Böcker och bokrea

Nu är det tid för årets bokrea. Förr i tiden köpte jag också böcker på bokrea men nu är det sällan det händer. Jag har upptäckt att jag egentligen inte har något behov av att köpa alla böcker jag läser, det går utmärkt att låna på biblioteket istället. Biblioteket, åtminstone här i stan,  är också väldigt bra på att köpa in böcker som man lägger inköpsförslag på, jag tror alla böcker jag föreslagit köpts in.

Jag läser ganska mycket, nu på vintern kan det bli flera böcker per vecka. Det mesta läser jag bara en gång men det finns en och annan bok som jag faktiskt vill ha i bokhyllan och som jag läser om efter några år och då har jag köpt dem. Också en del böcker som funkar mer som uppslagsböcker, t ex Handbok för köksträdgården av Lena Israelsson, den behövde jag verkligen och den fanns inte att hitta begagnad så det fick bli nyinköp.

En del böcker går annars bra att hitta begagnat, jag brukar kolla Tradera, Blocket eller Bokbörsen om det är något jag söker. Just nu letar jag efter Lars Myttings bok Ved som jag lånade i julas, både lärorik och underhållande för vedeldare som oss. Jag har dock tid att vänta tills den dyker upp begagnad, kan tänka mig att många fick den i julklapp, läser och tröttnar och lägger ut den till försäljning.

Bokrean och reklamen inför den använder jag ibland som inspiration för att hitta något nytt att läsa. Sen går jag istället och lånar de böckerna på biblioteket.

Bokbytardagar arrangeras på en del ställen, det är ett bra sätt att byta utlästa böcker mot några andra. Vårt bibliotek har ett bokbytarbord innanför dörren: lämna en bok och ta en annan. Bra!

Sen är kanske inte böcker det värsta att konsumera ur miljösynpunkt men det skadar aldrig att tänka till lite där också.

Matslöseri

Idag har jag råkat ut för matslöseri två gånger samma förmiddag. Första händelsen var när en kollega köpte en macka på ett närbeläget café och först blev erbjuden en någon dag gammal macka som hon tackade nej till att köpa. Då slängde personalen den och ett antal andra fullt ätbara mackor!! Det här är säkert vanligt, inget som hände bara just den här dagen. Det resulterade i att jag nu skrivit ett mail till caféet och frågat varför de gjorde så, och även gett förslag på några bättre lösningar, nämligen:

• Ställ dem i personalens fikarum, att ta gratis
• Ställ dem i fikarum eller lunchrum hos den  kommunala arbetsplatsen som är i samma lokaler som cafeét.
• Skänk dem till Stadsmissionen eller liknande organisation som bedriver soppkök eller liknande för behövande.
• Skänk dem till skolan intill.
• Sälj gammal mat till nedsatt pris  t ex en dag gammalt=halva priset, 2 dagar=1/4 av priset, 3 dagar = gratis.

Det ska bli spännande att se om de svarar och vad för svar jag i så fall får. Ofta gör folk saker av gammal vana utan att tänka efter hur man kan göra istället.

En stund senare kommer veckans nya fruktkorg till arbetsplatsen. Vad händer då med det som låg i förra veckans korg? Jo det hälls urskiljningslöst i soppåsen! 2 bananer och en kiwi var i ett sådant skick att de hörde hemma där men resten var i fullt ätbart skick så de tog jag hand om. Lösningen på det här kunde väl vara att man på fredagen säger att frukten som är kvar är gratis att ta, även att ta med hem. Så blir den uppäten istället för kastad och ingen förlorar något på det, den skulle ju ändå inte sålts.

I mataffärer affärer kan man åtminstone ibland se varor med kort datum säljas till nedsatt pris, det är bra.  Det finns också vissa butiker som har börjat laga lunchlådor på mat som blivit över, mycket bra! Dock är jag övertygad om att det skulle gå att utveckla mycket mer. Målet måste ju vara att inget slängs alls.

Sen kan man ju tänka att det inte spelar någon roll om lilla jag pratar med ett ställe som slänger mat, att det inte gör någon skillnad egentligen. Men tänk om alla vi vanliga gräsrötter vågade reagera och säga till när vi ser sådant, och gärna komma med bra förslag hur man kan göra istället, då gör det skillnad.

Om bilar och bränslen

Det här med bilar och miljön är ju ett problem och om det ser ut idag i samhället är det absolut inte hållbart. Just bilkörningen är det område där jag har svårast att ställa om, bor man på landet och vill  komma någonstans är det det absolut smidigaste alternativet, ibland faktiskt det enda. Det jag alltid gör är att försöka samordna ärenden och aktiviteter så mycket det bara går, t ex jobba, träna och veckohandla i samma bilresa. Det inträffar i princip aldrig att jag åker till stan bara för att köpa något eller träna, det får bli när jag ändå måste dit av annan anledning. Sen försöker mannen och jag samordna arbetstiderna så att vi kan samåka åtminstone en, förhoppningsvis två dagar per vecka. Under sommarhalvåret cyklar vi en hel del, jag kommer att skriva mer om det längre fram i vår.

