fredag 31 januari 2014

Nya och nygamla matbyttor

Jag fortsätter plastjakten och nu har turen kommit till matförvaringsbyttorna. Vi har använt gamla glassbyttor, kesoburkar och liknande tidigare, kompletterade med en del köpta bra staplingsbara plastburkar som passar bra i frysen och som har funkat även i mikro. Nu har vi rensat ut de som uppenbart är fel sorts plast och har just nu bara kvar de som ska vara ok för matförvaring (PP).

Vi gör ofta storkok och fryser in många portioner som vi sedan tar med till jobbet. Därför behövs många ganska små täta burkar. Vi fryser inte in hela måltiden utan bara köttet/såsen/grytan eller vad det nu är. Potatis/matkorn/pasta/ris och de grönsaker som ska vara färska gör vi  i ordning på morgonen och då kan man ta vilken sorts bytta som helst. I kylskåpet hamnar diverse rester och där finns heller inte så mycket krav på att burkarna ska vara tåliga eller täta.

I ett första steg bestämde vi att fortsätta använda våra plastlådor för frysta matportioner och i första hand byta ut de som används för rester i kylskåpet och till lunchportioner som inte hamnar i frysen. Vi har också helt slutat värma mat i något av plast.

Dessa fina och billiga glasburkar med tätt lock av bra plast hittade jag på Biltema.



De finns i tre olika storlekar, jag köpte 2 av varje storlek. Eftersom det inte står något på hemsidan om vad det är för plast så mailade jag en fråga till dem innan köpet. Jag fick svar dagen efter, ett plus i kanten för det och för att plasten var ok:

"BPA(bisfenol A)-fri och ftalat-fri.
Locket är PolyPropylen. Tätning är silikon.
Matlådorna är testade för livsmedelskontakt.
De innehåller inga kandidatämnen (SVHC) i en koncentration över 0,1% w/w och ligger under gränsvärdena i testerna för material i kontakt med livsmedel.
Matlådorna är inte behandlade med något antibakteriellt ämne."


Jag har haft dem i jobbväskan, i kylen, och värmt dem i mikro och är helnöjd. Fryst dem har vi inte gjort ännu men det kommer. Glas är helt perfekt för kylskåpsförvaring, däremot lite tungt att ha med till jobbet men har man en lunch bestående av mat där allt ligger i samma burk går det bra tycker jag.

Jag ville också ha några rostfria matlådor. De är inte täta i det klassiska utförandet men som kylskåpsförvaring verkar de smarta, även för torrare lunchrätter och mackor kan de vara bra. Jag har kollat Tradera ett tag men de blir oftast jättedyra, dyrare än nypris. I veckan hade jag en fantastisk tur och hittade två stycken på Stadsmissionens second-hand-butik för 10 resp 15 kr.



På nätet har jag hittat rostfria matlådor med tättslutande ftalatfria plastlock, "Lunch bot". Säkert blir det några sådana också framöver.

Det finns alltså en del vettiga alternativ till plastlådor, bra att de börjar bli populära (igen).

söndag 26 januari 2014

Smartare vattenflaska

Jag har ju börjat plastbanta i köket och i veckan kom turen till sportflaskorna. Vi hade en del PET-flaskor som det varit kolsyrat vatten eller läsk i, de åkte ut direkt. PET kan avge små mängder ftalater enligt plastlistan (se tidigare inlägg här) och det är onödigt när det finns alternativ. Sen hade vi en hög riktiga sportflaskor, alltså sådana som är tillverkade för ändamålet. De var märkta antingen typ 2 eller typ 4, dvs plaster som inte ska innebära några kända miljörisker så de fick vara kvar tillsvidare.

Jag brukar dricka mycket vatten ur sportflaska flera gånger i veckan eftersom jag ofta tränar. Oftast fyller jag flaskan på morgonen hemma och låter den stå i bilen till lunchen då jag tränar. Vi är även ute en hel del och vandrar och har då vatten i flaska hela dagen. Om jag bara hade använt vattenflaska någon gång ibland kan det väl vara ok med plastflaskorna vi har men jag är ju storförbrukare så då tyckte jag det var befogat att investera i en bra flaska.

