O-ekologisk mat

Naturskyddsföreningen har kört igång en kampanj om o-ekologisk mat. Den kommer att hålla på större delen av året och särskilt uppmärksammas under Miljövänliga veckan som infaller vecka 40. Kampanjsidan finns här och innehåller intressant läsning om problemen som konventionell matproduktion för med sig för oss som äter den, de som producerar den, djuren, biologiska mångfalden m m. Där finns också tips på vad man själv kan göra, små steg som alla kan lyckas med och som gör skillnad. Lättläst och lärorikt.

Naturskyddsföreningen har också gett ut en läsvärd rapport,  "100 % ekologiskt" , som går att ladda hem här. Rapporten handlar om hur man kan ställa om till ett hållbart jordbruk som baserar sig mer på biologisk mångfald och ekosystemtjänster och mindre på monokulturer och fossila bränslen. Mer mat behöver också produceras lokalt hos dem som idag har ont om mat.

Bara 4 procent av maten vi äter i Sverige är ekologisk. Det är lite konstigt med tanke på hur bra sortimentet av ekologisk mat faktiskt har bivit. Samtidigt märks att intresset är lågt, flera ekologiska produkter jag brukar handla har försvunnit pga för dålig efterfrågan.

Ekologisk mat är oftast dyrare än konventionell. Kanske kan man dra in på någon annan konsumtion och låta maten ta en lite större del av pengarna. Kanske kan man gå över till mer vegetariskt, grönsaker är billigare än kött. De som har möjlighet att odla själv kanske kan dryga ut med egenodlade grönsaker på sommaren. Kanske kan man köpa lite mindre av det "onödiga" som lätt hamnar i kundvagnen (godis, läsk, chips och sånt).

Ju mer jag lär mig om konventionell matproduktion, desto mer pengar är jag beredd att lägga på ekologisk mat. Därför tycker jag kampanjer som den här är så bra. Utan kunskap fortsätter man ofta som förut, man behöver väckas, lära sig och börja tänka om. När man väl börjat ställa om fortsätter det, idag skulle jag t ex inte köpa konventionella bananer eller potatis, hellre köper jag något annat om de ekologiska är slut.

Vart tog Yoggi Fri vägen?

När jag köper yoghurt köper jag alltid Yoggi Fri men den här veckan blev det inte så, hyllan där den brukar stå var tom. Jag frågade personalen varför den inte fanns längre och fick svaret att den utgått. Efter ytterligare frågor till tre olika personer framgick att det var Arla som slutat tillverka den, varför visste de inte.

Väl hemma skickar jag ett mail till Arla och dagen efter får jag följande svar:

"Tack för ditt mejl.

produktionen  av Yoggi Fri upphörde vecka 19- 2013 och vi kommer just nu inte att lansera någon likvärdig,  fruktyoghurt.

Det som ofta styr vilka produkter vi väljer att ha kvar i vårt sortiment är efterfrågan. Så även i detta fall, det är för få kunder/konsumenter som väljer att köpa aktuella produkter. "

För att jämföra Yoggi Fri med Arlas originalyoghurt kan man titta på innehållsförteckningarna:

Ingredienser Yoggi Fri:
Mjölk, mango 12%, socker 6%, mjölkprotein, yoghurtkultur.

Ingredienser Yoggi Orginal:
Mjölk, bär 8% (jordgubbar 7 %, smultron 1 %), socker 8 %, mjölkprotein, majsstärkelse, naturlig arom, yoghurtkultur.

Betydligt mindre bär, mer socker, arom för att det är för lite bär för att ge tillräcklig smak. Majsstärkelse antagligen som förtjockning.

I september 2010, när Yoggi Fri lanserades, kan man läsa följande på Arlas hemsida:

"Debatten kring tillsatser är intensiv i Sverige. Tre av fyra konsumenter efterfrågar renare och mer naturliga produkter*). Yoggi Fri är den första fruktyoghurten i Sverige som är helt utan tillsatser, bara yoghurt, frukt och socker."

