onsdag 27 februari 2013

Böcker och bokrea

Nu är det tid för årets bokrea. Förr i tiden köpte jag också böcker på bokrea men nu är det sällan det händer. Jag har upptäckt att jag egentligen inte har något behov av att köpa alla böcker jag läser, det går utmärkt att låna på biblioteket istället. Biblioteket, åtminstone här i stan,  är också väldigt bra på att köpa in böcker som man lägger inköpsförslag på, jag tror alla böcker jag föreslagit köpts in.

Jag läser ganska mycket, nu på vintern kan det bli flera böcker per vecka. Det mesta läser jag bara en gång men det finns en och annan bok som jag faktiskt vill ha i bokhyllan och som jag läser om efter några år och då har jag köpt dem. Också en del böcker som funkar mer som uppslagsböcker, t ex Handbok för köksträdgården av Lena Israelsson, den behövde jag verkligen och den fanns inte att hitta begagnad så det fick bli nyinköp.


En del böcker går annars bra att hitta begagnat, jag brukar kolla Tradera, Blocket eller Bokbörsen om det är något jag söker. Just nu letar jag efter Lars Myttings bok Ved som jag lånade i julas, både lärorik och underhållande för vedeldare som oss. Jag har dock tid att vänta tills den dyker upp begagnad, kan tänka mig att många fick den i julklapp, läser och tröttnar och lägger ut den till försäljning.



Bokrean och reklamen inför den använder jag ibland som inspiration för att hitta något nytt att läsa. Sen går jag istället och lånar de böckerna på biblioteket.

Bokbytardagar arrangeras på en del ställen, det är ett bra sätt att byta utlästa böcker mot några andra. Vårt bibliotek har ett bokbytarbord innanför dörren: lämna en bok och ta en annan. Bra!

Sen är kanske inte böcker det värsta att konsumera ur miljösynpunkt men det skadar aldrig att tänka till lite där också.

måndag 25 februari 2013

Matslöseri



Idag har jag råkat ut för matslöseri två gånger samma förmiddag. Första händelsen var när en kollega köpte en macka på ett närbeläget café och först blev erbjuden en någon dag gammal macka som hon tackade nej till att köpa. Då slängde personalen den och ett antal andra fullt ätbara mackor!! Det här är säkert vanligt, inget som hände bara just den här dagen. Det resulterade i att jag nu skrivit ett mail till caféet och frågat varför de gjorde så, och även gett förslag på några bättre lösningar, nämligen:
  • Ställ dem i personalens fikarum, att ta gratis
  • Ställ dem i fikarum eller lunchrum hos den  kommunala arbetsplatsen som är i samma lokaler som cafeét.
  • Skänk dem till Stadsmissionen eller liknande organisation som bedriver soppkök eller liknande för behövande.
  • Skänk dem till skolan intill.
  • Sälj gammal mat till nedsatt pris  t ex en dag gammalt=halva priset, 2 dagar=1/4 av priset, 3 dagar = gratis.
Det ska bli spännande att se om de svarar och vad för svar jag i så fall får. Ofta gör folk saker av gammal vana utan att tänka efter hur man kan göra istället.

En stund senare kommer veckans nya fruktkorg till arbetsplatsen. Vad händer då med det som låg i förra veckans korg? Jo det hälls urskiljningslöst i soppåsen! 2 bananer och en kiwi var i ett sådant skick att de hörde hemma där men resten var i fullt ätbart skick så de tog jag hand om. Lösningen på det här kunde väl vara att man på fredagen säger att frukten som är kvar är gratis att ta, även att ta med hem. Så blir den uppäten istället för kastad och ingen förlorar något på det, den skulle ju ändå inte sålts.

I mataffärer affärer kan man åtminstone ibland se varor med kort datum säljas till nedsatt pris, det är bra.  Det finns också vissa butiker som har börjat laga lunchlådor på mat som blivit över, mycket bra! Dock är jag övertygad om att det skulle gå att utveckla mycket mer. Målet måste ju vara att inget slängs alls.

