Om ekologisk leverpastej igen

Jag skrev i ett tidigare inlägg om att jag saknade Scans ekologiska leverpastej i min butik, den har varit slut ett tag. Igår mailade jag till Scan och frågade varför och fick idag följande svar:

"Hej, jag vet att det är brist på råvara. Det är inte så många som föder upp ekologiska grisar. Jag vet dessvärre inte när den kommer att finnas i butik igen.

med vänlig hälsning
matforum"

Jag tycker det är tråkigt, jättetråkigt när ekologoska produkter försvinner ur sortimentet, oavsett varför de gör det. Om en butik slutar ta hem en vara kan man ligga på och fråga efter produkten så de märker att det finns en efterfrågan, men när det inte finns hos producenten är det värre. Möjligen kan man köpa svenskt ekologiskt griskött för att visa att det finns efterfrågan, och absolut inte köpa importerat griskött eller charkprodukter gjorda på sådant.

Ironiskt nog var det en insändare i vår dagstidning idag som handlade om just hur svårt det är att vara grisbonde i Sverige. Det är riktigt trist, vi har de bästa djurskyddslagarna i världen så vi borde producera vårt eget kött.

Mjölkens ursprung för mejerivaror

 

Då och då får jag för mig att kolla upp produkter som inte är ordentligt märkta med ursprungsland.  Den här gången var det mejeriprodukter. Det finns så mycket att välja på i hyllorna i affären och det är mycket av det som inte är tydligt märkt. Jag vill veta varifrån mjölken i produkterna kommer för att kunna välja svenskt, det gäller allt från vanlig mjölk, grädde, yoghurt till ost. Såklart har jag lusläst texten på förpackningarna men oftast står det bara var produkten är tillverkad och det säger inget om varifrån mjölken kommer. Att fråga i affären har jag testat men antingen vet de inte eller ger de felaktiga svar. Jag har också varit inne på företagens hemsidor men sällan eller till och med aldrig hittat info om ursprungsland. Dåligt tycker jag ! Jag menar, hur svårt kan det vara att skriva ut det på förpackningarna? De skulle i alla fall slippa svara på frågor via mail och telefon på det sättet.

För att få svar har jag mailat eller ringt kundtjänsten på de olika företagen och gett exempel på produkter jag vill ha information om. Här är en lista över det jag fått fram den här gången:

• Skånemejerier använder bara svensk mjölk i sina produkter. Mjölken tas från Skåne, Småland och Blekinge.
• Norrmejerier använder bara svensk mjölk i sina produkter. Mjölken tas från Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland.
• ICA mellangrädde tillverkas av Skånemejerier av svensk mjölk, se ovan.
• ICA matlagningsgrädde 2,5 dl tillverkas av Skånemejerier av svensk mjölk, se ovan.
• ICA matlagningsgrädde 5 dl tillverkas av Arla av svensk mjölk.
• ICA fruktyoghurt alla smaker och förpackningar tillverkas av Skånemejerier av svensk mjölk.
• ICA Kesella, båda fetthalterna, tillverkas av Arla av svensk mjölk.
• ICA vispgrädde tillverkas av NÖM AG och är av österrikiskt ursprung.
• ICA creme fraiche, båda fetthalterna, tillverkas av Arla av mjölk från Sverige, Danmark, Österrike och Tyskland.
• Wernerssons ostar köps in från olika länder (inklusive Sverige) och märks med deras eget namn. Det går inte att se på osten varifrån mjölken (eller osten) kommer.
• Östgötaost köper in ost från olika länder (inklusive Sverige) och märks med deras eget namn. Ganska många är från Sverige. En del av dem är märkta "Svensk hårdost" och då ska det vara svensk mjölk. Någon gång efter nyår ska de enligt vad de sa börja märka osten med mjölkens ursprungsland.
• Arlas produkter märkta med ArlaKo är garanterat gjorda på svensk mjölk.
• Coop Änglamarks mjölk är svensk. Den kommer från Uppland och Dalarna, tas om hand i Grådö mejeri i Hedemora.
• Arla-produkter tillverkade i Linköping är gjorda på svensk mjölk.