Jag köpte en Klean Kanteen Classic. Svindyr var den men jag räknar med att ha den livet ut. Korkar går att köpa separat ifall den skulle slitas ut. Själva flaskan är tillverkad av livsmedelsklassat rostfritt stål och sportkorken som jag köpte är av polypropylen, (fri från BPA, ftalater och andra gifter). De hade även andra korkar av rostfritt och bambu men jag ville ha sportvarianten. Flaskorna finns i diverse olika storlekar och utföranden, se hemsidan här.

Det jag märkte redan efter första användningen var att vattnet smakade helt annorlunda. Det var helfräscht även efter en halv dag. Jag har inte reagerat på att vatten i plastflaska tar till sig så mycket smak från flaskan förut, innan jag hade det här att jämföra med. Jag vet ju förstås inte vad det är för ämnen som har avgetts till vattnet men trevligt känns det inte! I fortsättningen använder jag definitivt min nya rostfria flaska. Plastflaskorna får vara kvar som reserver och för de i familjen som hela tiden slarvar bort sina flaskor.

Snygg är den också, och förvånansvärt lätt och liten. Kan helt klart rekommenderas.




tisdag 21 januari 2014

Ljuspunkter i möbelaffärerna

I helgen var mannen och jag runt i stans möbel- och sängbutiker. Det var lääänge sen jag besökte en  möbelbutik, vi har ju vad vi behöver hemma och så har det varit ett antal år. Nu är det tyvärr så att mannen har dålig rygg och behöver en säng som är bättre för dåliga ryggar. I sann miljöanda så blir det bara hans sängbotten som byts ut, jag behåller min och såklart behåller vi själva sängramen.

Efter en stund i möbelaffärerna kan man förstå att folk som tillbringar mycket tid i butiker också handlar nya grejer de inte behöver. För visst känns det egna hemmet lätt simpelt när man ser alla nya möbler och provligger jättesköna sängar med lyxiga bäddmadrasser. Vill man slippa lockelsen att byta hela inredningen ska man nog syssla med något annat på helgerna.

Några riktigt positiva överraskningar hittade vi i affärerna:

IKEA har två sängar gjorda huvudsakligen i naturmaterial (Sultan Songli och Sultan Skaun).



MIO har en serie möbler, Cornwall, i återvunnet trä. Rustika, jättehäftiga möbler! Hållbart också, ingen plast i lådorna t ex. (länk till hela serien här).





Det finns Svanenmärkta sängar,  Hildings var de vi hittade.



Mannen valde en sådan säng till slut. Det känns väldigt bra både för miljö och hälsa, man ligger ju och andas in ångorna från materialen i sängen ganska många timmar per dygn och i en Svanenmärkt borde doserna av gifter i alla fall vara betydligt lägre

Det jag tyckte var lite konstigt var att det inte var Svanenmärkningen som det gjordes reklam för på affärens hemsida utan "bara" att den var en testvinnare och att den är rekommenderad av Astma- och Allergiförbundet. Vilket också naturligtvis är bra, men Svanen borde vara ett lika starkt säljargument kan jag tycka.

För den som behöver köpa nya möbler börjar det finnas bra alternativ. Riktigt roligt att se.

lördag 18 januari 2014

Ljusbringare

I julklapp fick jag ett ljusbringar-kit. Ljusbringaren är tänkt att användas i stället för vanliga värmeljus, det man eldar är vanlig matolja vilken som helst. Jag fick tre brännare samt några dm veke. Som behållare kan man ta en värmeljushållare, liten skål eller något annat av lämpligt material och med lämplig form. Jag hittade två fina små glas på fot på loppis som funkar bra.

Såhär ser de ut när de brinner:



Brännarna är hemgjorda av hobbylera, ca 3 cm i diameter, ca 1-1,5 cm hög i mitten. Det är inte så noga hur de ser ut, det viktiga är att de har ett hål i mitten där veken kan träs igenom. Man trär en bit veke (ca 5-10 cm är lagom) genom hålet så den sticker upp ca 5 mm. Resten av veken kan man rulla ihop under brännaren. Sen ställer man brännaren på botten av skålen och fyller på med matolja av valfri sort upp till brännarens överkant. Klart!