Om tre av fyra personer vill ha yoghurt utan tillsatser, varför köper då inte tre av fyra personer den yoghurten i affären kan man fråga sig. Prisskillanden vet jag faktiskt inget om, om man som vi gör av med ett par liter per vecka kan det ju inte skilja mer än någon tia totalt, inget som påverkar budgeten. Det är lätt att prata men tydligen svårare att gå från ord till handling. Hur ska världen kunna bli bättre om vi inte hjälps åt att stödja "rätt" produkter?

Jag blev mycket besviken, det är inte första gången bra (ekologiska eller mer nyttiga) produkter försvinner, jag skrev lite om ekologiska produkter som försvinner ur ICAs sortiment i ett tidigare inlägg här.  Sen kan jag tycka att Arla m fl också ett ansvar att tillverka bra produkter, det måste få finnas en del produkter som inte är storsäljare också.

Traderafynd

Man kan verkligen göra begagnatfynd!

Med dagens post kom följande saker som vi köpt på Tradera:




Skor till mig...



...och två tröjor till sonen

 

Jag behövde ett par nya skor, mina gamla vårskor av sneakerstyp börjar bli så gamla att sulan är alldeles hård, och därmed också farligt hal på tex butiksgolv och blöta stenar. Sulan håller dessutom på att lossna från själva skon så det är definitivt dags för nya skor. Jag har fastnat för Ecco, de håller riktigt länge och är jättesköna, prisvärda med andra ord. Jag har tidigare köpt eccosandaler och ett par eccoskor med goretex som passar bra på hösten, tidig vår och regniga dagar, men de är svarta och känns inte så kul på sommaren. Båda paren köpte jag på Tradera, de var så gott som nyskick och gick billigt, ungefär en fjärdedel av nypris. De jag fick hem idag är tunnare, nät på ovandelen. Även dessa var så gott som nyskick. Just skor tror jag är bra att köpa i mycket gott skick så att de inte är alltför ingångna för en annan fot.

Sonen ville ha tjocktröjor och letade fram ett par fina som vi fick för en billig peng.

Man behöver faktiskt sällan köpa nya kläder och skor när det finns ett så stort utbud av begagnat. Folk verkar sälja kläder väldigt fort, innan de är slitna alls. En del kan såklart vara felköp men mycket är nog bara att man tröttnat på plaggen. Jag tycker att kläder och skor ska användas tills de är utslitna, allt annat är faktiskt helt fel ur resurs- och miljösynpunkt. Tröttnar man själv på ett plagg ska någon annan kunna ta över och använda samma plagg. Se också vad jag skrev tidigare i år om klädkonsumtion här. Man behöver inte vara rädd för felköp heller, det är bara att sälja igen om det inte passar.

Något som är intressant är att även sonen numera letar kläder på Tradera. Han har annars inte alls tagit till sig vår omställda livsstil i övrigt, tycker bara vi är knäppa i största allmänhet. Då är det extra kul att se att han tar till sig något av det i alla fall och faktiskt blir nöjd med resultatet. Sen är det nog mest av ekonomiska skäl just nu men han kommer ju in i vanan att köpa begagnat och det är bra!

Köpvånda

Idag har vi varit och köpt nya trädgårdsmöbler, ett bord med åtta stolar med dynor till. Nya dessutom, inte begagnade. Det är vardagsmat för de flesta, att åka ur till stans externa köpcentrum med bilen och shoppa loss. För oss har det varit en lång process, flera år, och absolut inte utan samvete! Vi är ju inte vana vid att konsumera sådant som inte är nödvändigt.

Bakgrunden är den att vi har en ganska liten uteplats under tak där vi har haft ett bord med soffa och stolar. De möblerna köpte vi begagnade när vi byggde uteplatsen, gissningsvis runt 15 år sedan. De är som möblerna var då, stora och klumpiga, och rymmer bara familjen och knappt det nu när barnen är stora och inte kan klämma in sig allihop i soffan. Numera finns ju fina grupper med bekväma stolar som inte tar så stor plats. Vi har ändå låtit bli att byta ut möblerna fram tills nu, det har ju fungerat med de gamla och vi vill inte köpa saker i onödan.