Sen kan man ju tänka att det inte spelar någon roll om lilla jag pratar med ett ställe som slänger mat, att det inte gör någon skillnad egentligen. Men tänk om alla vi vanliga gräsrötter vågade reagera och säga till när vi ser sådant, och gärna komma med bra förslag hur man kan göra istället, då gör det skillnad.

lördag 23 februari 2013

Om bilar och bränslen

Det här med bilar och miljön är ju ett problem och om det ser ut idag i samhället är det absolut inte hållbart. Just bilkörningen är det område där jag har svårast att ställa om, bor man på landet och vill  komma någonstans är det det absolut smidigaste alternativet, ibland faktiskt det enda. Det jag alltid gör är att försöka samordna ärenden och aktiviteter så mycket det bara går, t ex jobba, träna och veckohandla i samma bilresa. Det inträffar i princip aldrig att jag åker till stan bara för att köpa något eller träna, det får bli när jag ändå måste dit av annan anledning. Sen försöker mannen och jag samordna arbetstiderna så att vi kan samåka åtminstone en, förhoppningsvis två dagar per vecka. Under sommarhalvåret cyklar vi en hel del, jag kommer att skriva mer om det längre fram i vår.

En sak vi har gjort är att vi anpassar biltstorlek efter familjens behov. Vi har under året sålt en större bil och köpt en lite mindre, dumt att köra omkring med en alldeles onödigt stor bil när det inte behövs.

Bränsle och bränlseförbrukning har varit ett av de viktigaste punkterna när vi valde bilmodell. El eller biogas vore det bästa, etanol är jag mer tveksam till, i alla fall om den görs på sådant som odlas där det kunde odlats mat. Metanol är på gång, se Värmlandstmetanol , ett bättre alternativ tycker jag. Bilar borde helt och hållet drivas med bränslen som tillverkas av sådant som blir över i andra processer.

Sen är det ju så för oss som många andra att vi inte köper nya bilar utan får leta bland de kanske 5-8 år gamla modellerna och då faller de allra nyaste teknikerna bort. Det gör också att driftsäkerhet och kvalitet på själva bilen är en viktig punkt också och det är ju bra för miljön med saker som håller länge. Biogasalternativet gick bort den här gången eftersom vi inte hittade någon vettig modell bland de lite äldre bilarna.Valet föll på en snål diesel, mycket för att det finns dieselbränslen med stor inblandning av förnybar diesel i olika former och den inblandningen ökar hela tiden, till skillnad mot bensin som ser i princip likadan ut hela tiden. Vi tankar oftast Evolution diesel på Preem, just nu görs den till 30% av restptodukter från skogen och släpper ut ca 27% mindre koldioxid än standarddiesel. Mer om det går att läsa här. OKQ8 säljer DieselBio+ som är till 27% gjord på förnybara råvaror, läs mer här. Dessa bränslen förbättras hela tiden, bara på minre än ett år har Preem Evolution diesel förbättrats 2 gånger.

Det jag helst skulle vilja ha är en laddhybrid som går minst 10 mil på en laddning, och har biogas som alternativbränsle. Då skulle arbetsresorna täckas in av el, bara semesterresor och liknande skulle gå på biogas. Det finns ingen sådan modell ännu tyvärr. Egentligen borde det vara krav på att alla nya bilar som tillverkas från och med nu ska vara laddhybrider och att de förutom det kan gå på ett förnybart bränsle. Tekniken finns, det är bara viljan och modet som saknas.

lördag 16 februari 2013

Mer grönsaker

Jag jobbar hårt på att öka mängden grönsaker i vår mat och  har kommit i alla fall en bit på vägen från sallad, tomat, och gurka. Det gäller att tänka säsongsanpassat, tomater är nyttigt och bra under sommarhalvåret men det är ju bra att byta ut dem mot något annat nu på vintern. Kål och rotfrukter är bra att välja så här års. Förr tyckte jag inte om morötter alls, men sen jag kom på att man kan piffa upp dem med lite dressing är det faktiskt riktigt gott. Jag brukar grovriva dem, sen hälla på en blandning av rapsolja, vatten och pressad citron, kryddat med örtsalt och koriander.