Man kan se att det inte är så lätt att vara medveten konsument. För ICAs produkter får man fråga deras kundtjänst för varenda produkt man är intresserad av. Inte speciellt praktiskt. Jag skulle vilja uppmana alla som vill vara medvetna konsumenter att ringa och maila till kundtjänst för de aktuella företagen och ställa frågor om massor av produkter. Till slut inser de kanske att vi konsumenter vill ha informationen direkt på förpackningen.

Energibars

Det här inlägget har ingen direkt miljökoppling men jag är ju också intresserad av att äta mat lagad från grunden på bra råvaror och här passar det in att skriva om energibars. Jag tränar mycket och tycker att energibars är bra, både före och efter träningspassen. Det är också praktiskt på utflykten, skidturen, vandringen eller vid andra tillfällen då man snabbt behöver lite extra energi.

Att köpa har jag aldrig ens funderat på, de är ganska dyra och innehåller ofta väldigt mycket konstiga och industriellt processade ingredienser. Här är några exempel på innehållsförteckningar:

"Ingredienser: Mjölkprotein, glukossirap, överdrag (socker, fullhärdad vegetabilisk palmkärnolja, skummjölkpulver, inulin, yoghurtpulver, emulgeringsmedel (sojalecitin, sorbitantristearat)), krisp (rismjöl, vassle från mjölk, emulgeringsmedel sojalecitin), fruktossirap, kokos- och palmkärnolja, färgämnen (rödbetsextrakt, betakaroten)."

"Ingredients: Havreflingor(19,7%), russin, glukossirap, invert socker sirap, kornstärkelse(Vitargo 9%), riskrisp (8,8%) [rismjöl, vetegluten, vetemalt, socker, dextros,salt], karamellbitar (6,6%) [glukossirap, socker, fuktgivare (glycerol), vetefiber, skummjölkspulver, äppelpuré-koncentrat, vegetabiliskt fett, konsistensgivare (pektin), aromer, surhetsreglerande medel (mjölksyra), risextrakt.], socker, hydrolyserat vetegluten(glutaminpeptid), vegetabiliskt fett, kreatinmonohydrate, aromer, emulgeringsmedel (sojalecitin), salt, koffein(0,13%)."

Inget jag skulle välja att stoppa i mig.

Att göra egna energibars är lätt och man kan göra många på en gång och frysa in och sen ta upp när man behöver. Det finns massor med recept på nätet man kan experimentera med. Här är ett recept jag har skapat utifrån ett recept i en tidning. Receptet går enkelt att variera beroende på vad man har hemma för stunden. Jag använder såklart bara ekologiska ingredienser.

1 dl kokosflingor
1 dl solroskärnor
2 dl havregryn
1 dl hasselnötskärnor eller sötmandel eller blandat
1 dl russin eller torkade äpplen eller blandat
2 ägg, endast vitorna

Mixa alla ingredienser i en matberedare.
Forma massan till långa "korvar" på en plåt med bakplåtspapper. Korvarna ska vara i lagom bar-tjocklek.
Skär sedan "korvarna" i lagom långa bitar.
Baka i ugn 175 grader ca 15 min.

Bättre kyckling

Jag har aldrig fallit i fällan att köpa utländsk kyckling, trots det låga priset. Svenskt känns bättre, svenska djur har det bättre medan de lever. Bättre. Inte bra.

Kyckling är något som har blivit mer och mer prisdumpat. Kycklingarna förds upp i stora anläggningar där de får leva tätt, 23 kycklingar per kvadratmeter är normalt i Sverige. En svensk konventionell kyckling får leva i 30 dagar, och det innebär förstås att de är extremt snabbväxande. Det ger i sin tur problem när benstommen inte hänger med i tillväxten och djuret får svårt att röra sig normalt och att orka hålla upp sin vikt. Mats-Eric Nilsson har skrivit om kyckling på sin sida Äkta Vara (här). En annan sida som handlar om kycklingar, Djurskyddet Sverige, finns här.

Ekologiska kycklingar lever minst 70 dagar innan slakt. De ska också få gå utomhus och de ska äta ekologiskt foder. Problemet för oss konsumenter är att det inte alltid är så lätt att få tag i ekologisk kyckling.

