torsdag 13 november 2014

Om att byta batteri på en Goodwheel elcykel

Jag har haft ett längre uppehåll från bloggskrivandet, det var inte lika kul längre helt enkelt och jag tycker att skrivandet ska vara kul. Jag har ju fortfarande en massa tips och annat att blogga om så kanske kommer jag igång nu i vinter igen.

Ett inlägg ska det i alla fall bli. Jag fick en fråga på ett gammalt inlägg om min elcykel (finns här) så jag bestämde mig för att lägga upp svaret här, alltid kan någon ha nytta av det. Jag kan tillägga att min elcykel fortfarande funkar finfint, den här sommarsäsongen har den gått nästan 300 mil.

Jag har lånat in min man för att skriva mer ingående hur det gick till när han bytte mitt cykelbatteri. Här kommer det:

Jag bytte ut det gamla batteriet mot ett nytt men det var ganska komplicerat. Jag återanvände drivkretsen från det gamla batteriet men det behövdes också en kopplingsbox för att innesluta alla kontaktdonen.

Det nya batteriet köpte jag direkt från Kina från www.bmsbattery.com. Det är av typen LiPO4 som sägs klara fler laddningscykler och klara överladdning bättre vilket är bra om det laddas när det är kallt. Jag köpte 36V 11Ah: http://www.bmsbattery.com/36v/326-24v-lithium-ion-little-frog-abs-shell-ebike-battery-pack.html Du behöver också fästplattan. Batteriet är inte så dyrt jämfört med svenska priser men för att inte bli besviken bör du räkna med att det blir förtullat. Alltså moms + 300 kr tillkommer. Idag kanske du kan hitta någon i Sverige som säljer liknande batterier, i andra hand ebay i Tyskland eller England. Då slipper du moms och tull.
Enklaste sättet att koppla ihop kalaset är att ta bort den gamla gröna kontakten från batteriet men behålla alla kontaktdonen. Finns det inga kontaktdon fungerar det bra med kabelskor. Sätt fast kontaktdonet i en stadig men liten låda med samma höjd som batteriet. (Annars går det inte att montera batteriet). Det blir trångt, för både kopplingslåda och drivenhet måste få plats framför batteriet. Du kan också välja en större låda där både drivenhet, kontaktdon och alla sladdar får plats. Det nya batteriet har en apparatkontakt. Samma som vi har för 230V. (Den med tre pinnar). Jag satte dit en för apparatmontage direkt i lådan men det går också att köpa en förlängningskabel och använda den. Då skulle du också kunna sätta lådan på något annat ställe om du vill. Jag tätade anslutningen mellan  de båda lådorna med silikon och de är dessutom skyddade med tejp.
Slutligen kommer då monteringen. Plattan monterade jag genom att gänga två stadiga skruvar i ramen längst fram där batteriet satt. Resten fästs i pakethållaren. Diverse distanser går åt för att få rätt höjd. Sedan var jag tvungen att bredda pakethållaren genom att sätta dit distanser på sidofästena. Plåtens kanter måste bockas lite lagom så att batteriet sitter stadigt, sitter det och skramlar kommer bara allting att gå sönder med tiden. Några rejäla gummibitar som stötdämpning hjälpte också till.

När jag ändå höll på och kopplade om alla elektronik passade jag på att dra ut två kablar till ett antal vita lysdioder fram och röda lysdioder bak. Ett motstånd i serie för att få rätt ström. R=U/I. Lysdioderna lyser inte upp vägen men gör att lyse bara behövs om det blir riktigt mörkt. Det ger också ökad säkerhet att ha varseljus på dagen också. Jag monterade lysdioderna i reflexer som jag borrade hål i så får man reflexerna på köpet. (Det satt ju en röd reflex bak på det gamla batteriet).
Fram ( 6 vita lysdioder): R = (36-8*3V)/20mA = 600 ohm. Välj 750 ohm.
Bak (4 röda lysdioder): R = (36-4*1,2V)/20 mA = 1560 ohm. Välj 1,8 kohm
Köp högeffektiva lysdioder, annars blir det för svagt. Lysdiodernas påverkan på cykelns räckvidd är helt försumbar.