Klyftpotatis i ugnen blandar jag ofta med bitar av kålrot och iband andra rotfrukter.

Något annat jag ofta gör nu på vintern är en blandning av strimlad rödkål och apelsin skuren i bitar. Det blir gott och saftigt utan dressing.



En ganska mättande sallad som också duger som mellanmål är denna:


Den består av avocado, kikärter, isbergsallad och dressing av olja, citron, salt, svartpeppar och koriander (koriander har blivit lite av min standardkrydda på sallader). Jag använder inte kikärter från konservburk utan torkade som jag blötlägger över natten och sedan kokar. Jag brukar ta en hel påse åt gången och frysa in dem färdigkokta, då kan man ta fram lite då och då när man behöver.

onsdag 13 februari 2013

Köpstopp och medveten konsumtion

Vi har aldrig bestämt oss för köpstopp och drastiskt minskat konsumtionen under en längre period. Istället har vi långsamt  glidit in i ett permanent nästan-köpstopps-läge, nästan utan att tänka på det, under tiden vi har blivit mer och mer medvetna om att vi lever över jordens tillgångar. Det viktiga är ju var man hamnar (att man minskar sin konsumtion), antingen genom ett uttalat köpstoppsår eller mer långsamt som vi gjorde. Jag läste "Köp inte den här boken" av Ann-Christin Gramming för ett par år sedan, den var mycket inspirerande och påverkade mig absolut till att konsumera mindre. Jag har fortsatt följa Köpstoppsbloggen efter det, det är ofta intressant läsning.

Följande lilla checklista för hållbar shopping har jag hittat på nätet, den hänger på vårt kylskåp och har gjort ett bra tag.

Checklista för hållbar shopping
  • Behöver jag den vara jag håller i handen?
  • På vilket sätt kommer varan att öka min livskvalitet?
  • Hur många liknande varor äger jag redan?
  • Hur mycket och hur länge kommer jag att använda varan?
  • Finns det risk att varan blir ett felköp som bara tar upp plats?
  • Har jag en liknande vara hemma som jag istället kan använda?
  • Kan jag få tag på varan utan att köpa en ny, t ex låna, hyra eller köpa begagnat?
  • Motsvarar varan helt mina önskemål?
  • Hur ska jag göra mig av med varan när jag använt den färdigt?
  • Hur påverkar varan miljön? Går den att återanvända?
  • Hur är varan tillverkad? Kan jag stödja produktionsförhållandena?

Det är faktiskt såhär jag (och mannen) alltid tänker om vi (tror att vi) behöver någon pryl, numera helt automatiskt. Förstahandsvalet är att kolla på Blocket eller Tradera, kanske ta en tur till Myrorna eller Hjärta till Hjärta, lite beroende på vad vi söker. Att handla nytt kommer lång ner på listan. Om vi handlar något nytt satsar vi på kvalitet som ska kunna hålla länge, och köper inga modeprylar som är designade för att kännas hopplöst omoderna på kort tid.

En annan sak är att jag numera försöker hålla på "en sak in - en sak ut". Dvs det är ok att ersätta något som går sönder som verkligen behövs, men inte ok att öka på antalet prylar hemma. Det gäller även kläder, där försöker jag till och med minska ner på antalet plagg och tänka efter på hur mycket jag verkligen behöver ha.

En positiv effekt av att begränska sin konsumtion är att få betydligt mer pengar över än tidigare, en ganska intressant känsla. Hos oss har överskottet gått till bl a solceller på taket och större andel ekologisk mat.

måndag 11 februari 2013

Havre och korn - alternativ till ris


För några år sedan var ris något vår familj åt nästan varje dag. Det är inte speciellt klimatsmart, riset har färdats lång väg innan det kommer till oss och det går åt mycket vatten för att odla det. Numera har vi bytt ut riset mot det som ibland brukar kallas "svenskt ris" och äter bara ris någon gång ibland. När vi väl äter ris köper vi ekologiskt. Det vi äter istället är framförallt mathavre och matkorn, tyvärr har jag inte hittat dem i ekologisk variant.