Nu i år blev det ändå så att vi valde att göra slag i saken och skaffa något bättre. Vi sitter ofta på uteplatsen, sommartid äter vi i princip alla måltider där. Det vi köper kommer att räcka för oss livet ut och de gamla ska vi ställa i en släktstuga som saknar utemöbler. Kraven vi ställde på de nya möblerna var att de ska ta liten plats, bordet ska ha klaffar eller iläggsskiva för att passa både oss själva när barnen flyttat hemifrån och för så mycket folk som möjligt när vi får besök. Jag vill också att stolarna ska vara bekväma nog att sitta och slappa och läsa i.

Även denna gång följde vi den lilla checklistan för hållbar konsumtion som jag skrev om här. Vi gick igenom begagnatmarknaden, den här gången tyvärr utan resultat. Vi brukar annars så gott som alltid hitta det vi söker begagnat. Nu blev det istället ett nyköp. Jag har våndats och vacklat flera dagar över beslutet att köpa nytt, är det verkligen nödvändigt, ska vi vänta, o s v. Nu är det i alla fall gjort och även om samvetet fortfarande gnager lite blev det jättebra.

 

En sådan här grupp blev det

 

Självklart blev det möbler i FSC-märkt trä. I en FSC-märkt skog avverkas inte fler träd än som ersätts med naturlig återväxt. Logotypen är en garanti för att skogens djur och växter skyddas. Det är även en garanti för att de som arbetar i en FSC-skog får utbildning, säkerhetsutrustning och avtalsenlig lön. Mer kan läsas på FSC:s hemsida här.

Det som ändå känns riktigt bra med det hela är att både jag och mannen faktiskt har lyckats bygga upp ett motstånd mot onödig konsumtion. Det tar emot och vi måste tänka länge, för och emot, innan vi gör ett inköp. Det naturliga läget för oss är att inte köpa saker.

Mer kretslopp - och en av de bästa prylar jag köpt

Vi har en stor tomt med en hel del träd och buskage och ska man hålla dem i någorlunda schack blir det mycket grenar att klippa av varje år. Förr åkte vi några vändor med släpvagn till byns majbrasa men senaste åren återvinner vi allt på tomten. Det är möjligt tack vare denna förträffliga pryl:

En hög med grenar (en liten hög den här gången)....

...förvandlas med väldigt liten ansträngning till en hög med flis.

Fliset använder jag som täckning under bärbsukar eller häller i komposten där det blir jättefin jordförbättring. Jag har ibland hällt det på mark som ska bli grönsaksland, som täckning, ibland tillsammans med halm, för att gräs och ogräs ska dö. Det man bör tänka på om man häller det på jord där det växer någon gröda just nu är att det tar en del näring att bryta ner så man får gödsla lite extra i så fall. I komposten förmultnar det tillsammans med allt annat och ger en bra struktur.

Maskinen tar grenar upp till en tjocklek ungefär lika med den som man klarar att klippa för hand med en vanlig större sekatör (den långa varianten) eller grensax. det är praktiskt. Grövre grenar än så gör vi ved av så inget går till spillo. Är grenarna alltför yviga får man försöka dela på dem, det kan fastna i maskinen om det är för mycket smågrenar och löv som kommer ner i maskinen på en gång. Men man lär sig ganska snart vad den klarar.

Jag är inte mycket för att köpa en massa prylar men den här grenkvarnen är jag riktigt nöjd med. Den ger gratis jordförbättring som jag så väl behöver, vi har lerjord här. Sen slipper vi åka iväg med grenar varje år, det är också en miljövinst. Maskinen verkar gå bra år efter år utan service eller reparationer, det är nog en ganska enkel och robust konstruktion. Självklart köpte jag den begagnad och jag tror det finns massor av sådana stående i garage lite här och var. Det är nog ganska lätt att få tag i en, t ex genom en köpesannons i lokaltidningen eller att leta på Blocket.