Jag har börjat köpa Bosarpskyckling, den enda ekologiska kycklingproducent som finns i Sverige vad jag vet. Den är kravmärkt och affärsidén är kycklingar som får leva enligt sina naturliga beteenden, och med så lite stress som möjligt. Den är dyr, ca 100 kr/kg för hel fryst kyckling, men det är det värt. Förutom att jag vet att kycklingarna haft det bra så smakar den mer än vanlig kyckling. I vår stad finns den både på Ica Maxi (fryst) och Coop Forum (färsk), och enligt hemsidan ska den finnas allmänt i ICA och Coop-butiker. Den säljs även under märket Änglamark, dock vet jag inte om Änglamark ekologisk kyckling alltid är just Bosarpskyckling. Mer om Bosarpskyckling kan läsas på deras hemsida här.

Så, för att göra ett bra kycklingval, köp ekologisk kyckling!

Val av matfett

I vår familj använder vi en hel del olja i matlagning och bakning. Det beror mycket på att vi sedan en tid tillbaka uteslutit margarin helt och istället använder antingen ekologisk Bregott eller olja (oftast rapsolja). Bregott använder vi på mackan och i t ex pajdegar där det fungerar dåligt att bara använda olja. Annars är det rapsolja som gäller.

Anledningen till att vi väljer bort margarin är vår strävan efter att äta så naturlig mat som möjligt, dvs så lite processad som möjligt, så få onaturliga och onödiga tillsatser som möjligt, mat gjord på få och naturliga råvaror av god kvalitet. Margarin är en hårt processad produkt där mindre trevliga ämnen används under processens gång. Läs detta, hämtat från Äkta Vara:

"Fett utvinns ur exempelvis rapsoljefröer med hjälp av extraktionsbensin.

• Fettet syrabehandlas med fosforsyra och sedan används lut för att få bort lecitin och fria fettsyror.
• Oljan bleks för att avlägsna den naturliga färgen. Lukt och lösningsmedelsrester tvättas bort, så kallad deodorisering.
• Om fettet ska härdas, d v s få en fastare form används vätgas och nickel.
• Om man använt palmolja nedkyls den och filtreras ibland tillsammans med lösningsmedel för att kunna dela upp i fraktioner med olika smältpunkt. "

Hela texten om margarin kan läsas här. 

Jag har fram tills nu inte funderat så mycket på skillnaden mellan kallpressad och varmpressad olja utan har till vardags köpt den billigaste (=varmpressad). Nu har jag läst på om tillverkningen och efter det tagit beslutet att gå över helt till kallpressad olja.

Kallpressad olja tillverkas genom att oljan pressas ut mekaniskt ur fröerna vid låg temperatur. Vitaminer och antioxidanter finns kvar oförändrade efter behandlingen. Varmpressad olja däremot tillverkas i en industriell process där hög temperatur och lösningsmedel används för att utvinna olja ur fröerna. De naturliga vitaminerna och antioxidanterna förstörs i processen och konstgjorda sådana får tillföras i efterhand.

Kallpressad olja är dyrare det är väl enda anledningen att välja bort den. Men det är ju så med både olja och annan mat att bra mat måste få kosta, det är ju egentligen så att den "dåliga" maten är för billig och vi har vant oss vid att mat ska vara så billig. Vi får lära oss att prioritera om. Med kunskaper om maten är det lätt att göra det tycker jag, jag vill verkligen välja vad jag äter. Hela tiden lär jag nytt och gör förändringar i mina vanor. Sen blir den nya nivån normalläget och jag ändrar utifrån det. Det kan nog bli riktigt bra till slut.

Om skillnaden på glass och glass

I helgen har det varit Östgötadagarna. Med det menas att ett antal ställen, framförallt på landsbygden, runt om i länet har haft öppet hus för besökare. Det kan t ex vara olika typer av lokal matproduktion eller hantverk som visas upp. Vi passade på att besöka en lokal glasstillverkare, Stafsäter Gårdsglass, och köpte varsin kulglass. Det var nog den godaste glass jag någonsin ätit! Jordgubbsglassen smakade just jordgubbar och inget annat. Inte socker, inte jordgubbssylt, inte kostgjort utan bara riktigt äkta jordgubb.

Glassen görs på mjölk från den egna gården och innehåller bara "äkta" ingredienser som en glass ska innehålla. Förutom att sälja glass i en egen gårdsbutik säljs den även till några caféer, krogar och butiker i Linköping med omnejd.