De är lika enkla och snabba som ris att tillaga, kokar på ca 15 min. Man kan också koka hela korn av något sädesslag, sådant som står i bakhyllorna i butiken. Då finns ekologiskt, t ex Saltå Kvarns sortiment. Det man får räkna med då är betydligt längre koktider, se tabell här. Men om man jämför med koktiden för råris så är den ungefär som för hel havre och det kan man ju stå ut med.

Mathavre och matkorn är gott! Mer smak än ris, och de två har lite olika smaker så det är kul att variera. Det finns även matvete men det brukar jag inte köpa. Korn och havre innehåller vattenlösliga fibrer, som är nyttigare än fibrerna i vete och råg, därför väljer jag gärna havre och korn både att äta och när jag bakar bröd. Vi äter massor med bröd så då kan det kännas bra med ett sådant val. Sen innehåller de mycket annat nyttigt också som man kan läsa om på Saltå kvarns blogg, t ex ett inlägg om havre som jag läste igår.

lördag 9 februari 2013

Rena tänder med bättre samvete

Jag har rensat ordentligt i badrumsskåpet senaste året. Nu finns bara några få produkter kvar, det mesta hemmagjort (mer om det en annan dag). En av de få saker vi fortfarande köper är tandkräm. Det är tyvärr ganska glest med miljömärkta alternativ i butikshyllorna, en längre period nu har jag bara sett till ett enda i vanliga butikskedjor:

Den här finns på både Coop Forum och Ica Maxi där vi oftast handlar och den är Svanenmärkt. Tidiagre hade Acta också en Svanenmärkt tandkräm men den försvann, rykten går om att den ska komma tillbaka nu i år.

Icke- miljömärkt tandkräm innehåller ofta SLS (även kallat Sodium Lauryl Sulfate,  Sodium Laureth Sulfate, Natriumlayrylsulfat).  Det är en tensid som har som uppgift att löddra och tvätta rent men den kan också irritera slemhinnan i munnen och orsaka blåsor (afte). Anledningen att den används så mycket är att den är billig. Svanenmärkta tandkrämer innehåller istället mildare tensider.

Ett annat otrevligt ämne som också kan finnas i icke-svanenmärkt tandkräm är triclosan. Trciclosan är bakteriedödande och sprids i naturen, har hittats i bla fiskar och bröstmjölk.

Man kan tycka att det inte spelar så stor roll för miljön vilken tandkräm man väljer men vi i Sverige förbrukar ungefår 3 miljoner liter tandkräm per år. Om alla valde en miljömärkt tandkräm skulle det absolut göra skillnad. Så kolla i butiken nästa gång om det finns ett miljömärkt alternativ. Om inte, så be dem ta hem. Ju fler som frågar efter det, desto vanligare kommer det att bli i butikerna och förhoppningsvis försvinner de andra sorterna helt.

fredag 8 februari 2013

Huvudet i sanden

Jag läste just David Jonstads inlägg på klimatmagasinet Effekts blogg (kan läsas här). Skrämmande länsing, både vad som händer i Kina när de försöker jaga ikapp oss i-länder, och ställningstagandet från ett av Sveriges största partier.

Att sätta något annat än miljöfrågan främst i politiken känns otroligt oansvarigt idag , när vi vet hur vår livsstil påverkar klimat och natur. Socialdemokraterna är vårt största parti och de blundar tydligen totalt för den fråga som är helt nödvändig att ta tag i om jorden ska vara en plats att leva på även i framtiden. Det borde vara fullt möjligt att ta tag i jobbfrågan, den ekonomiska krisen och miljöfrågan samtidigt, allt hänger ju ihop. Men en hållbart sammhälle måste alltid vara utgångspunkten för alla beslut, allt annat måste får rätta sig efter det. Och det är bråttom! Kanske läge att inte ge Socialdemokraterna så stort utrymme i politiken utan rösta fram politiker som törs ta tag i miljöfrågan på allvar (om det går att hitta några...)