Batteriladdaren från Bmsbattery var tyvärr inte så bra, två stycken har gått sönder. Jag köpte en liknande från Ping istället: http://www.pingbattery.com/servlet/the-25/Charger-for-36V-39.6V/Detail
Tala i så fall om att du vill ha en annan kontakt.




onsdag 30 april 2014

Klimatriksdag 2014 trailer

Nu finns en trailer för Klimatriksdag 2014. Se den, och anmäl er, det gör skillnad!


tisdag 29 april 2014

Om textil av bambu

Det var länge sen jag hann blogga, det kommer nog bli lite glesare med inläggen nu under våren. Mycket annat händer som tar mycket av min tid.

Idag tänkte jag skriva ett inlägg om det alldeles utmärkta materialet bambu, som borde få mer publicitet än det får. För ett tag sen köpte jag fyra bambuhanddukar, de jag köpte var i 40 % bomull och 60% bambu. Det gick att hitta handdukar av enbart bambu men jag hittade inga som passade i storlek och färg just den här gången. Handdukarna är jättemjuka och sköna, även efter tvätten. De blev inte alls så hårda som vanliga handdukar brukar bli. De är också bra på att suga upp vattnet. Bambu hart fördelen att det är naturligt antibakteriellt och det tyckte jag var en poäng för just handdukar som lätt kan få en mögellukt som biter sig fast även efter varm tvätt.



Bambu är ett miljöbra material. Det är snabbväxande, odlas helt utan kemikalier och behöver inte konstbevattnas. När bambu växer binder det mer koldioxid än bomull och det ger ca 10 gånger mer skörd per odlingsyta jämfört med bomull.

När man framställer tyg av bambu används ofta natriumhydroxid och används slutna system i fabrikerna så är det inte farligt vare sig för miljön eller arbetarna. Dock ska det inte släppas ut hur som helst i naturen. Själv använder jag natriumhydroxid när jag gör olivoljetvål, det är alkaliskt och därför starkt frätande men inte giftigt på annat sätt (cancerframkallande, hormonstörande etc). 

Jag har även ett underställ i bambu. Det är mjukt och superskönt och håller sig fräscht mycket längre än syntetiska funktionsmaterial (eller bomull för den delen). Även till andra träningskläder är det ett bra material tack vara de antibakteriella egenskaperna och för att det är skönt att ha på sig. Tyvärr finns inte så mycket i butikerna ännu, det är mest på nätet jag har hittat lite. Bambustrumpor hart jag också, kan rekommenderas.

Mitt tips är alltså att köpa handdukar och kläder av bambu nästa gång. Det är ett betydligt miljövänligare alternativ än bomull och har massor av andra fördelar. Finns det inte så fråga efter det så kanske butikerna utökar sortimentet av bambuprodukter.




lördag 5 april 2014

Miljöbra kattsand


Vi har haft katt i 7 år nu, dvs sedan innan skriverierna om det omiljövänliga i att ha husdjur som katter.Vi började köpa en kattsand som verkade bra, klumpbildande, av sandtyp. Det har verkat bra och klumparna har vi slängt ut i ett buskage på tomten, tänkte att det väl blandar sig med jorden och löven och återför näring till jorden. Att blanda in någon form av sand i jorden verkade inte fel på något sätt. Ändra fram tills nu i vår när jag bestämde mig för att röja lite i busgatget och klippa grenar. Efter att ha trampat i en lerig sörja flera gånger tröttnade jag och började kolla hur sanden egentligen betett sig. Det visar sig att det inte alls blandar sig med jorden och löven, rinner ner i marken eller ens stelnar, det är och förblir en mjuk lera, jätteäckligt att trampa i.