I  Östergötland finns som jag känner till ytterligare en producent av äkta glass, dessutom kravmärkt sådan, och det är Sänkdalens glass. Också denna glass är gjord på gårdens egna mjölk och grädde. Den finns att köpa in ett antal butiker runtom i landet, se här. Den här glassen händer att vi köper och den är också jättegod.

Efter att ha börjat äta riktig glass har jag slutat nästan helt att köpa "vanlig" glass (kulglass på stan, GB:s olika pinnar och strutar, 2-literslådor , ...) den är helt enkelt inte alls god längre. Smakerna känns konstgjorda, glassen är för söt och smakar bara sylt, konsistensen är läskig och isig. Jag tycker det känns bättre att äta glass mer sällan och istället kosta på sig riktig glass någon gång då och då. Sen vill jag också gynna de som tillverkar riktig glass såsom den ska tillverkas.

Jag har också köpt en glassmaskin, det var lätt att få tag i billigt begagnat, många har en som köptes in när det var populärt för några år sen och har sen bara ställt den i förrådet. Den fungerar ganska bra men man får experimentera lite med recept och man får göra små satser så att glassen lyckas bli tillräckligt frusen. Bästa receptet hittills är ett från boken Majas Klimatmat av Maja Söderberg. Jag vill av hänsyn till henne inte skriva det direkt här på bloggen men låna gärna boken på biblioteket och testa.

 

 

Till sist ett par länkar från Aftonbladet (här) och Äkta vara (här) som båda handlar om glass.

En bra energidryck

Jag och mannen är absolut inga storkonsumenter av energidrycker, tvärtom. Men någon gång om året, ofta i samband med sommarsemestern blir det dagar då vi kör längre sträckor med bil, kanske en bra bit in på natten. Då kommer problemet för oss kvällströtta: att hålla sig vaken. Kaffe tycker vi inte alls om någon av oss så det är inget alternativ. Energidrycker har vi köpt ibland men vi som normalt försöker hålla oss ifrån sådant med skumma ingredienser tycker inte att de är speciellt kul att dricka. Den här sommaren hade vi bättre tur och hittade en energidryck vi inte sett förut, en som var märkt med både Fairtrade och EU: s ekologiska märkning, nämligen White Tiger.

Ingredienserna är få och ingen av dem konstig på något sätt. Sympatiskt att alla smakämnen är naturliga. Den innehåller inte heller taurin som är vanligt i energidrycker. Innehållsförteckningen ser ut så här:

Ingredienser: kolsyrat vatten, rörsocker, surhetsreglerande medel (citronsyra), stabiliseringsmedel (Gummi Arabicum), aromämnen (äpple-extrakt, naturligt koffein, naturliga smakämnen), citronjuice.

Det enda man skulle kunna ifrågasätta är Gummi Arabicum. Det är inte KRAV-godkänt men är ett naturligt förtjockningsmedel, se här.

 

Jag vill inte på något sätt göra reklam för energidrycker i allmänhet, de är nog oftast helt onödiga, men om man behöver en skulle jag rekommendera den här. Det är bra att det kommer fram vettiga alternativ för olika produkter. Smaken är dessutom helt ok.

Om syltning och pektin

Nu har jag semester på hemmaplan och ägnar tid åt att ta vara på allt som finns i trädgården. För första året har vi fått så mycket hallon att det räckte till två syltkok.

 

 

Jag använder pektin i sylt, marmelad och gelé, har aldrig fått det att fungera utan. Pektin finns naturligt i många bär så det känns inte onaturligt för mig att använda det som tillsats. Jag vill dock ha KRAV-godkända ingredienser i det jag gör så jag har undersökt vad som gäller för pektin. Pektin finns både amiderat (kemiskt behandlat) och icke amiderat. Bara det icke-amiderade är KRAV-godkänt (läs här och här). Det var inte helt lätt att hitta något som säkert var icke-amiderat men jag lyckades till slut: Atair pulverpektin, kan köpas här. De säljer även flytande pektin.