När det gäller Kina, Indien, Ryssland m fl länder som försöker uppnå samma levnadsnivå som bl a Europa kan man önska att de kunde hoppa över perioden baserad på fossil energi och enbart satsa på rena lösningar från början. Tekniken finns. Det borde vara Sveriges och andra rika och välutveckade länders uppgift att hjälpa och vägleda dem i det. Vi måste också inse att det inte kommer att fungera att alla världens människor lever som vi svenskar gör nu, det räcker inte jorden till. Ny teknik kan säkert lösa en del utsläppsproblem men inte allt, vi måste ändra våra vanor också, det är nog bara att inse.

torsdag 7 februari 2013

Hållbarhet (eller icke hållbarhet) på jobbet

Inspirationen till det här inlägget fick jag av en vän till mig när han läst mina första inlägg. Han skrev så bra så jag tar mig friheten att citera honom:

"Det för tankarna till datorskrotandet på jobbet. Jag har räddat flera stycken fullt användbara datorer från skroten, varav en är kvar på jobbet och gör nytta som testdator för undervisningen, en annan är i källaren och är speldator. Det var hyfsat moderna saker med SATA och PCI Express, uppgraderingsbara till 4 GB. Varför stoppade man inte bara i mer minne och körde vidare? Eller, när det behövs, bytt moderkort? Inte langa hela maskinen, med massor av fullt användbara delar (inte minst lådan och nätaggregatet, det är många kilo metall).

Och nu behöver vi nya maskiner till våra exjobbare. De hade kunnat använda de skrotade datorerna med en blygsam översyn. I stället måste vi köpa nya. Vi uppmuntras att kasta och köpa nytt. Vi spränger oss allt djupare ner i uråldriga berg för att få upp malm för att bygga maskiner som skall kastas bort så fort de inte är splitternya - detta enbart för att vår arbetstid värderas så mycket högre än det där berget!

Hur mycket av jorden måste vi spränga sönder på jakt efter råvaror innan vi börjar värdera de där råvarorna som den ändliga resurs de är?"

En kasserad stol som räddades

När jag var ny på mitt jobb för ett par år sedan fick jag en smärre chock när en hel "nätbur" full med fungerande men ganska små plattskärmar kördes till skroten. Tyvärr sa jag inget då, men nyligen när en massa kontorsmöbler skulle köras iväg på samma sätt vågade jag fråga vad det var som pågick. Jag insåg då att folk helt enkelt inte tänker på att de kan göra något annat än att slänga, okunskap helt enkelt. Jag tipsade om ett företag som heter TillNytta som har som affärsidé just att återvinna företagsprylar och förhoppningsvis kommer möblerna nu att komma till nytta istället för att brännas. Observera att de även tar emot saker med renoveringsbehov. Säkert finns andra företag med liknande affärsidé även på andra orter, kolla på nätet!

Mitt tips till alla som läser detta är att ha ögon och öron öppna på jobbet, och tipsa om alternativa sätt att bli av med utrustning och möbler som inte längre behövs eller som anses för gamla och dåliga. Det finns alltid någon som kan ha nytta och glädje av sakerna, antingen en annan arbetsplats eller privatpersoner. Man kan också tänka sig att skolor skulle bli glada över att få några elevdatorer t ex.

Även när möbler, datorer eller annan utrustning ska köpas in borde varje arbetsplats fundera på om det skulle fungera med begagnade saker innan man rusar iväg och beställer nytt. Eller om datorer som börjar kännas sega går att uppgradera istället för att bytas ut. Åtminstone på statliga och kommunala arbetsplatser och landsting borde det kunna utformas regler att följa som säger att man i första hand ska köpa begagnat eller uppgradera, och om man ska göra sig av med prylar så ska det ske till en firma som TillNytta eller liknande.

onsdag 6 februari 2013

Vinterjackor och andra kläder

Ibland tänker jag på hur länge jag har haft min vinterjacka. Den är nog ungefär 10 år gammal. Jag trivs fortfarande bra med jackan och den är inte ens sliten. Min gamla vinterjacka är minst 20 år, den har jag numera bara hemma men den utsätts för ganska tuffa påfrestningar i form av diverse trädgårdsarbete, men den är hel fortfarande. I det perspektivet har jag svårt att förstå hur affärerna kan sälja alla dessa jackor som de har hängandes. Om alla i hela stan köpte en ny jacka varje år så kanske...