Här syns hur brännaren ser ut

Vad är då fördelarna med detta framför vanliga ljus?
  • Miljövänlig
  • Ryker inte
  • Sotar inte
  • Lägre uppvärmning än med värmeljus (kan vara både för- och nackdel)
Jag tycker idén var så bra att jag gärna vill sprida den vidare.

lördag 11 januari 2014

Om plaster, framför allt de i köket

Som jag skrev i förra inlägget så ska jag se över plastföremålen här hemma och göra mig av med de värsta. Det jag gjort senaste året är att slänga skärbrädor, degbunkar och plastbyttor där plasten är sliten och där det börjar lossna plastflagor. Jag har också helt slutat värma mat i plastbyttor eller värma inplastad mat. Det gäller även vid upptining i mikro, plasten ska av först. Det beror ju på typen av plast om det läcker ut några ämnen i maten men det är dumt att ta risken när det finns bra alternativ, som att lägga upp maten på en tallrik t ex.

Det här inlägger fokuserar på plastfakta, framöver kommer jag att skriva mer om vad jag byter ut och till vad (andra material än plast), och hur det går att ta sig fram i djungeln av plastprylar och okunniga försäljare.

Plast kan vara av olika typer. Märkningen ser man i en symbol någonstans på föremålet, ser ut så här:


Numret visar vilken sorts plast det är så det är de olika numren man behöver ha koll på för att bli en medveten konsument. Jag har ett urklipp på kylskåpet, av en text som jag hittat på nätet som är en bra guide:

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
SIFFROR ATT HÅLLA KOLL PÅ

Plast nr 3: Polyvinylklord (PVC)
Finns i allt från butiksförpackning av kött, hämtmatsförpackningar och leksaker till byggnadsmaterial. Materialet i sig är hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av plastens totala vikt. Ftalater läcker till omgivningen under en produkts hela livstid. De är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns även studier som påvisar risk för barnallergier.

Plast nr 6: Polystyren (PS)
En ganska hård plast som används till leksaker, yoghurtburkar, läkemedelsburkar och engångsbestick; finns även i cellplast/frigolit, exempelvis i köttråg i mataffären och engångsplastmuggar/förpackningar. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel. Svår att återvinna.

Plast nr 7: Polykarbonatplast (PC)
Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet Bisfenol A. Kan finnas i gamla nappflaskor, hårda sportflaskor, matlådor, CD-skivor, foder till konservburkar. Plaststekspaden till teflonpannan är gjord av polyamid. Nylon är en annan polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, som i dammsugare. I gruppen finns också bioplaster som inte förknippas med risker. Men märkningen finns också bland annat på polykarbonat, en hård och glasklar plast, vanlig i tillbringare. Observera att sjuan är en övrigt-kategori, även laminat mellan olika i sig ofarliga plaster finns med.

Övriga plaster

Plast nr 1: PET
Dryckesflaskor, för engångsbruk. Det finns en eventuell (låg) risk för läckage av ftalater till drycken i PET-flaskor. En studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.

Plast nr 2: Högdensitetspoluetylen (PE-HD)
Det finns inga kända miljörisker med den här typen av plast, polyetylen, men man ska undvika att hetta upp den.
Är vanlig i förpackningar för flytande produkter som t ex flytande margarin. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nr 4).

Plast nr 4: Lågdensitetspolyetylen (PE-LD)
Den här typen av polyetylen-plast, som vanliga plastpåsar och plastfolie är tillverkade av, innebär inga kända miljörisker, men man ska inte hetta upp den.

Plast nr 5: Polypropylen (PP)
Polypropylen är en förhållandevis ofarlig plast. Plasten är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i mikrovågsugn. Materialet kan finnas i alla typer av livsmedelsförpackningar.

Källor: Naturskyddsföreningen samt boken Förgiftad av Rick Smith och Bruce Lourie.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Som man kan se ovan är det nr 5 som är att föredra för livsmedel.

