lördag 11 januari 2014

Om plaster, framför allt de i köket

Som jag skrev i förra inlägget så ska jag se över plastföremålen här hemma och göra mig av med de värsta. Det jag gjort senaste året är att slänga skärbrädor, degbunkar och plastbyttor där plasten är sliten och där det börjar lossna plastflagor. Jag har också helt slutat värma mat i plastbyttor eller värma inplastad mat. Det gäller även vid upptining i mikro, plasten ska av först. Det beror ju på typen av plast om det läcker ut några ämnen i maten men det är dumt att ta risken när det finns bra alternativ, som att lägga upp maten på en tallrik t ex.

Det här inlägger fokuserar på plastfakta, framöver kommer jag att skriva mer om vad jag byter ut och till vad (andra material än plast), och hur det går att ta sig fram i djungeln av plastprylar och okunniga försäljare.

Plast kan vara av olika typer. Märkningen ser man i en symbol någonstans på föremålet, ser ut så här:


Numret visar vilken sorts plast det är så det är de olika numren man behöver ha koll på för att bli en medveten konsument. Jag har ett urklipp på kylskåpet, av en text som jag hittat på nätet som är en bra guide:

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
SIFFROR ATT HÅLLA KOLL PÅ

Plast nr 3: Polyvinylklord (PVC)
Finns i allt från butiksförpackning av kött, hämtmatsförpackningar och leksaker till byggnadsmaterial. Materialet i sig är hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av plastens totala vikt. Ftalater läcker till omgivningen under en produkts hela livstid. De är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns även studier som påvisar risk för barnallergier.

Plast nr 6: Polystyren (PS)
En ganska hård plast som används till leksaker, yoghurtburkar, läkemedelsburkar och engångsbestick; finns även i cellplast/frigolit, exempelvis i köttråg i mataffären och engångsplastmuggar/förpackningar. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel. Svår att återvinna.

Plast nr 7: Polykarbonatplast (PC)
Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet Bisfenol A. Kan finnas i gamla nappflaskor, hårda sportflaskor, matlådor, CD-skivor, foder till konservburkar. Plaststekspaden till teflonpannan är gjord av polyamid. Nylon är en annan polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, som i dammsugare. I gruppen finns också bioplaster som inte förknippas med risker. Men märkningen finns också bland annat på polykarbonat, en hård och glasklar plast, vanlig i tillbringare. Observera att sjuan är en övrigt-kategori, även laminat mellan olika i sig ofarliga plaster finns med.

Övriga plaster

Plast nr 1: PET
Dryckesflaskor, för engångsbruk. Det finns en eventuell (låg) risk för läckage av ftalater till drycken i PET-flaskor. En studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.

Plast nr 2: Högdensitetspoluetylen (PE-HD)
Det finns inga kända miljörisker med den här typen av plast, polyetylen, men man ska undvika att hetta upp den.
Är vanlig i förpackningar för flytande produkter som t ex flytande margarin. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nr 4).

Plast nr 4: Lågdensitetspolyetylen (PE-LD)
Den här typen av polyetylen-plast, som vanliga plastpåsar och plastfolie är tillverkade av, innebär inga kända miljörisker, men man ska inte hetta upp den.

Plast nr 5: Polypropylen (PP)
Polypropylen är en förhållandevis ofarlig plast. Plasten är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i mikrovågsugn. Materialet kan finnas i alla typer av livsmedelsförpackningar.

Källor: Naturskyddsföreningen samt boken Förgiftad av Rick Smith och Bruce Lourie.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Som man kan se ovan är det nr 5 som är att föredra för livsmedel.

Observera att äldre plastföremål oftast inte är märkta! Vi hittade ett antal plastmuggar, vikbara kåsor och vattenflaskor hemma som inte var märkta och de åkte i soporna. I fallet muggar och kåsor dricker man ofta varma drycker i dem och då är risken för utfällning av ämnen större. I plastflaskor har man ju ofta vatten en längre tid innan det dricks så det var argumentet för att slänga dem. Det känns dumt att slänga användbara saker men ibland är det faktiskt befogat.


Här är några bra länkar till plastfakta:
Jag kan också rekommendera boken Förgiftad av Rick Smith och Bruce Lourie som jag skrev om här.

3 kommentarer:

  1. Hej
    Hittade din blogg när jag letade skärbrädor. Här finns ju mycket intressant och matnyttigt! Jag är inne i ungefär samma fas - ut med plast som är gammal, omärkt, farlig osv och nu har turen kommit till skärbrädor. Har läst en del t ex om bambu som har jättemycket lim vilket inte känns jättebra. Blev också nyfiken på IKEAs obehandlade (tänkte precis som du om oljorna). men en del "experter" verkar tycka att IKEAs billiga inte är bra, t ex att de blir sneda och spricker osv och rekommenderar att man köper sådana som är gjorda av ändträ. Jag blev jätteglad när jag hittade din blog för då kändes det som om det fanns någon man kunde fråga. Så - hur fungerar dina skärbrädor? Är du nöjd?
    Jag kan också lämna ett plasttips från en kompis som jobbar på Miljövetenskap på Karlstads universitet. Undvik gärna PP också (nr 5). Den har visat sig läcka vissa kemikalier från tillverkningsprocessen.
    Hoppas vi hörs!
    Ami

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,
      kul att du hittat hit! Och tack för tipset om PP-plast, har du någon aning om vilka ämnen det är som kan läcka ut? Vet du om det finns på nätet någonstans, så man kan länka till det?
      Skärbrädorna funkar jättebra, de är ganska tjocka så de är väldigt stabila. Jag har mycket svårt att tro att de skulle bli sneda, även på sikt (jag har inte haft dem så länge ännu). Träet känns hårt och massivt så inte heller sprickor verkar så troligt. Sen oljar jag in dem lite då och då när de känns torra, det motverkar säkert sprickor också. Jag gör det mest för att de ska bli lättdiskade. Handdisk rekommenderas för träskärbrädor, det kan vara bra att veta. Därför har jag kvar en plastskärbräda för kyckling som man vill kunna diska riktigt ren i hög temperatur.

      Radera
  2. Tack för svar. Det blir en tur till IKEA imorgon :) Det verkar som om det största problemet är att brädorna blir fuktiga och sen slår sig eller spricker på sikt. Men det verkar ju fungera utmärkt som du gör. I
    nformationen om PP finns på Naturskyddsföreningens frågesida http://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/d/propenplast/
    Det var apropå en fråga om barnprodukter i PP. Läskigt men inte så konstigt egentligen.

    SvaraRadera