Jag började googla på det och det verkar som fler gjort samma misstag, ibland har folk haft problem med att det stelnat som cement, inte heller kul. Så vad gör man? Slänger till deponi verkar vara det enda alternativet. Det verkar inte klokt så jag googlade runt mer på "miljövänlig kattsand" och liknande. Ett krav vi har är att et ska vara klumpbildande, annars blir det för omständigt att göra rent. Annars har vi bekanta som använder vanliga träpellets men då får man byta alltihop. Träpellets är ju bra på andra sätt, komposterbart, miljövänligt, förnyelsebart material.

Till slut hittade jag den här: Klumpbildande och komposterbar, träbaserad. Perfekt.




Efter ett par veckors användande funkar det superbra! Klumpar sig fint, skräpar inte ner lika mycket inne, det som sprätter ut är så stora träflagor att det är lätt att sopa upp, den gamla sanden blev som en matt beläggning på golvet runt lådan. Vi tänker kompostera det men i en egen kompost, jag är fortfarande lite tveksam att hälla det bland grönsaker som äts färska med tanke på parasiter som katter kan ha. Kattkomposten kan jag hälla på annat, t ex bärbuskar och sådant som inte är i direkt kontakt med det som ska ätas. Men det kanske inte är någon fara, tipsa gärna om ni vet.

Det enda lilla problemet är att den ena katten inte har förstått poängen med att byta sand i lådan. Hon vägrar använda lådan! Så just nu har vi två lådor. Tanken är att börja blanda in det nya ströet i den gamla sanden lite i taget. Hoppas det funkar...

lördag 29 mars 2014

Mjällschampo

För ett år den skrev jag om schampo (här). Om ni har läst det så vet ni att jag gör eget schampo. Det fungerar jättebra för mannen och mig men sonen klagar på mjäll och tycker inte att det duger. Jag har gjort en variant på nässelavkok också, det ska vara bra mot mjäll, men han är inte nöjd med den heller. Han vill ha storsäljaren Head&Shoulders men det vägrar jag köpa eftersom det innehåller zinkpyrition, en vanlig ingrediens i mjällschampo.  Naturskyddsföreningen skriver följande:

"Zinkpyrition, ett svampdödande och giftigt ämne, fanns i var tredje mjällschampoflaska
i föreningens stickprovsundersökning. Ämnet löser sig inte lätt i vatten och kan därför stanna kvar i hårbotten efter sköljningen. Zinkpyrition används också i båtbottenfärger för att minska algpåväxt och är extremt ­giftigt för ett antal vattenlevande organismer, som alger, fisk, kräft- och blötdjur. "

Apoteket har ett mjällschampo (röd flaska) som inte innehåller zinkpyrition. men det tyckte inte sonen var bra, vi har testat det tidigare. Nu har jag gjort en ny undersökning av schamposortimentet på nätet och i butiken och hittat två alternativ som sonen får testa.


Enden hittade jag på Coop, det innehåller inte zinkpyrition. Enligt sonen är det ok (han har inte testat mer än någon vecka ännu dock). För övrigt innehåller schampot det man kan förvänta sig av ett vanligt "industrischampo", se mitt tidigare inlägg. Inget jag skulle använda men vi slipper i alla fall värstingen zinkpytrition.

I en nätbutik (länk här) hittade jag Urtekram mjällschampo, ett betydligt trevligare schampo, mer likt sådant jag gör själv hemma. Även det med brännässla, i övrigt baserat på bl a försåpad kokosolja och andra naturliga ingredienser. Sonen har inte testat det ännu.

Så, behöver du ett mjällschampo så välj ett utan zinkpyrition, det finns bra alternativ.

torsdag 20 mars 2014

Miljövänliga bygg- och målartips

Det är mycket att tänka på om man ska vara en miljövän. Vi är på gång att måla om huset och byta ytterdörr, jag tänkte även måla om ett furuskåp.  Eftersom vi har börjat få in rutinen att alltid fråga oss om det vi tänker köpa är ett bra miljöval så har vi gjort det även nu och därmed har vi hamnat i en värld vi inte visste jättemycket om. De val av material och färger vi gjort vid tidigare tillfällen visar sig nu vara ganska fel i många fall. Men bättre sent än aldrig, det vi gör från och med nu ska vara med miljötänk.