Klädkonsumtionen i Sverige har ökat med 40% mellan 2000-2009 och nu köper en genomsnittssvensk ca 15 kg kläder per år. Har vi egentligen behov av ala dessa kläder? Knappast, det är förmodligen mest nöjet att shoppa som driver folk att handla, inte något behov av nya kläder.

Det går åt 7000 liter vatten vid tillverkningen av en bomulls-t-shirt. För ett par jeans går det åt 10000 liter vatten och ett halvt kg kemikalier. Dessutom tillverkas mycket av de kläder vi köper i länder med dåliga arbestförhållanden, och mycket av kemikalierna som används släpps orenade rakt ut i naturen. Det här är fakta som åtminstone jag blir skrämd när jag läser, köplusten avtar ganska fort.

För en ekologiskt hållbar livsstil behöver vi dra ner på vår konsumtion av prylar rent allmänt. Svensken lever som om det fanns 3 jordklot men vi har ju som bekant bara ett. Kläder är ett område där det är ganska enkelt att dra ner på onödig konsumtion. Kolla på vinterjackan, går den verkligen inte att ha en vinter till? Och kanske behövs inte ytterligare en tröja. När ett behov av ett nytt plagg faktiskt finns, titta på Tradera och i secondhandbutiker. Eller varför inte arrangera eller besöka en klädbytardag. T ex anordnar Naturskyddsföreningen klädbytardagar på flera håll i landet den 20:e april, se här. Det finns också en hel del andra klädbytardagar, en del finns listade här.

Ett annat tips för att undvika onödiga klädinköp är att hitta på något annat som är kul på ledga dagar istället för att gå i affärer och köpcentra. Umgås med vänner, gå på bio eller teater, spela spel, gå ut i naturen, utöva någon sport eller något annat som ger en kick av välbefinnande.

söndag 3 februari 2013

Nybakat

Idag blev det en bakdag. Jag brukar sällan baka mer än en sorts bröd samma dag men idag blev det två sorter: limpor med dinkel, kornmjöl och solrosfrön, och surdegsbröd med helt korn, kornmjöl och råg.






Jag bakar det mesta av brödet vi äter, undantaget är när tonåringarna absolut vill ha köpebröd. Vad har hembakt bröd med omställning att göra kan man fråga sig? För mig handlar omställningen av maten mycket om att ta fram gammal kunskap om hur man gör mat från grunden av bra, helst ekologiska och närproducerade råvaror, utan onödiga tillsatser.

Sen kombinerar jag gärna omställningstänket med lite nya rön om vad som är nyttigt och mindre nyttigt. T ex har jag börjat använda kornmjöl och helt korn i bröden. Korn och havre innehåller till skillnad från råg och vete vattenlösliga fibrer, som inte ökar risken för tarmcancer, som stort intag av icke-vattenlösliga fibrer kan göra.

Jag har gått över till att använda surdeg och/eller fördeg när jag bakar.

Fördeg betår av att man dagen innan blandar en del av vätskan, en liten mängd jäst, och mjöl till en lös smet som får stå antingen över natten i ca 10 grader eller i kylskåp i ca ett dygn. Det är inte jättenoga med exakt tid. Sedan dag 2 blandar man i resten (mjöl, salt, vätska 45 grader, ev honung och annat man vill ha i) och låter jäsa först degen ca 1 tim , sedan limporna ca 30 min eller tills de är lagom jästa. Det jag inte lyckats med ännu är att få en lagom fast deg, bröden flyter ut för mycket istället för att jäsa på höjden. Deg med fördeg hänger ihop bättre än vanlig deg och är inte så kladdig även att den är lös. Bröden får fin konsistens, smular inte och får hållbar skorpa. De får också mer smak. Det känns inte besvärligt att baka med den här metoden, snarare tvärtom eftersom det är färre moment på en gång att göra.

