Växelbruk

I helgen har jag planerat upp vilka grönsaker jag ska odla var i landen. Sedan 2011 har jag ritat upp på papper vilka grödor som ska sås var, det är bra att göra för att ha koll bakåt i tiden. Jag använder en A5 anteckningsbok där jag skriver allt möjligt om odlingen som kan vara bra att veta nästa år: vad som funkade bra och vad som inte funkade, tider före när jag sår olika grödor, skördens storlek mm. Den är riktigt användbar.

I år ska jag till slut på allvar börja följa en 4-årig växtföljd i landen. Fram tills nu har jag flyttat om grödorna lite på måfå men nu vill jag ha mer ordning på det. Bönor och potatis har jag flyttat runt lite mer strukturerat men resten har jag inte tagit så stor hänsyn till hittills.

Att tillämpa växelbruk är bra på flera sätt, det blir svårare för sjukdomar att få fäste och man utarmar inte jorden eftersom olika växter har olika näringsbehov. När det gäller sjukdomar så är det potatis som är allra viktigast att inte odla oftare än vart 4:e år på samma plats, de sjukdomar som drabbar potatis kan ta 4 år på sig att förvinna ur jorden.

Man rekommenderar en minst 4-årig växtföljd. Gruppindelningen görs efter näringsbehov (gör det lätt att gödsla i rätt mängd) och vilka familjer växterna tillhör (eftersom samma sjukdomar och skadeinsekter drabbar grönsaker inom samma familj). Rotera grupperna 1-2-3-4-1 osv på varje del av landet.

Grupperna med innehåll:

1.       Bönor ärter, gröngödslingsväxter – tillför näring

2.       Kål, purjolök, vitlök, selleri, gurka, squash, pumpa – stort näringsbehov

3.       Lök, rotfrukter, dill, persilja, sallad, mangold – medelstort näringsbehov

4.       Potatis, jordärtskocka – litet näringsbehov

För min del har jag inte fått ihop det med 4 sammanhängande ytor utan det blir flera olika mindre i varje fas. Med lite pappersplanering ska nog det också fungera.

Växelbruk fungerar även i ett litet land.