Ställen för bin och humlor - en rapport

På begäran kommer här en rapport från mitt skapande av platser för bin och humlor på vår tomt. Jag skrev om bin i ett tidigare inlägg, kan läsas här.

Jag håller på och planterar tallar och granar på tomten (läs mer här). Granar planterade jag bakom ett uthus på en ganska skräpig yta där det bland annat låg två gamla stubbar från någon gång då vi tog ner träd och grävde upp stubbarna. Då kom jag på att de vore perfekta att använda. Jag borrrade ett antal hål i dem, 10-13 mm tjocka fick det bli, det var de tjockaste borr vi hade. Hålen är så djupa som längden på ett normalt borr.

Sedan la jag stubbarna i en dunge med klarbärsträd. När de blommar finns gott om bin och humlor där och dessutom är det nära grönsaksland och bärbuskar.

Under lekstugan la jag en boll med torrt gräs och mossa. Jag vet att det brukar vara en del humlor där på somrarna så det är värt ett försök.

 Så nu återstår att se vad som händer framöver!

Tallplantor

Jag har varit på en plantskola och köpt plantor av tall och gran, 40 st Emmabodagranar och 132 st tallar (det hade nog räckt med tre lådor istället för 4 upptäckte jag när jag kom hem).

Vi har en tomt på drygt 4000 kvm, med lite varierad miljö. Odlingar, klippt gräsmatta, ett berg, buskage, träd. I ett hörn, där barnen hade en liten fotbollsplan när de var yngre, tröttnade vi på att det var bara ogräs så vi planterade ett antal tallar. Jag minns inte riktigt hur många år sen det var, runt 6-7 kanske. De tallarna är ganska stora nu och det börjar bli en liten skog.

Nu tänker jag utöka den skogen med fler tallar och en och annan gran, en yta som blir ungefär 4 gånger större. Förutom ogräset är det en del av ett stort buskage som vi tagit ner. Jag vet av erfarenhet att många av tallarna (kanske upp till hälften) inte kommer att klara sig. Djur äter upp dem, gräset kväver dem, de blir nertrampade, så de nyta planorna hamnar ganska tätt. Planen är att det så småningom ska bli en skog med träd av olika storlekar blandat, vi ska ta ner några av de större då och då och förhoppningsvis ersätts de på naturlig väg av småträd.

Vi gör av med  7-10 kubikmeter ved per år för uppvärmning (kakelugn) så de träd vi tar ner kommer till nytta. Det är en av grundtankarna med att ha en skog, vi behöver ved och vi har lite mark att använda, då gör vi det. Marken ligger för skuggigt för att passa som grönsaksodling. En fördel med träden är att de blidar ett skydd mot väder och vind från norr för grönsakslanden. Sen är det ju mysigt med en liten skog också. Kanske kan vi får blåbär att trivas framöver när träden blivit lite större.

Granarna, av sorten Emmabodagran, ska bli en liten julgransodling. Vi har en annan del av tomten, bakom en byggnad, som inte används alls idag. Där tänkte vi planera granar ganska tätt. Tanken med dem är att få julgranar så de ska inte bli så stora, det får de inte heller plats till där. Kan de också föryngra sig själva är det ett plus, annars får vi sätta några nya då och då.

Jag försöker tänka kretskopp när jag jobbar med tomten. Jag vill ha många olika miljöer som ger och tar från varandra: skog, odlingar, kompost, blomsteräng, på sikt kanske också höns som ger mat och gödsel och äter en del matrester. Jag tar tillvara på gräsklipp, ogräs, grenar. Nertagna träd och buskar blir antingen ved eller flis till komposten. Mycket går runt inom tomten, det känns rätt.