En sak vi har gjort är att vi anpassar biltstorlek efter familjens behov. Vi har under året sålt en större bil och köpt en lite mindre, dumt att köra omkring med en alldeles onödigt stor bil när det inte behövs.

Bränsle och bränlseförbrukning har varit ett av de viktigaste punkterna när vi valde bilmodell. El eller biogas vore det bästa, etanol är jag mer tveksam till, i alla fall om den görs på sådant som odlas där det kunde odlats mat. Metanol är på gång, se Värmlandstmetanol , ett bättre alternativ tycker jag. Bilar borde helt och hållet drivas med bränslen som tillverkas av sådant som blir över i andra processer.

Sen är det ju så för oss som många andra att vi inte köper nya bilar utan får leta bland de kanske 5-8 år gamla modellerna och då faller de allra nyaste teknikerna bort. Det gör också att driftsäkerhet och kvalitet på själva bilen är en viktig punkt också och det är ju bra för miljön med saker som håller länge. Biogasalternativet gick bort den här gången eftersom vi inte hittade någon vettig modell bland de lite äldre bilarna.Valet föll på en snål diesel, mycket för att det finns dieselbränslen med stor inblandning av förnybar diesel i olika former och den inblandningen ökar hela tiden, till skillnad mot bensin som ser i princip likadan ut hela tiden. Vi tankar oftast Evolution diesel på Preem, just nu görs den till 30% av restptodukter från skogen och släpper ut ca 27% mindre koldioxid än standarddiesel. Mer om det går att läsa här. OKQ8 säljer DieselBio+ som är till 27% gjord på förnybara råvaror, läs mer här. Dessa bränslen förbättras hela tiden, bara på minre än ett år har Preem Evolution diesel förbättrats 2 gånger.

Det jag helst skulle vilja ha är en laddhybrid som går minst 10 mil på en laddning, och har biogas som alternativbränsle. Då skulle arbetsresorna täckas in av el, bara semesterresor och liknande skulle gå på biogas. Det finns ingen sådan modell ännu tyvärr. Egentligen borde det vara krav på att alla nya bilar som tillverkas från och med nu ska vara laddhybrider och att de förutom det kan gå på ett förnybart bränsle. Tekniken finns, det är bara viljan och modet som saknas.

Mer grönsaker

Jag jobbar hårt på att öka mängden grönsaker i vår mat och  har kommit i alla fall en bit på vägen från sallad, tomat, och gurka. Det gäller att tänka säsongsanpassat, tomater är nyttigt och bra under sommarhalvåret men det är ju bra att byta ut dem mot något annat nu på vintern. Kål och rotfrukter är bra att välja så här års. Förr tyckte jag inte om morötter alls, men sen jag kom på att man kan piffa upp dem med lite dressing är det faktiskt riktigt gott. Jag brukar grovriva dem, sen hälla på en blandning av rapsolja, vatten och pressad citron, kryddat med örtsalt och koriander.

Klyftpotatis i ugnen blandar jag ofta med bitar av kålrot och iband andra rotfrukter.

Något annat jag ofta gör nu på vintern är en blandning av strimlad rödkål och apelsin skuren i bitar. Det blir gott och saftigt utan dressing.

En ganska mättande sallad som också duger som mellanmål är denna:

Den består av avocado, kikärter, isbergsallad och dressing av olja, citron, salt, svartpeppar och koriander (koriander har blivit lite av min standardkrydda på sallader). Jag använder inte kikärter från konservburk utan torkade som jag blötlägger över natten och sedan kokar. Jag brukar ta en hel påse åt gången och frysa in dem färdigkokta, då kan man ta fram lite då och då när man behöver.

Köpstopp och medveten konsumtion

Vi har aldrig bestämt oss för köpstopp och drastiskt minskat konsumtionen under en längre period. Istället har vi långsamt  glidit in i ett permanent nästan-köpstopps-läge, nästan utan att tänka på det, under tiden vi har blivit mer och mer medvetna om att vi lever över jordens tillgångar. Det viktiga är ju var man hamnar (att man minskar sin konsumtion), antingen genom ett uttalat köpstoppsår eller mer långsamt som vi gjorde. Jag läste "Köp inte den här boken" av Ann-Christin Gramming för ett par år sedan, den var mycket inspirerande och påverkade mig absolut till att konsumera mindre. Jag har fortsatt följa Köpstoppsbloggen efter det, det är ofta intressant läsning.

Följande lilla checklista för hållbar shopping har jag hittat på nätet, den hänger på vårt kylskåp och har gjort ett bra tag.

Checklista för hållbar shopping

• Behöver jag den vara jag håller i handen?
• På vilket sätt kommer varan att öka min livskvalitet?
• Hur många liknande varor äger jag redan?
• Hur mycket och hur länge kommer jag att använda varan?
• Finns det risk att varan blir ett felköp som bara tar upp plats?
• Har jag en liknande vara hemma som jag istället kan använda?
• Kan jag få tag på varan utan att köpa en ny, t ex låna, hyra eller köpa begagnat?
• Motsvarar varan helt mina önskemål?
• Hur ska jag göra mig av med varan när jag använt den färdigt?
• Hur påverkar varan miljön? Går den att återanvända?
• Hur är varan tillverkad? Kan jag stödja produktionsförhållandena?

Det är faktiskt såhär jag (och mannen) alltid tänker om vi (tror att vi) behöver någon pryl, numera helt automatiskt. Förstahandsvalet är att kolla på Blocket eller Tradera, kanske ta en tur till Myrorna eller Hjärta till Hjärta, lite beroende på vad vi söker. Att handla nytt kommer lång ner på listan. Om vi handlar något nytt satsar vi på kvalitet som ska kunna hålla länge, och köper inga modeprylar som är designade för att kännas hopplöst omoderna på kort tid.

En annan sak är att jag numera försöker hålla på "en sak in - en sak ut". Dvs det är ok att ersätta något som går sönder som verkligen behövs, men inte ok att öka på antalet prylar hemma. Det gäller även kläder, där försöker jag till och med minska ner på antalet plagg och tänka efter på hur mycket jag verkligen behöver ha.

En positiv effekt av att begränska sin konsumtion är att få betydligt mer pengar över än tidigare, en ganska intressant känsla. Hos oss har överskottet gått till bl a solceller på taket och större andel ekologisk mat.

Havre och korn - alternativ till ris

För några år sedan var ris något vår familj åt nästan varje dag. Det är inte speciellt klimatsmart, riset har färdats lång väg innan det kommer till oss och det går åt mycket vatten för att odla det. Numera har vi bytt ut riset mot det som ibland brukar kallas "svenskt ris" och äter bara ris någon gång ibland. När vi väl äter ris köper vi ekologiskt. Det vi äter istället är framförallt mathavre och matkorn, tyvärr har jag inte hittat dem i ekologisk variant.

De är lika enkla och snabba som ris att tillaga, kokar på ca 15 min. Man kan också koka hela korn av något sädesslag, sådant som står i bakhyllorna i butiken. Då finns ekologiskt, t ex Saltå Kvarns sortiment. Det man får räkna med då är betydligt längre koktider, se tabell här. Men om man jämför med koktiden för råris så är den ungefär som för hel havre och det kan man ju stå ut med.

Mathavre och matkorn är gott! Mer smak än ris, och de två har lite olika smaker så det är kul att variera. Det finns även matvete men det brukar jag inte köpa. Korn och havre innehåller vattenlösliga fibrer, som är nyttigare än fibrerna i vete och råg, därför väljer jag gärna havre och korn både att äta och när jag bakar bröd. Vi äter massor med bröd så då kan det kännas bra med ett sådant val. Sen innehåller de mycket annat nyttigt också som man kan läsa om på Saltå kvarns blogg, t ex ett inlägg om havre som jag läste igår.

Rena tänder med bättre samvete

Jag har rensat ordentligt i badrumsskåpet senaste året. Nu finns bara några få produkter kvar, det mesta hemmagjort (mer om det en annan dag). En av de få saker vi fortfarande köper är tandkräm. Det är tyvärr ganska glest med miljömärkta alternativ i butikshyllorna, en längre period nu har jag bara sett till ett enda i vanliga butikskedjor:

Den här finns på både Coop Forum och Ica Maxi där vi oftast handlar och den är Svanenmärkt. Tidiagre hade Acta också en Svanenmärkt tandkräm men den försvann, rykten går om att den ska komma tillbaka nu i år.

Icke- miljömärkt tandkräm innehåller ofta SLS (även kallat Sodium Lauryl Sulfate,  Sodium Laureth Sulfate, Natriumlayrylsulfat).  Det är en tensid som har som uppgift att löddra och tvätta rent men den kan också irritera slemhinnan i munnen och orsaka blåsor (afte). Anledningen att den används så mycket är att den är billig. Svanenmärkta tandkrämer innehåller istället mildare tensider.

Ett annat otrevligt ämne som också kan finnas i icke-svanenmärkt tandkräm är triclosan. Trciclosan är bakteriedödande och sprids i naturen, har hittats i bla fiskar och bröstmjölk.

Man kan tycka att det inte spelar så stor roll för miljön vilken tandkräm man väljer men vi i Sverige förbrukar ungefår 3 miljoner liter tandkräm per år. Om alla valde en miljömärkt tandkräm skulle det absolut göra skillnad. Så kolla i butiken nästa gång om det finns ett miljömärkt alternativ. Om inte, så be dem ta hem. Ju fler som frågar efter det, desto vanligare kommer det att bli i butikerna och förhoppningsvis försvinner de andra sorterna helt.