Observera att äldre plastföremål oftast inte är märkta! Vi hittade ett antal plastmuggar, vikbara kåsor och vattenflaskor hemma som inte var märkta och de åkte i soporna. I fallet muggar och kåsor dricker man ofta varma drycker i dem och då är risken för utfällning av ämnen större. I plastflaskor har man ju ofta vatten en längre tid innan det dricks så det var argumentet för att slänga dem. Det känns dumt att slänga användbara saker men ibland är det faktiskt befogat.


Här är några bra länkar till plastfakta:
Jag kan också rekommendera boken Förgiftad av Rick Smith och Bruce Lourie som jag skrev om här.

lördag 4 januari 2014

Nytt år och nya miljötankar

God fortsättning på 2014 alla bloggläsare! Nytt år och nya möjligheter att göra en insats för miljön och klimatet. Nu har jag bloggat sedan februari, snart ett år med andra ord. Antalet läsare ökar stadigt och det är jättekul, även intressant att läsa era kommentarer som ger nya infallsvinklar. Jag har också själv nytta av bloggen som uppslagsverk, ett smidigt sätt att samla kunskaper på. Jag tänker fortsätta bloggandet och skriva om det jag gör och det jag lär mig om miljövänlig livsstil och  närliggande områden, som t ex mat utan tillsatser. Bloggen blir ju också en anledning att läsa på om olika nya saker, för att få något nytt att skriva om, det är bra på flera sätt.

Om jag ska sammanfatta hur jag och mitt mer miljövänliga liv har utvecklats under året så är det nog följande punkter jag tänker mest på:
  • Har lärt mig en del nytt om grönskasodling (jag lär mig av mina misstag och framgångar varje säsong).
  • Vet mer om tillsatser i maten och väljer mer mat utan tillsatser.
  • Cyklade några fler mil på elcykeln än förra säsongen. Framförallt beroende på en mild höst och en bättre lampa som gjorde att jag kunde cykla några veckor till på hösten. Även bra att ha hittat bra skoskydd för regnväder.
  • Minskat köttkonsumtionen, vet inte riktigt hur mycket just i år men med ungefär hälften totalt sen innan jag blev miljömedveten på riktigt.
  • Har börjat köpa allt nöt- och fläskkött från Skönero (naturbeteskött) och kanske hälften av kycklingen från Bosarpkyckling.
  • Har blivit bättre på att använda i olika sorters grönsaker och bönor och linser i matlagningen.
  • Knappt köpt några nya kläder eller skor alls.
  • Inte köpt några nya prylar av typ hemelektronik, hem, hushåll, inredning vad jag kan komma på. Någon enstaka begagnad pryl har inköpts.
  • Börjat köpa fler ekologiska matvaror.
  • Städar med färre kemikalier. Använder nu mest såpa citronsyra och mikrofiberdukar.
  • Gör mer miljömedvetna val vad jag än köper. Kollar t ex alltid vad det är för typ av plast om jag köper något av plast, eller om jag kan välja prylen i ett annat mer naturligt material, eller om den finns ekologiskt producerad. Frågar i butiker om innehåll och material och ursprung. Tiden är definitivt förbi när jag ryckte första bästa pryl ur närmaste butik.
Under 2014 kommer jag säkert att utvecklas mer på alla punkterna ovan och några till. Några exempel på saker jag vill göra är:
  • Lära mig laga åtminstone några goda helt vegetariska middagsrätter.
  • Fler mil på elcykeln.
  • Fasa ut mer av plasten i köket, i synnerhet sådant som jag förvarar mat och dryck i.
  • Få en ordentlig skörd av grönkål och asiatiska bladgrönsaker som jag får ha i fred för djuren.
  • Bygga ett hönshus och skaffa några lantrashönor. Det är inte troligt att vi hinner den här säsongen heller men man kan ju alltid drömma. Kanske hinner vi påbörja bygget i alla fall.
  • Göra en rejäl insats för Klimatriksdag 2014.
Framför allt hoppas jag kunna sprida några idéer och lite ny kunskap till er som läser bloggen under året.