Gör det trevligt för bina

Bin är det tredje viktigaste djuret inom jordbruket och om bina försvinner kommer skördarna att minska dramatiskt. Vete och ris är de enda växter som kan pollineras utan hjälp av bin. Bin behövs för i stort sett alla frukter, bär och grönsaker vi äter, både det som odlas i jordbruket och det som vi har i trädgården. Det finns ca 300 olika arter av bin i Sverige, vissa av dem är humlor. Humlor är alltså en sorts bin.

Tyvärr hotas bina av bekämpningsmedel som används i jordbruket, bland annat neonikotinoider som används för att göra växten giftig för skadeinsekter, men det för med sig att den blir giftig även för bina. Giftet är mycket vanligt inom jordbruket. Nu har EU till slut fått igenom ett förbud, dock bara i två år till en början, mot nikotinoiderna, läs mer om det på Supermiljöbloggen här.

Bina far också illa av när jordbruket satsar ensidigt på några få grödor, de mår bra av att äta olika sorters pollen och nektar.

Inte bara tambin utan även de vilda bina är viktiga för pollineringen. Vi kan hjälpa bina genom att skapa bivänliga miljöer i våra trädgårdar. Bina gillar skräpiga hörn med t ex torrt gräs, kvistar och mossa. Man kan också borra några hål i en stubbe eller lägga ut ihåliga, ca 25 cm långa bambupinnar.(Tipsen är hämtade från en artikel i senaste numret av tidningen Råd & Rön).

Jag jobbar på att min trädgård ska innehålla många olika delar och vara ett eget kretslopp så mycket som möjligt och nu har jag fått upp ögonen för det här med miljöer för bin. I morgon är jag är ledig tänker jag fixa till några ställen för bina, gärna i närheten av grönsakslanden. Det finns en och annan stubbe också som jag ska göra några hål i.

Ett tips till andra med trädgård, stor eller liten, är att göra detsamma.

Återbruk av staket och återbruk i allmänhet

I vintras förstörde snöröjningen en sektion av vårt staket, ett staket av typ Gunnebo fäst på trästolpar. Stolparna bytte vi ganska enkelt men det var betydligt värre att få tag på 5 meter stängsel. Byggvaruhus och järnhandlaer säljer visserligen sådant stängsel men bara på rullar med minst 25 m och sen 100m-rullar för den tråd man ska ha i över- och underkant. Det kändes väldigt onödigt. både dyrt och att vi sen måset förvara en massa stängsel vi inte behöver.

Nästa steg var att läsa Blocketannonser. Tyvärr fanns inget sådant där heller. Jag har förstått att om folk tar ner ett gammalt stängsel så hamnar det så gott som alltid i soporna (i bästa fall i metallåtervinningen på en återvinningsstation) och inte till försäljning på annons. Mycket synd.

Jag bestämde mig slutligen för att prova att sätta in en köpesannons i den lokala dagstidningen. Det gav reultat, dock bara ett enda svar. Men det räckte, igår var vi och monterade ner ca 6 m Gunnebostängsel hos en villaägare som hade tagit bort nästan hela sitt stängsel och slängt, och bara hade ca 6 m kvar att ta ner. Vi fick det gratis mot att vi monterade ner det.

För några år sedan gjorde vi om i badrummet och fick då över två inbyggnadstvättställ. Vi var på väg att lämna dem till återvinningen för de var ganska gamla och inte direkt senaste modet, det hade inte gått att sälja dem, men jag gjorde först ett försök att skänka bort dem. Det blev fullträff då också, en person ringde och var överlycklig. De hade just råkat slå sönder ett av sina tvättställ av äldre modell och såg framför sig att behöva byta ut båda, kanske även bänk och annan inredning. Nu löste det sig ändå, de tog båda våra tvättställ för säkerhets skull.

Vad kan man då lära sig av detta? Jo, att det är en väldigt bra idé att lägga ut saker man inte vill ha kvar till försäljning eller som bortskänkes istället för att direkt dumpa dem på återvinningen. Man kan utnyttja Blocket, lokaltidningen, anslagstavlan i affären, någon bortskänkessajt på nätet t ex "Rensa vinden" eller "Bortskänkes". Det finns flera, googla på bortskänkes. Smart är att skänka bort saker mot nedmontering eller hämtning på plats.

Friluftsjackor kan vara giftspridare - välj med omsorg

Jag och många med mig tycker om att vara ute i naturen året runt. Man kanske dessutom cyklar till jobbet i ur och skur. Då behövs en bra jacka som tål ett rejält regn men fortfarande funkar bra som vanlig jacka i bättre väder, den behöver kunna andas och vara behaglig att ha på sig. Idag finns en massa material som uppfyller de här kraven, ett av dem är Gore-tex. Jätteskönt och praktiskt men läser man på lite visar det sig att de innehåller en massa otäcka ämnen.

Gore-tex och de flesta liknande material i friluftsjackorna, skaljackorna, regnjackorna som hänger i butikerna innehåller perflourerade ämnen. Det är ämnen som inte verkar brytas ner alls i naturen och halterna bara ökar, i människor, djur och natur. De lagras i kroppen och kan påverka bl a immunsustemet, levern och hormonsystemet.

Naturskyddsföreningens medlemstidning "Sveriges Natur" hade i början på året en artikel om friluftsjackor, där det också finns en tabell över de vanligaste materialen och vad de innehåller. Där finns också exempel på några bättre material. Artikeln kan läsas här.

Nu börjar det dyka upp en del alternativa material som inte innehåller perflourerade ämnen. Fjällräven har ett material som kallas Eco-shell som är gjort i återvunnen och återvinningsbar polyester och som är vattentätt, vindtätt och ventilerande, läs mer om materialet här. Det verkar riktigt genomtänkt.

Bild lånad från Fjällrävens hemsida

H&M har dessutom sedan årsskiftet enbart fluorfria material i sina kläder.

Själv har jag en jacka, minst 5 år gammal vid det här laget, som fungerar bra i alla väder och den innehåller säkert olämpliga ämnen. I nuläget känns det ändå bäst att behålla och slita ut jackan och sedan när den behöver ersättas köpa en jacka utifrån de kunskaper jag har nu. Det är ju dumt ur miljösynpunkt att slänga fungerande kläder som redan finns i omlopp.

Det kan tänkas att man får hoppa över de billigaste jackorna om man ska ha en av ett miljövänligt material men om man tänker på att jackan förmodligen också är av bra kvalitet och att den säkert håller i många år och man dessutom kan ha den i princip året runt så blir ändå priset inte så högt. Det är bättre att satsa på en riktigt bra miljövänlig jacka som duger till det mesta än flera billiga dåliga och miljö-ovänliga.

Att göra en hamburgare mer klimatsmart

Idag gjorde jag 7 hamburgare på 200g köttfärs. Det är jag nöjd med, det är mindre färs än tidigare och det påminner fortfarande om en hamburgare i smaken. Så här såg de ut:

Och här är receptet:

200 g nötfärs
1 dl kokta röda linser
100g kokt kall riven potatis
1 ägg
5 tsk potatismjöl
smaksätt med salt, svartpennar, kalvfond
någon tsk soja för färgens skull

Mina tidigare försök har haft samma ingredienser men mer färs i förhållande till resten. Här kan man lägga sig på den nivå man önskar.

Jag har inga planer på att sluta äta kött men jag försöker närma mig lite mer rimliga köttmängder. En mängd att sikta på skulle kunna vara 100 g per dag. Det ger ca 36 kg per år, kanske fortfarande något högt enligt det som rekommenderas som rimlig nivå men det känns som ett lagom mål för oss just nu.

Jag kör lite olika taktik till olika måltider. Vi äter ganska ofta någon form av soppa utan kött t ex spenatsoppa med ägg, tomatsoppa med linser, morotssoppa, ärtsoppa. En hel del grytor och köttfärsröror blir det också, där är det lätt att bara öka på mängden grönsaker i recepten. När vi äter helt kött av någon sort tar vi en mindre köttbit och fyller på med mer grönsaker, gärna något med bönor eller ärter.

Man vänjer sig ganska fort vid lite nya matvanor. Så ett tips är att testa att minska köttmängderna lite - för miljöns skull.

Vårpremiär för elcykeln

Idag var vårpremiär att cykla till jobbet på elcykeln. Hittills har det varit isigt på delar av vägen och dessutom för kallt tidigt på morgonen för att cykla. Jag har drygt 15 km till jobbet, mestadels blåsig landsväg och en del grusväg så för min del behöver jag några plusgrader för att inte frysa för mycket om händer och fötter, trots tjocka handskar och vinterkängor.

Elcykel är ett perfekt fordon för mellanlånga sträckor som man annars skulle kört bil. Cykeln går i max 25 km/tim och man måste trampa för att motorn ska kopplas in, men det är inget krav att trampa hårt. Jag cyklar helt utan att bli svettig, mycket praktiskt när man ska till jobbet. Förra säsongen körde jag drygt 200 mil på elcykel och året innan det nästan 300 mil, mil som tidigare kördes med bil. På min väg till jobbet tänker jag ofta på alla bilar som susar förbi, tänk om de flesta av dessa kunde köra elcykel istället, vilken vinst för miljön det kunde bli.

För ca 5 år sen köpte vi den här cykeln. Då var det inte så vanligt med elcyklar, vi hittade just den här på EcoNow-mässan i Stockholm. Modellen var med tanke på att den skulle passa både mig (som är kort ) och mannen (som är lång). Numera är det bara jag som använder den, vi blev så nöjda med elcykel som fordon att han skaffade en egen genom att bygga om sin cykel till elcykel. Tidigare har vi även haft en elmoped. Fördelen mot en elcykel är ju att den går snabbare men nackdelarna övervägde. Mopeden var tung att handskas med (batterierna väger mycket), moped kräver försäkring (dyrt), stöld- och sabotagerisken är stor. Dessutom är reservdelar som däck och bromsar dyrare. Tar batteriet slut under färd måste man bogseras hem. Elcykeln däremot, den är ju fortfarande en cykel.

Idag finns många elcyklar på marknaden och de har gått ner i pris. Vanliga cykelhandlare brukar ha några modeller i sitt sortiment, från vanliga tillverkare som Crescent och Monark men också någon billigare variant. Biltema har också kommit med en modell i år. Råd och Rön testade elcyklar 2011, se testet här. Inte så många modeller var med och det har ju hänt en del sen dess. På Ecoprofile finns en elcykelguide, kan läsas här.  Även på Klimatsmart finns en sida om elcyklar, se här. Som synes finns många märken och modeller att välja bland. Ytterligare en sida om elcyklar finns här, med lite mer kuriosa och fakta runt elcyklande.

För den händige finns också konverterings-kit till vanliga cyklar, t ex från Ecoride eller BMS Battery där de även har bra cykelbatterier. Konvertering kan vara intressant om man har en bra vanlig cykel som man vill behålla.

Den svaga punkten på elcyklar är batteriet så vid köp är det bra att välja en modell med rejält batteri. Man kan se på beräknad räckvidd, att det räcker till med god marginal för de sträckor man tänkt använda den till. Batteriet blir också slöare i kyla om man cyklar den kalla årstiden. Man får nog räkna med att köpa nytt batteri några gånger under cykelns livslängd. Min cykel är nu inne på sitt andra batteri, köpt här, ett med större kapacitet än originalet. Som tur är är mannen händig och kunde bygga om pakethållaren för att passa ett bredare batteri.

Om att laga kläder, och att byta blixtlås

Vi behöver minska vår klädkonsumtion, av anledningar som jag skrev mer om i ett inlägg som kan läsas här. Många idag verkar ha missat de kunskaper i lagning av kläder som var självklara för bara någon generation tillbaka och det är väldigt synd, i synnerhet om man tänker på vilka miljökonsekvenser det får att bara kassera och köpa nytt. Om ett plagg går sönder är det en bra idé att försöka laga det istället för att direkt kassera det. En symaskin och en smula händighet är oftast allt som behövs. Jag har en 25 år gammal Husqvarna av standardmodell, det duger utmärkt, trendiga elektroniska modeller med massor av sömmar är inte allts nödvändigt. Har den någon söm för elastiskt material kan det dock vara användbart ibland. Bra att ha hemma är också tråd i de vanligaste färgerna och lite olika tygbitar att lappa med, lämpligtvis från kasserade kläder.

Idag fick jag anledning att byta blixtlås på min vinterjacka, den är i gott skick och kommer hålla länge än så att laga den var självklart. I princip alla familjens jackor överlever minst två blixtlås. Att köpa blixtlås på stan kan vara dyrt, jag köper mina på en av sommarens störe marknader där det alltid finns en knalle som säljer billiga sybehör. Annars finns Stoff & Stil och Jonic-Textil som har bra priser.

Här kommer en instruktion i att byta blixtlås för er som inte har vågat pröva. Egentligen är det så lätt som att titta hur det var gjort innan och göra likadant. Just blixtlås brukar vara sydda med många sömmar, det är inte nödvändigt att göra. Det brukar vara blixtlåset själv som är svagaste punkten, inte sömmen.

Börja med att sprätta bort det gamla blixtlåset. Det kan som sagt vara flera sömmar så det tar lite tid men är inte svårt. Var försiktig så det inte blir några hål i tyget. För den otålige kan det bara bra att veta att det här momentet går att göra samtidigt som man lyssnar på musik eller en talbok, eller slötittar på TV.

 

Nu är den gamla borta.

Den nya ska sys dit med två sömmar, först syr man fast den mot insidan, sedan mot utsidan. Det går att ta allt på en gång i en söm men risken är att det glider på insidan när man syr och då antingen missar sömmen tyget eller så kommer tyget för nära blixtlåset. Så nåla först dit den nya mot insidan på jackan. Kolla så att den kommer på rätt höjd i nerkanten på jackan, jämför med andra sidan som inte är sprättad ännu. Observera nu att jag bara nålat mot insidan på jackan, inte genom alltihop som det kanske ser ut som på bilden. I överkanten viker man in ändarna av blixtlåset, ovanför själva kedjans slut, in i sömmen så de inte syns. Kolla på den gamla sidan hur det är gjort.

 

Nu är det dags att sy. Vik undan de tyglager som inte ska vara med i sömmen. Bara blixtlåset och insidestyget ska vara med. Byt till en pressarfot som är ensidig och som är till för just blixtlås, ska finnas med som standard till alla maskiner. Var noga med att spänna tyget lagom mycket så att tyget inte "drar sig" så att andra änden på blixtlåset inte hamnar för högt eller för lågt. Även om tyget inte är elastiskt blir det olika resultat om man sträcker eller ej.

 

Nu är den ena sömmen klar. Vänd på jackan, det ser då ut så här:

Nåla nu yttertyget mot blixtlåset.

Sy den här sömmen också. Sträck lagom mycket så att tyget inte bubblar sig på slutet. Var noga med att sy ända ut i ändarna och fäst ordentligt (sy några stygn fram och tillbaka på samma ställe). Såhär blir det när det är klart. Nästan som nytt :)

Nu ska andra sidan göras på samma sätt. Kolla mot den just sydda sidan att blixtlåssidorna hamnar på samma höjd. Man kan lämpligen testa att dra upp blixtlåset när man nålat andra sidan och se att det stämmer i höjd innan man syr.

Nu är jobbet klart och resultatet ett plagg som gårt att använda ett bra tag till!

Om hår och schampo

Tidigare har jag skrivit om hygienprodukter i allmänhet, kan läsas här. Idag tänkte jag skriva om schampo och andra hårvårdsprodukter. De flesta tvättar håret ofta, med de schampon som finns att köpa i butiken. De innehåller ofta tensider som SLS som är kraftigt uttorkande för både hår och hårbotten och gör att vi sedan behöver använda balsam för att återställa fett- och fuktbalansen.  Hårbottnen stimuleras dessutom att bilda nytt fett när den blir för uttorkad, vilket ger ett fetare hår som man vill tvätta oftare. Hårstråna slits av kemikalierna, och balsamet som vi tror ska reparera håret lägger sig bara som en hinna över hårstrået och döljer skadorna. Lägg därtill alla kemikalier som vi häller ut med tvättvattnet.

På sidan No Poo kan man läsa mer om hur det här med håret fungerar och vad som händer när vi tvättar håret och hur man kan tvätta håret med alternativa snälla metoder utran en massa kemikalier. Där finns också en lista med schampon att köpa som inte innehåller SLS, och även snällare hårfärger. Vanliga hårfärger är ju en katastrof för både håret, huden och miljön. På sidan finns också recept på hur man gör bl a stylingprodukter.

Jag har valt att lära mig göra eget schampo, det är inte alls svårt. Ingredienserna köper jag på Crearome, de har också en del recept på sin hemsida. En annan bra sida är Shenet där det finns både recept och en uppslagsbok med olika ingredienser som kan förekomma i hygienprodukter.

Här nedan är ett grundrecept på schampo, med snälla ingredienser. Jag har bara med det som jag tycker verkligen behövs och struntat i resten som jag inte tycker är nödvändigt, t ex guarmjöl mot statisk elektricitet.

150 ml vatten eller te från någon ört t ex brännässla
1,25 ml xantangum (förtjockning)
4 ml olivåterfettning (PEG-fri !!)
60 ml sockertensid
(ev phenoxyglycerin för konservering, kan uteslutas om man förbrukar det skapligt fort)
några droppar eterisk olja för doft

Det här blir ett milt schampo, jag har märkt stor skillnad på håret när jag använder det jämfört med vanliga schampon. Håret blir inte alls lika uttorkat och sprött längre och jag märker också att jag inte behöver tvätta det lika ofta nu. Balsam använder jag inte alls.

Ibland använder jag lite torrschampo, också det hemgjort. Det är jätteenkelt: maizena blandat med lite rismjöl. Det ser ut och fungerar precis som det jag köpte tidigare men är ca 100 gånger billigare. Dessutom innehåller det ingenting konstigt.