 

 

 

I första koket gjorde jag misstaget att ta lika mycket socker som jag brukar och tänkte inte på att hallon är sötare än de bär som jag brukar göra sylt på, oftast krusbär, vinbär och rabarber. Jag tog 3,5 dl socker på ett kg bär och det blev en (enligt oss) för söt sylt, dock tycket barnen den var lagom söt. Andra omgången tog jag hälften så mycket, det blev en frisk och god sylt. Förmodligen delar inte alla vår smak för mindre söt sylt men jag kan verkligen rekommendera att prova att minska sockermängden. Eftersom jag har så lite socker i det ja gör häller jag i konserveringsmedel (natriumbensoat) i det jag vill kunna lagra under hela året.

 

Trött tröttare tröttast - på utländsk mjölk

Idag skulle mannen handla vispgrädde. I vanliga fall handlar oftast jag och jag har lärt mig den hårda vägen att man måste läsa all finstilt text på alla förpackningar man köper om man ska lyckas undvika utländsk mjölk eller för all del utländsk köttråvara i produkterna man köper. Dessutom är det inte säkert att det står även om man läser. Mannen är inte lika inkörd på det här, han hade hört att Coop numera har ett eget (svenskt) mejeri och tog för givet att alla deras mjölkprodukter därmed var gjorda på mjölk därifrån. Väl hemma såg vi att så var det inte alls, grädden produceras i Tyskland! Varifrån själva mjölken kommer står inte men man kan nog anta att den knappast är svensk.

Jag blir så trött, så oändligt trött. Just det här att det inte står varifrån mjölken kommer, man får ringa och kolla med Arla/Coop/Ica/... för att säkert få veta. Sen ändras sortimentent och ibland börjar produkter som förut haft svensk råvara att produceras på importerad råvara. Det är sannerligen inte lätt att vara medveten konsument, man måste ha oändligt med tid och oändligt med tålamod. Man har sällan massor med tid då maten ska inhandlas.

Jag skulle vilja att det snarast infördes en lag på att råvarans land måste finnas tydligt i klartext på alla produkter som säljs, framförallt inom mejerivaror och kött/chark. Man ska inte behöva fråga personalen eller ringa tillverkaren. Ännu bättre vore om man tydligt flaggade ut ursprungslandet på hyllorna, t ex med svenska flaggor på produkter med enbart svensk råvara, ungefär som en del butiker har grön hyllmärkning för de ekologiska produkterna. Då skulle man snabbt få koll på vilka produkter som är intressanta.

Vart tog Yoggi Fri vägen?

När jag köper yoghurt köper jag alltid Yoggi Fri men den här veckan blev det inte så, hyllan där den brukar stå var tom. Jag frågade personalen varför den inte fanns längre och fick svaret att den utgått. Efter ytterligare frågor till tre olika personer framgick att det var Arla som slutat tillverka den, varför visste de inte.

Väl hemma skickar jag ett mail till Arla och dagen efter får jag följande svar:

"Tack för ditt mejl.

produktionen  av Yoggi Fri upphörde vecka 19- 2013 och vi kommer just nu inte att lansera någon likvärdig,  fruktyoghurt.

Det som ofta styr vilka produkter vi väljer att ha kvar i vårt sortiment är efterfrågan. Så även i detta fall, det är för få kunder/konsumenter som väljer att köpa aktuella produkter. "

För att jämföra Yoggi Fri med Arlas originalyoghurt kan man titta på innehållsförteckningarna:

Ingredienser Yoggi Fri:
Mjölk, mango 12%, socker 6%, mjölkprotein, yoghurtkultur.

Ingredienser Yoggi Orginal:
Mjölk, bär 8% (jordgubbar 7 %, smultron 1 %), socker 8 %, mjölkprotein, majsstärkelse, naturlig arom, yoghurtkultur.

Betydligt mindre bär, mer socker, arom för att det är för lite bär för att ge tillräcklig smak. Majsstärkelse antagligen som förtjockning.

I september 2010, när Yoggi Fri lanserades, kan man läsa följande på Arlas hemsida:

"Debatten kring tillsatser är intensiv i Sverige. Tre av fyra konsumenter efterfrågar renare och mer naturliga produkter*). Yoggi Fri är den första fruktyoghurten i Sverige som är helt utan tillsatser, bara yoghurt, frukt och socker."

Om tre av fyra personer vill ha yoghurt utan tillsatser, varför köper då inte tre av fyra personer den yoghurten i affären kan man fråga sig. Prisskillanden vet jag faktiskt inget om, om man som vi gör av med ett par liter per vecka kan det ju inte skilja mer än någon tia totalt, inget som påverkar budgeten. Det är lätt att prata men tydligen svårare att gå från ord till handling. Hur ska världen kunna bli bättre om vi inte hjälps åt att stödja "rätt" produkter?

Jag blev mycket besviken, det är inte första gången bra (ekologiska eller mer nyttiga) produkter försvinner, jag skrev lite om ekologiska produkter som försvinner ur ICAs sortiment i ett tidigare inlägg här.  Sen kan jag tycka att Arla m fl också ett ansvar att tillverka bra produkter, det måste få finnas en del produkter som inte är storsäljare också.

Lamm till påsk - välj rätt

Det är vanligt att äta lamm till påsk. För miljöns och djurens skull är det bästa att välja svensk fryst lamm som slaktades i höstas. De lammen har fått gå ute under sommaren medan lamm som slaktas på våren aldrig har fått vara utomhus. Får i sig är bra för miljön, de håller hagarna öppna genom sitt betande och det behövs för den biologiska mångfalden.

Bara ca en tredjedel av det lammkött som äts i Sverige är svenskt, resten importeras, främst från Nya Zeeland och Irland. Där har de inte alls samma lagar om djurskydd som vi har. T ex är följande förbjudet i Sverige men inte i andra länder:

• Kastrering utan bedövning. I Nya Zeeland kastreras baggar genom att en gummisnodd sätts runt pungen så att blodtillförseln stryps och pungen ruttnar.
• Slakt utan bedövning.
• Svanskupering. Görs för att förebygag parasitangrepp.
• Mulesing: hud klipps bort kring analöppningen. Görs för att förebygga flugangrepp.

I Sverige krävs också att fåren får daglig tillsyn och att lamningen övervakas så att djuren inte ska behöva lida i onödan om förlossningen blir svår. Kastrering sker bara i undantagsfall ochi så fall används bedövning.

Så gör ett klokt val i påsk och köp svenskt fryst lamm, även om det kostar lite mer.

Ekologiskt påskgodis

Mina barn är stora nu men vill ändå att vi har godis till påsk. I år bestämde jag mig för att bara köpa ekologiskt godis. Eftersom jag inte är så intresserad av godis själv hade jag ingen koll på det ekologiska utbudet men jag blev riktigt positivt överraskad. Jag besökte Coop Forum och Ica Maxi i vår stad och hittade ett antal olika sorter, det här är vad jag fick med mig hem:

Änglamark hade tre olika sorter: sura pinnar, lakritsbjörnar och vingummibjörnar. Jag hittade också Ekorrens "klassisk blandning". Sedan blev det ett antal olika chokladkakor med olika smaker. Utbudet var med andra ord riktigt bra, mycket bättre än jag trodde.

En stor poäng med att välja just smågodis ekologiskt är innehållet. Här är innehållsförteckningen för Änglamarks vingummibjörnar:

Istället för konstgjorda smakämnen är de smaksatta med fruktjuicekoncentrat, och den glansiga ytan har de fått med solrosolja och karnaubavax. Det låter betydligt trevligare än de långa listor av skumma ingredienser som finns på vanligt smågodis, läser man dem tappar man lätt godissuget.

För chokladen är ju vinsten också hur arbetarna på kakaoplantagen har haft det, alla chokladkakorna utom Coop Prima är förutom ekologiska även rättvisemärkta. Det är ju också så att enbart att de är ekologiska gör att man sluppit bekämpningsmedlen.

Ett hett tips inför helgen är alltså att satsa på ekologiskt godis!

Vaniljsås på äkta råvaror

Vi älskar vaniljsås i vår familj. Vi har fruktträd och bärbustkar i trädgården och plockar även ganska mycket blåbär på somrarna som vi sedan fryser in. Det finns alltså gott om råvara till goda pajer. Och till det äter vi förstås vaniljsås, mycket vaniljsås. Först var det snabbmarsan som gällde men när ja började intressera mig för matens innehåll och läste innehållsförteckningen tröttande jag på den och bytte till kokmarsan. Den var betydligt trevligare och hade dessutom fördelen att man kan välja sockermängd själv (för vår del betyder det ca hälften av mängden de föreslår på förpackningen).