Jag vill tipsa om en jättebra sida med massor av fakta och tips, Ekobyggportalen. Färg, byggmaterial, ja allt man kan tänka sig vilja veta när man bygger och renoverar. Det finns även delar som handlar om trädgård och uppvärmning. Det finns även länkar till nätbutiker som säljer miljövänliga alternativ, det är bra. Jag rekommenderar ett besök på sidan, även om man bara ska göra något litet projekt som att måla om en stol.

Jag har lärt mig en hel del om olika färgtyper. De Svanenmärkta inomhusfärger och snickerifärger som säljs i färgbutikerna kan avge ohälsosamma ämnen till luften under lång tid, Svanenmärkningen betyder tydligen enbart att den inte innehåller lösningsmedel. Det var nytt för mig. Nu när jag ska handla färg till mitt furuskåp blir det nog en färg från Auro. Deras färger hittade jag också på  Byggfabriken som är en intressant butik med miljövänligt sortiment. Deras hemsida innehåller också mycket bra information. Här är en länk till information om väggfärger, så fina nyanser de har också, passar perfekt i ett gammalt hus.

Jag inser nu att jag tidigare sett så enkelspårigt rakt fram och bara köpt och gjort på konventionellt vis, det som serveras i reklamen och i butikerna. Det finns så mycket mer, så mycket bättre men det krävs att man aktivt letar reda på det. Det tar tid, och ofta är det lite (eller mycket) dyrare. Men jag tycker det är spännande att upptäcka alla smarta alternativ som finns, allt nytt att lära sig. Det är en ny värld. Och ett nytt sätt att leva rent ekonomiskt med andra prioriteringar, vissa saker måste få kosta mer än innan medan andra delar faller bort helt. Intressant, och kul att se att det fungerar.

söndag 16 mars 2014

Växelbruk

I helgen har jag planerat upp vilka grönsaker jag ska odla var i landen. Sedan 2011 har jag ritat upp på papper vilka grödor som ska sås var, det är bra att göra för att ha koll bakåt i tiden. Jag använder en A5 anteckningsbok där jag skriver allt möjligt om odlingen som kan vara bra att veta nästa år: vad som funkade bra och vad som inte funkade, tider före när jag sår olika grödor, skördens storlek mm. Den är riktigt användbar.

I år ska jag till slut på allvar börja följa en 4-årig växtföljd i landen. Fram tills nu har jag flyttat om grödorna lite på måfå men nu vill jag ha mer ordning på det. Bönor och potatis har jag flyttat runt lite mer strukturerat men resten har jag inte tagit så stor hänsyn till hittills.
Att tillämpa växelbruk är bra på flera sätt, det blir svårare för sjukdomar att få fäste och man utarmar inte jorden eftersom olika växter har olika näringsbehov. När det gäller sjukdomar så är det potatis som är allra viktigast att inte odla oftare än vart 4:e år på samma plats, de sjukdomar som drabbar potatis kan ta 4 år på sig att förvinna ur jorden.

Man rekommenderar en minst 4-årig växtföljd. Gruppindelningen görs efter näringsbehov (gör det lätt att gödsla i rätt mängd) och vilka familjer växterna tillhör (eftersom samma sjukdomar och skadeinsekter drabbar grönsaker inom samma familj). Rotera grupperna 1-2-3-4-1 osv på varje del av landet.
Grupperna med innehåll:

1.       Bönor ärter, gröngödslingsväxter – tillför näring

2.       Kål, purjolök, vitlök, selleri, gurka, squash, pumpa – stort näringsbehov

3.       Lök, rotfrukter, dill, persilja, sallad, mangold – medelstort näringsbehov

4.       Potatis, jordärtskocka – litet näringsbehov

För min del har jag inte fått ihop det med 4 sammanhängande ytor utan det blir flera olika mindre i varje fas. Med lite pappersplanering ska nog det också fungera.
Växelbruk fungerar även i ett litet land.