om ekologisk leverpastej igen

Jag skrev i ett tidigare inlägg om att jag saknade Scans ekologiska leverpastej i min butik, den har varit slut ett tag. Igår mailade jag till Scan och frågade varför och fick idag följande svar:

"Hej, jag vet att det är brist på råvara. Det är inte så många som föder upp ekologiska grisar. Jag vet dessvärre inte när den kommer att finnas i butik igen.

med vänlig hälsning
matforum"

Jag tycker det är tråkigt, jättetråkigt när ekologoska produkter försvinner ur sortimentet, oavsett varför de gör det. Om en butik slutar ta hem en vara kan man ligga på och fråga efter produkten så de märker att det finns en efterfrågan, men när det inte finns hos producenten är det värre. Möjligen kan man köpa svenskt ekologiskt griskött för att visa att det finns efterfrågan, och absolut inte köpa importerat griskött eller charkprodukter gjorda på sådant.

Ironiskt nog var det en insändare i vår dagstidning idag som handlade om just hur svårt det är att vara grisbonde i Sverige. Det är riktigt trist, vi har de bästa djurskyddslagarna i världen så vi borde producera vårt eget kött.

Att renovera en kontorsstol

Sonens skrivborsstol, en vanlig modell i någon form av konstläder, började bli väldigt sliten. Tyget ("lädret") i sitsen och på armstöden var helt utslitet. Eftersom stolen i övrigt var i gott skick var det inte något alternativ för oss att slänga stolen och köpa ny.

Istället gick jag till en tygaffär och köpte nytt liknande tyg. Det luktade starkt och jag frågade om de visste vad det innehöll, sådant som ftalater t ex. Det hade de ingen aning om. Eftersom jag hade bråttom (sonen skulle flytta) så fick jag ta tyget ändå men det skulle varit intressant att vänta de dagar de hade tagit på sig för att kolla upp tygets innehåll. Jag hängde det åtminstone ute över natten för att vädra ur det värsta.

Stolen var en modell med armstöd, ungefär som denna (glömde ta en egen bild innan jag började):

Vi skruvade bort armstöd och ryggstöd. Det räckte med vanliga verktyg som skruvmejslar och skiftnyckel. En lagom stor bit tyg klipptes till och sedan häftade vi fast tyget under sitsen, ovanpå det gamla. Hörnen är lite svåra att få bra, man får experimentera en stund med hur man ska vika in tyget. Det gäller också att spänna tyget ordentligt åt alla håll.

 En rejäl häftpistol är bra att ha:

Tyget på armstöden var löstagbara (blixtlås). Jag valde att klippa nya remsor nytt tyg och sy på mitt på där det var trasigt. Först tänket jag sy på ett nytt lager tyg på hela tygbiten men det föll på att det blev för tjockt att sy i med min symaskin. Av samma skäl kunde inte heller den nya remsan gå ända ut i kanten i ändarna.

En ny tygremsa

 

 

Armstödstyget innan reparation

 

 

Jag sydde fast remsan med sicksacksöm. Precis att maskinen orkade.

Sen var det bara att montera ihop stolen igen. Nästan som ny. Hörnen blev som sagt inte perfekta den här gången pga tidsbrist inför flytt, det går att få jämnare och snyggare.

Det här var inte första gången vi klädde om en kontorsstol. Förra stolen fick även ett nytt tyg på ryggstödet. Då får man sy i etapper och prova så man få så bra rundning som möjligt i överkanten.

Sådant här kan vara bra att kunna om man vill spara naturens resurser och undvika att slänga och köpa nytt. Mest gäller det att våga försöka. Om stolen redan är oanvändbar förlorar man inget på att försöka.