Kokmarsanpulvret består till största delen av modifierad stärkelse, sedan följer vaniljarom och färgämne. Modifierad stärkelse är ett förtjockninsmedel. Det utvinns ur stärlelse från t ex majs som sedan förändras kemiskt med olika syror, enzymer och oxidationsmedel. Det är inte tillåtet i ekologisk produktion. (källa: "Den hemlige kocken" av Mats-Eric Nilsson). Se för övrigt hemsidan Äkta vara där det bland annat finns en lista där alla E-nummertillsatser är beskrivna. Jag kan verkligen rekommendera böckerna "Äkta Vara" och "Den hemlige kocken"  till den som vill veta vad maten egentligen innehåller. Jag kan lova att det blir vissa förändringar på matsedeln hemma efter att ha läst dem.

Så nu till vaniljsåsen igen. Marsansåsen var en av de saker jag rensade ut när jag läst Mats-Eric Nilssons böcker. Jag började pröva att göra egen vaniljsås efter en massa olika recept men jag blev inte nöjd med något. Jag började experimentera och hittade till slut ett recept som jag är helnöjd med. Här kommer det, det är en stor sats, jag vet, men då blir det jämna och bra siffror.

Recept på vaniljsås

8 dl mjölk
3 äggulor
1 msk socker
6 tsk maizena
Blanda ingredienserna ovan i  en kastrull. Koka upp under ganska intensiv vispning. Koka någon minut, vispa hela tiden.
Låt svalna till ättemperatur. Häll sedan i:
3 tsk vaniljsocker
3 tsk vanillinsocker

Jag väljer medvetet att ta vanillinsocker och vaniljsocker istället för vaniljstång eftersom jag tycker om vanillinsmak men inte äkta vaniljsmak. Vill man ha en fullt ut äkta sås tar man vaniljstång, kan dock inte mängderna på det.

Mejeriprodukter, Arla och lite till

Det hela började med att jag av en händelse vände på Bregottpaketet (blå Bregott) och läste på undersidan att grädden kunde komma från Damnark och Finland. När vi bytte ut margarin mot Bregott för några år sedan stod det inte så, då var det svensk grädde i Bregott.  Jag läste också någonstans att Arlas Yoggi kan vara gjord på dansk mjölk ( tillverkad i Danmark dessutom), beroende på vilken smak det är på yoghurten.

När jag var och handlade i förrgår tänkte jag extra på att kolla mejerivarorna jag brukar köpa, och även titta på alternativa märken. Jag besökte både en ICA-butik och en COOP-butik och tittade på olika sorters grädde (visp, mellan och matlagning), några olika sorters fruktyoghurt och Bregott inklusive ICA stek o bak som är en Bregottkopia.

På ICAs grädde står inte mjölkens ursprungsland. Ingen i affären kunde svara på mjölkens ursprungsland, de påpekade bara att den ovala märkningen där det står SE visar att den är tillverkad i Sverige. Men det säger inget om varifrån råvaran kommer.

På Arlas produkter står det oftast inte ursprungsland för mjölken, bara var produkten är tillverkad. Inte här heller kunde affären ge svar.

På Coops yoghurt stod att den var svensk men den innehöll tyvärr så mycket aromer, färgämnen och annat tåkigt att den föll bort som alternativ. På Coop mellangrädde stod inget om mjölkens ursprung.

När jag kom hem mailade jag kundtjänst på ICA, Coop och Arla. Här är delar av svaren.

Coop:
"De flesta produkterna produceras av svenska mejerier och har då mjölk från Sverige. På förpackningarna står det var de produceras."

ICA:
"ICA Mellangrädde och ICA Matlagningsgrädde kommer från Sverige".

Arla:
Här var det svårt att få tydliga svar, hon gick runt frågorna hela tiden. Här är det som gick att få fram:
 "Yoggi Fri är tillverkad i Linköping och är tillverkad med svensk mjölk."
"Alla produkter från Arla som har den röda Arla-kon på förpackningen är till 100 % tillverkade av svensk mjölk." 
"Bregott Ekologisk innehåller alltid svensk grädde."
"Svenskt Smör från Arla innehåller alltid svensk mjölkråvara"

På förpackningen ska det finnas en oval märkning som är märkt SE 10.. EC. Numret visar viken fakrik som tillverkat råvaran, en lista på dessa finns här.

Om det står SE betyder det att det är tillverkat i Sverige. Men observera att den här märkningen inte säger någonting alls om varifrån råvaran (i detta fall mjölken eller grädden) kommer från!!

Min känskla är att företagen, speciellt Arla, försöker smyga in utländsk mjölk och grädde i sina produkter. Frågan är hur länge Arla Ko garanterar svensk råvara, ingenstans på nätet hittar jag någon text som garanterar det. Tittar man på Arlas hemsida och går in på olika produkter skulle jag vilja se där varifrån mjölken kommer men de nämner inget någonstans på hemsidan om mjölkens ursprung.

För min del så fortsätter jag att köpa ICA mellangrädde och matlagningsgrädde. Också Yoggi Fri, som vi brukar köpa för att den inte innehåller några onödiga tillsatser. Däremot får det från och med nu bli ekologisk Bregott (gul) istället för grön och blå. Några alternativa märken har jag inte hittat, ICAs variant tillverkas inte i Sverige. När det gäller ost får det bli Arla Ko eller ännu hellre ost från något annat svenskt mejeri som använder svensk mjölk, det finns ibland mer lokala ostar i vår butik. Jag ska också hålla ögonen öppna för andra mindre kända märken på yoghurt och se om jag hittar någon som både är helsvensk och inte innehåller onödiga tillsatser.

Jag längtar verkligen efter en dag då jag kan se på alla livsmedel varifrån råvarorna kommer, och även var de tillverkats och förädlats. Först då kan jag göra val på riktigt.

 

Bättre kött

Idag har jag varit i en av Skönero Kötts butiker och gjort ett stort köttinköp: en fläskköttlåda och några paket nötfärs. Så här mycket blev det, det räcker nog ett tag även i ett hem med flera tonåringar.

Fläskköttet kommer från Glada utegrisar i Vimmerby. Deras grisar verkar ha ett bra grisliv, får vara ute i naturlig miljö året runt. Vi har inte testat det förrut så det ska bli spännande att se om det är någon smakskillnad mot det vanliga vi har köpt tidigare. Färsen kommer från Sköneros egna gårdar. Djuren får gå och beta på  mark som inte passar för odling och på vintern får de ensilage från den egna gården, inget sojafoder här inte.

Jag väljer att äta kött, jag ser det som en naturlig del av människans kost och vi har ätit kött i alla tider. Djur äter för övrigt varandra också så vi är inte på något sätt unika. Problemet som jag ser det är hur de djur vi äter lever, det känns inte alls bra med "industriproducerat" kött och djuren borde beta på sådana marker som inte lämpar sig för annan odling, t ex skogar och hagmark. Jag har alltid valt svenskt kött och svenska charkprodukter för att sålla bort det allra värsta men inte förrän nu har jag bestämt mig för att ta ett steg till och lägga lite mer pengar för att få kött från djur som haft ett värdigt liv och har hållits på ett miljömedvetet sätt. Här en intressant artikel ur Klimatmagasinet Effekt, om "det goda köttet".

Ett annat problem är den mängd kött vi äter, framförallt i Sverige och andra rika länder. I Sverige har köttkonsumtionen ökat med över 70% på 50 år och nu konsumerar vi ca 85 kg kött per person och år (en siffra där även ben är medräknat).  Man kan tycka att den mängd kött vi åt för 50 år sen borde räcka för oss även nu.

Jag brukar tänka att halva tallriken ska vara grönsaker, sen ganska mycket potatis, korn, pasta eller eventuellt ris, sen lite kött av något slag eller fisk. Köttet behöver inte vara huvudingrediensen. Sen blir det inte alltid så bra men jag jobbar på det i alla fall. För egen del har jag nog minskat min köttkonsumtion till drygt hälften mot för 5 år sedan. Ofta blandar jag kikärter i en sallad att ha till så går det att minska lite på köttportionen. Man måste ju inte ha kött till alla måltider heller, jag gör t ex ganska ofta grönsakssoppor av olika slag, ibland med linser i.