Även surdeg ger saftigt bröd med mycket smak och brödet håller länge. Själva surdegsprocessen ger också nyttiga ämnen (i synnerhet av råg och korn). Jag har en surdegsstart i kylen. En gång i veckan ungefär behöver dem matas med 1 msk rågmjöl och 1-2 msk vatten. Går något snett (min möglar ibland t ex) är det enkelt att göra en ny (det skriver jag om en annan dag). När man bakar blandar man en msk surdegsstart med 1/2 l vatten och något grovt mjöl, gärna råg och/eller korn. Det får stå över natten, gärna lite varmt t ex ovanpå kylskåpet. Dag 2 blandar man i mer vätska, mjöl, salt etc och annat man vill ha i. Utan jäst går större delen av dagen åt till jäsning av först degen (någon timme), sen till bröden. Jag brukar hälla degen i formar och ställa på upptiningsläge i ugnen (35grader) och jäsa ett antal timmar, idag fick de stå ca 9 timmar. Man kan också hälla i lite jäst så blir det mer "vanliga" jästider och också ett luftigare bröd. Jag brukar göra lite olika, kul med variation på bröden.

Jag kommer säkert skriva mer om brödbak framöver. Jag vill gärna inspirera andra att försöka, det  tar mindre tid än man tror. Mycket sköter sig självt medan man gör annat. Och inget går upp mot en skiva nybakat bröd med ost!

Den som vill veta mer om brödbak och olika bakmetoder och ingredienser kan läsa på sidan Bakkemi . Det är mycket kemi men även om man inte alls är insatt i kemi så finns mycket bra kunskap samlad där.

lördag 2 februari 2013

Paprikaplantor

Det här blir mitt allra första blogginlägg. Det får handla om odling, något jag sysslar mycket med. Jag tror på tanken att odla mer mat lokalt, det är ganska sjukt när man tänker på hur mat fraktas kors och tvärs över jordklotet när vi faktiskt kan producera mycket här hemma. Själv kan man komma en bra bit med en villatomt eller innergård också, men man får tänka lite utanför de vanliga ramarna. Varför inte ersätta prydnandshäcken med bärbuskar, och blommorna i rabatten med olika grönsaker?

Själv började jag odla på allvar för tre år sen då jag hade ett arbetslöst år och mycket tid över. Sedan har jag fortsatt, det blir bara roligare och roligare desto mer jag lär mig. Inget går upp mot att äta en måltid med (helt eller delvis) egenodlade ingredienser!

Idag har jag sått paprika. Sorten heter Ferenc Tender, jag hittade den på Runåbergs fröer förra säsongen och de var betydligt bättre än de sorter som går att hitta i vanliga butiker på stan. Tidiga och gav stor skörd under lång tid.

Jag brukar så i avklippta mjölkförpackningar och eftersom de börjar läcka efter ett tag får de stå i något vattentätt. En plast över snabbar på processen lite. Paprika brukar vara lagom att så från jul ungefär och fram tills nu. De växer ganska långsamt.

Det är årets andra omgång, det är ca en månad sen jag sådde första omgången. Då sådde jag många fröer i ett köttfärstråg och flyttade sedan över de som grodde till krukor. Nu har de rotat sig i krukorna och förhoppningsvis börjar de snart att växa till sig. Jag sådde även några tomater, tänkte få dem riktigt stora innan de ska flyttas ut, för tidig skörd.

För den som vill lära sig mer om odling kan jag rekommendera Lena Israelssons bok "Handbok för köksträdgården". Den är suverän, jag har den som uppslagsverk hela tiden. Det är en  av de få böcker jag faktiskt har köpt, annars lånar jag de böcker jag vill läsa på biblioteket. Här en bild på senaste utgåvan: