tisdag 5 mars 2013

Matångest

Idag fick jag matångest när jag var och veckohandlade. I fäskt minne hade jag ett inlägg från Karins miljöblogg (kan läsas här) som handlar om hur mjölkkor lever och att allt inte är så bra som reklamen vill visa. Sen tittade jag på min inköpslisa och på maten i butiken, på hur mycket som fanns där som egentligen alls var bra att köpa. Inte blev det mycket...

Vi är storförbrukare av mejeriprodukter i vår familj. När jag minskar på köttmängderna så har det blivit så att jag nog dricker lite mer mjölk och tar ost som pålägg istället för leverpastej eller prickig korv. Det har kännts okej att äta sådant som kommer från djur som lever, man förbrukar inte djur så att säga. Nu vet jag varken ut eller in.

Det är samtidigt viktigt för mig att inte äta en massa högprocessad industrimat och konstiga tillsatser, jag vill ha mat gjord på äkta råvaror,och utan onödiga tillsatser. Alltså inget lättmargarin, inget som innehåller konstgjorda sötningsmedel, färgämnen eller konstgjorda aromer, inga köttersättninsgprodukter som t ex quorn,  inga lättprodukter över huvud taget, så lite charkprodukter som möjligt (innehåller nitrit), ingen färdigmat, ingen sojamjölk. Inte heller vill jag äta för mycket av mat som har transporterats hit från andra sidan jordklotet t ex ris och exotiska frukter. Sen ska maten vara nyttig också enligt vad man nu tror på av alla populära dieter: inte för mycket spannmålsprodukter, minimalt med vitt mjöl, inget socker, inte för mycket icke-vattenlösliga fibrer, inget mättat fett osv. För att inte tala om miljöaspekten: ingen fisk från utfiskade bestånd, enbart ekologiskt, helst vegetariskt eller veganskt, och förstås närproducerat.

Vad blir egentligen kvar? Jag kom, lite tillspetsat, fram till potatis och rotfrukter. Kranvatten att dricka till.

Så vad kom jag egentligen fram till? Jo, man kan nog inte greppa över för mycket på en gång. Man får börja där man står och sen fundera äver vad som känns viktigast att förändra. Är det djurens bästa som är viktigast, eller fiskebestånden, koldioxidutsläppen eller något annat.  Sen kan man göra någon förändring just där, köra på så ett tag tills detta nya läge känns som normalläget. Sen kanske göra någon mer förändring som känns rätt just då. Så blir det nog riktigt bra till slut, bara man inte slutar att göra sina små förändringar till det bättre. Man måste inte vara perfekt. Själv satsar jag nu på bregott istället för margarin på mackan, och jag tänker fortsätta dricka ekologisk mjölk. Lokalproducerat ekologiskt/naturbeteskött i måttliga mängder. Frukt och grönsaker efter säsong med ett och annat undantag. Sen får vi se vad jag förändrar härnäst.



 

2 kommentarer:

  1. Åh visst är det lätt att känna så! Eller att man får höra det osm argument från andra. "Man får ju inte äta nått!" Jag äter också mejeriprodukter, och väljer mycket hellre bregott än bordsmargarin. SMakar det plast så är det plast liksom. Bakar jag vill jag ha riktigt smör eller oljor. Jag tror det är viktigt att inte skuldbelägga sig, och genom att konsumera sånt som är producerat bättre så visar man ju vad man vill ha. Jag kommer att fortsätta att ha mjölk i kaffet, däremot skulle jag gärna vilja att den där mjölkon fick umgås med sin kalv längre än ett par dar, att den fick beta gräs och leva så naturligt det går i fångenskap.

    SvaraRadera
  2. Att ha vatten som standarddryck till måltiderna och inte ha som vana att dricka mjölk som måltidsdryck är en bra idé. Till frukost dricker jag nästan aldrig mjölk, utan det blir te istället.

    Både smör/grädde eller margarin och oljebaserade gräddersättningar har sina nackdelar. Margarin vinner över smör i miljöstriden. Jag äter själv bregott så jag är inte så insatt, men nog tror jag man kan hitta margariner idag som inte innehåller palmolja utan är baserade på vettiga oljor som raps och solros. Däremot är det ju en mycket tristare produkt, i princip olja och vatten som hålls ihop med diverse stabilisatorer/emulgatorer.

    SvaraRadera